Frida Bratt
Statistiken talar sitt tydliga språk. Ungas intresse för sparande ökar. Inte bara det – unga är långsiktiga och sprider sina risker. Samtidigt ökar skulderna för en annan grupp unga.
Det är en glädjande utveckling som syns i Stora Fondspararundersökningen från Kantar/Sifo, gjord på uppdrag av Fondbolagens förening. Så sent som 2014 svarade 54 procent av unga upp till 34 år att de sparar i fonder. 2022 var motsvarande siffra hela 72 procent.
På frågan om man månadssparar i fonder svarade 37 procent av alla unga att de gör det 2016 – år 2022 är den siffran uppe i 56 procent.
Det är en fantastisk utveckling. En klar och tydlig motvikt till det narrativ som länge cirkulerade i media, särskilt i börsboomen efter pandemin: ungas börsintresse är av ondo eftersom de tar för höga risker. Undantag finns alltid, och ja, det var ett stort intresse för Gamestop och andra så kallade meme-aktier bland unga. Men att unga människor har ett intresse för sparande och investeringar är i sig fantastiskt. Det här fick jag själv påminna media om flera gånger, bland annat i en debatt i Aktuellt-studion där ”storyn” var att unga tar för höga risker. Stora Fondspararundersökningen visar att unga resonerar klokt kring sina risker.
Till att börja med är själva förekomsten av ett fondsparande hos en ung person ett bevis på att personen är riskmedveten och sprider sina risker mellan många olika aktier. Faktum är att när vi i Nordnets databas tittar på vilka värdepapper unga äger i högst utsträckning, alltså både fonder och aktier., så intar två indexfonder förstaplatserna. Fem av tio av de mest ägda värdepapperna bland unga är fonder. Hela 60 procent av unga mellan 16-35 år hos Nordnet äger fonder. Det säger något, och det är en positiv utveckling.
I Stora Fondspararundersökningen svarar 62 procent av gruppen unga att de kan tänka sig att ta högre risk för chans till högre avkastning. Helt rätt, givetvis. Unga har förhoppningsvis, beroende på sparmål såklart, en lång sparhorisont. Då är det positivt att man förstår sambandet mellan risk och avkastning.
Fler unga söker trygghet
Vad beror det då egentligen på att unga i högre utsträckning fondsparar jämfört med tidigare? Många uppger att de sparar till ekonomisk trygghet. Omvärlden upplevs mer osäker. Vi har krig i vårt närområde, vi har genomlevt en pandemi och vi har gått igenom skenande inflation och befinner oss i en lågkonjunktur. Sådant sätter spår i en generation. Och ett sätt att hantera det kan vara en ökad vilja att trygga sin egen ekonomi och framtid. Det kommer inte bara ”lösa sig” av sig självt. Där tidigare generationer kanske prioriterade frihet, är trygghet allt mer eftersträvansvärt, vilket flera andra stora undersökningar visat. Vi har ibland numera om önskan till frihet – och då handlar det om att spara ihop tillräckligt för att slippa arbeta.
Vi har också att göra med en generation unga som, till skillnad från tidigare generationer, inte har kunnat räkna med någon värdeökning på sina bostäder. Ingen stor sådan åtminstone. Istället är hindren för unga utanför bostadsmarknaden höga, även om de möjligen lättas något om regeringens förslag på ett höjt bolånetak till 90 procent blir verklighet.
Explosion på sociala medier
Som ett resultat av att allt fler tycks intresserade av sparande och börs har vi sett en explosion i ämnet på sociala medier. Den tog ordentligt fart under börsboomen efter pandemin, men lever än. Det finns avarter, suspekta konton som säljer ”kurser”, vidlyftig och helg oreglerad reklam för mycket riskfyllda investeringar och så vidare. Men att snack om börs och sparande är där unga är måste vi i grunden ändå se som något positivt.
En annan faktor är lättillgängligheten. Det går att vara aktiv med sina sparpengar från var man än befinner sig och vad man än gör. På så sätt är inte börsen som för årtionden sedan förbehållen äldre män med direktlina till något mäklarbord. Börsen är helt enkelt tillgänglig för alla, och det bidrar säkerligen också till intresset.
Samtidigt ökar ungas skulder
Med detta ser vi dessvärre en parallell trend. Skulderna hos Kronofogden ökar, rekordmånga ansöker om skuldsanering. Stört är tyvärr ökningen i gruppen unga. Vad det beror på kan vi spekulera kring. Även här spelar säkerligen lättillgänglighet – ett lån är en knapptryckning bort – och aggressiv marknadsföring. Det är alltså två parallella trender som lever sida vid sida med varandra.
Så jämnar vi ut skillnaderna
Hur kan vi jämna ut de här skillnaderna? Privatekonomi i skolan är något vi på Nordnet pratat om länge, och här gör organisationer som Ung Privatekonomi ett viktigt jobb. Men förändringar måste till i själva läroplanen. Privatekonomi ingår nu i hemkunskapsämnet, men undersökningar från Skolverket visar att ämnet ofta prioriteras bort. Det duger inte – ämnet måste bli obligatoriskt och antal timmar samt innehåll slås fast. På så vis får alla chans till grundläggande kunskaper om ränta, lån, risk och avkastning.
Vi behöver också färre hinder att börja spara, och fler morötter. Förslaget om slopad skatt på första 300000 kronorna är utmärkt. Ett generellt tillbakadragande av tidigare skattehöjningar vore önskvärt. Det skulle sända ännu starkare signaler att sparande är viktigt och att den som tar ansvar för sin egen ekonomiska framtid uppmuntras.
Vi behöver också få kunskap, inspiration och utbildning där unga finns. Det vill säga på sociala medier, kanske mer specifikt på TikTok och Instagram. Här har Nordnet en stark närvaro, och är en viktig seriös motpol till de många oseriösa konton som också finns där. Om vi jobbar på flera fronter kan vi få med oss fler på den positiva trend som ungas ökade intresse för sparande är.
/Frida
