Lärare: “Elever behöver mer privatekonomi – men tiden är knapp”

På Nordnet anser vi att privatekonomiämnets ställning i skolan måste stärkas. Men vad tycker lärarna själva? Många håller med oss, och har intressanta tankar kring varför ämnet prioriteras bort. Andra har funderingar kring när eleverna egentligen är mogna för att ta till sig kunskapen. I princip alla nämner problemet med för lite tid.

För den tid sedan efterlyste jag lärares egna tankar och åsikter kring ämnet privatekonomi i skolan. Det är inte någon kartläggning eller undersökning som ger något heltäckande svar på vad lärarkåren egentligen anser om privatekonomiämnet i skolan. Utan om några enskilda lärares tankar och inspel. Men intressanta och tankeväckande är det. När man slår ett slag för en fråga, så som Nordnet gör för stärkt ställning för privatekonomi skolan, är ju något av det viktigaste att också faktiskt lyssna till och ta in tankar från de som arbetar med våra barn och unga i verkligheten.

Läs gärna mer här om tio saker vi tycker att unga borde få lära sig i skolan.

En hem- och konsumentkunskapslärare skriver att eleverna behöver mer kunskap om till exempel fonder och aktier.

Jag försöker få mina 9:or att inse betydelsen av ett sparande. Jag har märkt att eleverna har ganska stora problem med ränta och procent, skriver han.

Problemet: För lite tid

Varför har vi då inte mer sparkunskap på schemat? Problemet är, enligt läraren, att hem- och konsumentkunskap (där privatekonomi ska ingå i läroplanen för högstadiet) är skolans minsta ämne. Många lärare upplever enligt honom just detta som ett hinder – mycket ska hinnas med på få timmar. Och hur mycket utrymme ett visst moment kan få i undervisningen är upp till den enskilde läraren.

Jag tror definitivt attlärares egna intresse eller kunskap inom området kan vara det som i praktiken avgör hur stort utrymme en enskild lärare ger ämnet. Lärarens grad av förtrogenhet med det stoff hen ska lära utpåverkar naturligtvis undervisningen.

En lärare är dock osäker på i hur tidig ålder eleverna verkligen är mottagliga för undervisning i privatekonomi:

Det är relativt lätt att klämma in privatekonomi i grundskolan, men frågan är om eleverna är mogna att ta till sig allt detta i grundskolan eller om de ska arbeta med vissa av frågorna på gymnasiet när det är mer aktuellt.På många skolor kämpar vi med att få eleverna att förstå matematikens grunder. Vi lär ut ränta i matematiken, och då även ränta på ränta. Men få elever förstår och än mindre kommer ihåg. Jag tror att man kan ta fram ett material som är anpassat för eleverna som kan leda till ökad kunskap och motivation att satsa på att plugga.

Anpassa efter ålder

Kanske är det helt enkelt så att vissa moment passar bättre att lära ut när eleverna är äldre. Och kanske måste man tänka till ordentligt kring utbildningsmaterialet, så man verkligen “når” eleverna.

En lärare, som skriver att han själv anser att det behövs mer ekonomi i skolan, berättar om hur han lärde ut det privateknomiska tänket till elever redan som mellanstadielärare.

Jag gjorde en övning där alla barn fick 10 kronor per omgång, där 3 kronor gick till skatt direkt. Resten skulle täcka kostnader för hus, el och vatten samt bil. Pengar som blev över kunde eleverna spara eller konsumera. Men köpte de exempelvis en tv fick de en till räkning att betala för varje omgång. Både jag och eleverna upplevde att uppgiften var mycket givande.

Men flera lärare jag talat med återkommer till problemet med tid. Mycket ska klämmas in på kort tid. En hem- och konsumentkunskapslärare som engerat sig i frågan om privatekonomi, Frida Edberg, beskriver detta som ytterst problematiskt. Hon lyfter fram att en ny kursplan ska träda i kraft den 1 juni 2021 med något mer fokus på privatekonomi. Det är bra, men problemet med de få timmarna består.

Det syns, menar hon, tydligast i årskurs 1-6 där eleverna totalt sett får 36 undervisningstimmar fördelat på sex år, vilket motsvarar i snitt två timmar privatekonomi – om året!

“I kursplanens syftestext är det endast en av tre punkter som omfattar ekonomi men i den punkten talas det också om “hållbar utveckling” vilket innebär att vi även ska väva in hälsa och miljö. Med andra ord har vi inte ens två timmar per år att röra oss med och det ska vi sätta betyg på… vem som helst inser att det är näst intill omöjligt!”

Frida Edberg beskriver också hur skolorna kan fördela hem- och konsumentkunskapsundervisningen på egen hand, vilket gör att många skolor väljer att spara de värdefulla timmarna i årskurs 1-6 till en termin i årskurs 6. Detta gör att ge eleverna “någon som helst kontinuitet och möjlighet att öva”.

Eget eller integrerat ämne?

Så ett grundproblem är att hem- och konsumentkunskapen redan är ett litet ämne, och att det är där privatekonomin ska klämmas in. Det gör att en hel del anser att privatekonomin bör bli ett eget ämne. Då skulle ämnet inte kunna prioriteras bort.

Själv tror jag att ämnet tjänar på att sättas in i en kontext och läras ut i anslutning till konsumentkunskap, matematik och samhällskunskap. Men frågan är inte helt enkel. Klart är dock att privatekonomins ställning inte kan bero på enskilda lärares intresse eller bekvämlighet i ämnet. Det får inte prioriteras bort. Ämnet kan heller inte vara beroende av exempelvis finansiella aktörers goda vilja, att åka runt och föreläsa i skolor. Ingår privatekonomi i läroplanen så måste skolväsendet se till att lärarna känner sig tillräckligt trygga i ämnet. Må det vara vidareutbildning eller bättre arbetsmaterial.

Vad tycker du – bör det läras ut mer privatekonomi i skolan? Som eget ämne eller i anslutning till andra ämnen?

Läs gärna SvD:s utmärkta artikel i ämnet, där jag pratar om varför privatekonomins ställning i skolorna måste stärkas, så att ämnet inte prioriteras bort. där också lärare, elever och Skolinspektionen uttalar sig.

Läs också gärna min debattartikel i GöteborgsPosten.

/Frida

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
1 Kommentar
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Håkan
Håkan
2020-12-09 23:28

Börja så tidigt som möjligt. Ja lär min brosdotter om fonder och aktier. Hon är 8 år. Man måste börja tidigt