Hur lär vi barn och unga om pengar?

Barn och ungas kunskaper i privatekonomi är en hjärtefråga för mig och Nordnet, och vi har nu lagt in en extra växel i frågan. På fredagen deltog vi i den första nätverksträffen med det nystartade nätverket The FinLit Network, administrerat av Gimi.

The FinLit Network är ett nätverk med beslutsfattare inom politik, bank, skola, forskning och näringsliv som har i syfte att förbättra och främja barn och ungdomars finansiella förståelse. Nätverket administreras av Gimi, och jag och Nordnet medverkar självklart! Idag fredag går startskottet för den första nätverksträffen, där vi diskuterade frågor som ”är det här en fråga om jämställdhet?” och ”varför saknar även många vuxna grundläggande finansiell förståelse?”. Och då den självklara följdfrågan: ska bristande kunskaper behöva gå i arv?

Lånekultur där sparande straffas

Det här är en hjärtefråga för mig och Nordnet. Något behöver nämligen göras, vilket syns i statistik från både Kronofogden och OECD. Unga hamnar oftare i skuldfällor. Dessutom har vi tyvärr en kultur där signalerna från det offentliga är att låna är bra (du får avdrag för det) medan spara är dåligt (avdrag för pensionssparande har slopats och ISK-skatten höjts). Det går åt fel håll.

Föräldrar har självklart ett ansvar att lära sina barn vad de behöver i livet men oförmåga att hantera pengar ska inte behöva gå i arv. Det är en jämställdhetsfråga. Därför har skolan en viktig roll i att ge barn grundläggande privatekonomiska kunskaper.

Men hur man bäst gör detta är förstås en fråga öppen för diskussion. Behövs mer undervisningstid? Bättre undervisningsmaterial? Ska privatekonomi vara ett eget ämne?

En jämställdhetsfråga

På nätverksträffen beskrev läraren Erik Wennstam hur financial literacy bör belysas som en fråga om jämställdhet. Jag håller helt med. Vi vet att kunskap om pengar ofta går i arv, där kunskap inom vissa familjer överförs naturligt, men där vi vet att den inte finns i andra.

Vi ser också i statistik från Kronofogden, som även dem medverkade på nätverksträffen, att många barn växer upp i skuldsatta familjer där familjerna har betalningsanmärkningar. Man kanske inte pratar pengar och det finns ingen spararkultur. Till skillnad mot hushåll där det finns en spararkultur, och barn börjar lära sig om aktier i tonåren. Det är totalt skilda världar, och det är klyftor som kanske faktiskt stärks ännu mer just nu, eftersom den krispolitik som förs ju ökar värdet på tillgångar så som aktier och fastigheter, Medan andra hushåll – som inte äger – istället i högre utsträckning drabbas av arbetslöshet.

Därför är det viktigt att de förutsättningar man växer upp med inte ska vara avgörande för ens finansiella kunskap, och just där har skolan en viktig roll eftersom skolan når brett.

Ojämnt fördelad kunskap

Carl-Philip Ahlbom, ekonomie doktor vid University of Bath, beskrev hur många vuxna saknar en grundläggande förståelse kring finansiella beslut. Jag delar hans bild. men vill också addera en kompletterande bild där många vuxna har väldigt god kunskap. Det finns nämligen alla tänkbara möjligheter idag att ta kontroll över sin ekonomi och få sina pengar att växa, om man har kunskapen och i vissa fall också modet. Poängen är att det även här är skilda världar. Där några kan väldigt mycket och andra väldigt lite.

Dessutom lever vi i ett samhälle där ett lån bara är en knapptryckning bort. Vi får avdrag för våra lån, som är väldigt lättillgängliga, men vi uppmuntras knappast att spara från offentligt håll. Det ser vi dels påhur avdrag slopats och skatten på spararna höjts, men också hur vanliga pensionssparare utmålas som ”kapitalägare”. Det går åt fel håll.

Skolan har en viktig roll!

Ett sätt att säkerställa att kunskap går ut brett till kommande generationer är att lära ut den via skolan, helst i grundskolan eftersom man där nåt ut till alla. Privatekonomi ska ju läras ut inom ramen före hem- och konsumentkunskap men problemet är att antal timmar i ämnet är upp till varje enskild lärare. Dessutom hör jag att många lärare känner sig osäkra, att kompetens saknas och att man känner sig mer hemma i matlagningen. Då måste man se till att lärarna dels har de hjälpmedel och verktyg de behöver, dels att tid viks åt detta viktiga ämne. Det bör skrivas in och tydliggöras i skolplanen, där antal timmar bör specificeras.

Det här är som sagt en hjärtefråga för Nordnet, följ oss gärna i vår strävan att öka barn och ungas privatekonomiska kunskap! På sociala medier får du gärna använda hashtaggen #privatekonomipåschemat.

Läs gärna mer om varför Nordnet tycker att det är viktigt med privatekonomi i skolan.

Och om tio saker alla borde få lära sig i skolan.

/Frida