Frida Bratt
Hur gör centralbankerna med räntan? När kommer den viktiga inflationsdatan och vad kan rapporterna för det fjärde kvartalet bjuda på? Här är viktiga datumen att hålla koll på för din ekonomi.
12 januari: Bopriserna
Är det islossning på bostadsmarknaden efter att räntetoppen tycks vara nådd? Det är den stora frågan. Något lägre räntor i sikte ger stor psykologisk effekt, å andra sidan är många fortfarande försiktiga och vi går trots allt in i en lågkonjunktur med eventuellt högre arbetslöshet som följd. Den 12 januari får vi siffror från Mäklarstatistik som berättar om utvecklingen i december. Men kanske är det januarisiffrorna, då marknaden hunnit vakna upp efter helgerna, som blir ännu mer intressanta.
15 januari: Inflationen i december
Inflationen väntas fortsätta ned – men hur mycket? Och är det “rätt” typ av varor och tjänster som faller i pris? Utvecklingen väntas gå åt rätt håll, men det vill till att Riksbanken blir nöjd med decemberutfallet, som är det sista som hinner komma innan nästa räntebesked. Inflationen väntas enligt prognoser från exempelvis Konjunkturinstitutet hamna under Riksbankens mål på 2 procent i år.
26 januari: Arbetslösheten
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Det positiva, om man vill vara sådan, är att vi bör gå mot räntesänkningar. Det är goda nyheter för alla bolånetagare. Det negativa är att sämre fart i ekonomin naturligvis kan få konsekvenser för sysselsättningen. Nu väntas bara en svagt stigande arbetslöshet. Men för den som blir av med sitt arbete är något lägre bolåneränta en klen tröst. Tips för den som är orolig kan vara att gå med i a-kassan och se över om inkomstförsäkring är ett alternativ. Den 26 januari får vi siffror över sysselsättningen från SCB.
31 januari: Fed-besked
Centralbankerna har fortfarande börshumöret i sina händer. Det är uppenbart efter årets första handelsvecka, som gått i moll efter tveksamheter kring när första räntesänkningen egentligen kan äga rum. Det bör bli ett oförändrat besked från Jerome Powell den 31 januari, men nu börjar även marknadens tro på en första sänkning i mars svikta. Detta sedan siffror över den amerikanska sysselsättningen kommit in överraskande starka. Fed-beskeden lär fortsätta ha stor effekt på börshumöret även under 2024. Uppenbarligen har marknaden sprungit lite väl fort i sina förväntningar på lägre ränta.
1 februari:
Riksbanken väntas lämna räntan oförändrad i februari. Diskussionen lär handla om när den första räntesänkningen kan äga rum, vilket i sin tur beror på inkommande data gällande inflationen. Nu pekar de flestas prognoser på omkring 3 sänkningar från Riksbanken i år. Men förväntningarna kan snabbt förändras, och bolånetagare lär bita på naglarna. I år kommer räntebeskeden komma oftare än tidigare; 1 februari, 27 mars, 8 maj, 27 juni, 20 augusti, 25 september, 7 november och 19 december.
Slutet av januari: Börsjättarna bekänner färg
I slutet av januari inleds rapportperioden där börsjättarna bekänner färg för det fjärde kvartalet, samtidigt som vi får utdelningsbeskeden. Ribban låg högt vid utgången av det fjärde kvartalet då flera av verkstadsjättarna nådde all time high. Det skvallrade om en tro från marknaden att verkstadsbolagen inte bara ska ta sig igenom lågkonjunkturen helskinnade utan kanske också komma ut bättre på andra sidan. Lite väl optimistiskt? Kanske. Under årets första handelsvecka har kurserna istället pressats. I slutet av januari får vi veta i vilken utsträckning bolagen ser sämre tider i sina siffror.
Mitten av april: Regeringens vårbudget
Nej, så värst många nyheter för plånboken lär finansminister Elisabeth Svantesson inte bjuda på i vårens budget. Plånboksreformer brukar komma i höstbudgetar. Det vi vet är att rot-avdraget får höjt tak den 1 juli, och tilläggsbidraget för barnfamiljer förlängs. Men framöver kan läget bli ett annat, förutsatt att inflationen faller som väntat. Det, tillsammans med lågkonjunkturen, kan leda till ett nytt fokus för regeringen, och ett läge där Elisabeth Svantesson vågar bjuda på plånboksreformer för att stötta hushållens ekonomi.
/Frida
