Frida Bratt
Vi är i ett nytt läge där räntor för första gången på många år kan ge en avkastning att räkna med. Det gäller särskilt om centralbankerna har nått räntetoppen, och börjar sänka räntan nästa år. Här är de populäraste räntefonderna bland Nordnets kunder just nu.
Vi står inför ett läge där räntenivån både påverkar investerares syn på aktier och på andra tillgångar. Kanske måste vi ta bort “N:et” i There is no alternative, TINA? Läs gärna mina tankar om det här.
Det nya läget kan väcka det under många år slumrande intresset för räntefonder. Men hur skiljer sig olika räntefonder åt och vilka är de populäraste bland Nordnets kunder? Det ska vi gå igenom.
Korta räntefonder
En kort räntefond har en löptid som är kortare än ett år. Det gör att den så kallade ränterisken är låg. Fonden är alltså inte så känslig för svängningar i ränteläget. Den här fondtypen är närmast att jämföra med ett sparkonto. Risken är låg och det är även den förväntade avkastningen.
De mest ägda svenska korta räntefonderna:
Länsförsäkringar Kort räntefond
Långa räntefonder
En lång räntefond har en högre ränterisk, och är känslig för marknadsräntornas svängningar. De placerar i räntepapper med lång löptid, längre än ett år.
Det är lätt att vid en första anblick tro att långa räntefonder, obligationsfonder, väl bör stiga med räntan? Så är det inte. Fonden som investerar i långa obligationer har ju en viss årlig avkastning beroende på kupongränta. Men om räntan stiger så kommer de obligationer som ges ut just nu ge en högre ränta än de som redan finns i fonden. Då sjunker värdet på de obligationer fonden äger. Då faller värdet på fonden. Du kan se hur hög ränterisk din fond har genom att titta på den så kallade durationen, den genomsnittliga löptiden på innehaven, som anges i år. Är durationen 3 år så sjunker fonden cirka 3 % i värde om räntan går upp 1 procent, enkelt uttryckt. Fortfarande ges ju dock avkastning i form av kupongräntor i de obligationer fonden äger.
På samma sätt trivs långa räntefonder i ett fallande ränteläge, vilket kan göra dem mer intressanta framöver. Faller räntorna ökar värdet på de obligationer fonden äger.
De mest ägda svenska långa räntefonderna:
Kreditfonder/företagsobligationsfonder
Ytterligare en kategori är de fonder som investerar i obligationer utgivna av företag. Här finns både ränterisken, det vill säga risken att räntan stiger och därmed påverkar fondens avkastning negativt, och en kreditrisk.
Ränterisken fungerar på samma sätt som i de ”vanliga” obligationsfonderna, men många företagsobligationsfonder försöker minska denna ränterisk genom att korta ned den genomsnittliga löptiden. Det är inte ovanligt att man använder sig av så kallade FRN:er, Floating Rate Notes, obligationer med rörlig ränta som sätts om var tredje månad.
En företagsobligationsfond investerar ju i enkelt uttryckt i företagslån, och då ligger en av riskerna i att företaget inte ska kunna betala tillbaka sin skuld. Den här risken vill investeraren förstås ha mer betalt för att ta. Annars kan man ju lika gärna investera i tryggare obligationer utgivna av stater.
Den högre ränta som investeraren kräver för att ta denna risk kallas för ”kreditpremie”. Tillsammans med den riskfria räntan blir detta kreditspreaden, alltså den ränta företaget helt enkelt får betala för att låna pengar.
Hur hög denna ränta blir bestäms av hur stor risken anses vara för att företaget inte kan betala sin skuld. Obligationer utgivna av mer stabila bolag med god betalningsförmåga kallas investment grade, medan obligationer utgivna av bolag med sämre betalningsförmåga kallas high yield. Ibland ser du dessa benämningar i fondnamnet. En företagsobligationsfond kan investera i både investment grades och high yields, eller i någon av obligationstyperna.
Kreditspreaden kan variera, och det påverkar fonden. När kreditspreaden minskar innebär det att investerare får mindre betalt för risken man tar, och då stiger värdet allt annat lika på redan utgivna företagsobligationer. Men om kreditspreaden ökar innebär det att investerare får mer betalt för nyutgivna obligationer, och då minskar värdet på de redan utgivna obligationerna. Kreditspreaden kan exempelvis öka om riskaptiten på marknaden allmänt avtar, vilket gör att bolag får betala en högre ränta än tidigare för att få låna på kapitalmarknaden.
Här är de mest ägda svenska företagsobligationsfonderna:
Äger du någon räntefond ?
/Frida
Vad är det jag missar här…? Ingen av dessa fonder ger bättre avkastning än dagens sparränta (inklusive skatteavdrag)…utan snarare MYCKET sämre avkastning…är detta enbart riktat mot kapital som inte går att flytta till sparkonto typ premie/tjänstepension?