Bratt: Mer fonder och mindre sås i skolan!

Bristfälliga kunskaper i privatekonomi kan – om det vill sig illa – slå hårt mot den enskilda individen under livets gång. Ändå händer inget i frågan om en starkare ställning för privatekonomiämnet i skolan. Det är dags att ändra på det. Inför mer fonder och mindre sås i hem- och konsumentkunskapen, skriver jag i en debattartikel i GöteborgsPosten.

Finansinspektionen konstaterar i en ny rapport att fler låntagare får betalningsproblem, och att problemen är störst bland unga. I ny statistik från Kronofogdemyndigheten kan vi läsa att fler ansöker om skuldsanering, och även här är det gruppen unga vuxna som sticker ut. Samtidigt märker jag som sparekonom att viktiga kunskaper om ”ränta på ränta”-effekten, men också hur man deklarerar eller gör en budget, inte sällan saknas.

Till viss del är det föräldrars ansvar att lära barn och unga de kunskaper de behöver ha med sig in i vuxenlivet. Men om inte kunskapen finns i hemmet? Oförmåga att hantera pengar ska inte behöva gå i arv.

Därför behöver privatekonomiämnet få en starkare ställning i skolans undervisning.

Ska vara en del av hemkunskapen

Inom hem- och konsumentkunskapen ska undervisningen enligt Skolverket ”bidra till att eleverna utvecklar kunskap om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån”. På så sätt ”ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi”.

Problemet är att det alltid är upp till läraren själv att avgöra hur mycket krut som ska läggas på ett visst moment i undervisningen. Jag ser en uppenbar risk att hem- och konsumentkunskapslärare lägger kunskap om exempelvis sparande och fonder åt sidan för att fokusera på det mer klassiska hemkunskapsinnehållet.

Det är också precis vad som skett.

Privatekonomi prioriteras bort

I en granskning som Skolinspektionen gjorde våren 2019 bland 23 skolor runt om i landet framkom att den traditionella matlagningen står stark i hem- och konsumentkunskapen – på bekostnad av just bland annat privatekonomin.

Riktlinjerna om privatekonomi i hem- och konsumentkunskapen bör tydliggöras avseende omfattning. Regering och riksdag bör helt enkelt besluta om ökad tydlighet om hur mycket tid som ska läggas på privatekonomi. Dessutom bör kunskapskraven kunna bli tydligare och skarpare än vad som nu är fallet.

Riksdagen måste ta tag i frågan

Ämnet måste även bli en integrerad del i matematiken och samhällskunskapen. Men det kan uppenbarligen inte vara helt upp till läraren att besluta om omfattningen, det måste finnas tydligare krav. Därför blir det upp till riksdagen att ta tag i frågan.

En annan väg att gå är att göra privatekonomi till ett eget ämne – vilket förmodligen är ett sämre alternativ. Privatekonomiämnet är av sådan natur att det sannolikt tjänar på att läras ut i anslutning till just konsumentkunskapen, matematiken och samhällskunskapen.

Men ska vi lägga en bra grund för ungas framtida ekonomi behöver vi göra något nu. Helt enkelt: lite mindre laga sås i hem- och konsumentkunskapen och lite mer fonder 🙂

Vad tycker du? Behövs det mer, eller kanske mindre, privatekonomi i skolan eller är det bra som det är?

Debattartikeln i GöteborgsPosten hittar du här.

/Frida

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
3 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Truls
Truls
2020-10-19 17:46

Jag upplever att eleverna på högstadiet inte är mogna för detta. Det känns mer aktuellt för gymnasieeleverna som ofta får studiebidraget som månadspeng av staten och som är på väg ut i arbetslivet.

den fete
den fete
2020-11-09 13:34

ja man kan säga att det viktigaste är inte det man lär i skolan. oftast kan dom som kommer från utbildningen ett mycket bra jobb och just den profitonälla delen är bra. problemet är den ekonomiska delen hur man driver en verksamhet rent ekonomiskt. lokaler skatter skyldigheter riskhantering detta är ett större att arbete att driva företaget ekonomiskt skattemässigt än den verksamheten rent produktivt oavsett om det är ett snickeri eller ett åkerier. det krävs ganska gedigna kunskaper förutom produkten eller tjänsten man måste dessutom ha full koll på skatter och avgifter . och om man har det är det… Läs mer »