Här är ägandet mest koncentrerat till “piloterna”

Pilotskolan är den tes som menar att ledning och styrelse bör ha ett stort eget ägande i bolaget. Andra sidan av myntet är att maktkoncentrationen kan bli väldigt stor, vilket i sin tur kan innebära en låg andel aktier som handlas över börsen. Hur ska man se på ledning och styrelses ägande i ett bolag?

Med pilotskolan menas tanken att ledning och styrelse också bör ha ett större eget ägande i flygplanet de rattar, eftersom de då antas tro på bolaget och är villiga att jobba hårdare för det. Motsatsen, att exempelvis vd inte äger aktier eller äger mycket få aktier, skapar ett trovärdighetsproblem. För varför skulle privatsparare ta ekonomisk risk genom att investera i bolaget om inte ledningen själva gör det?

Därför kan det vara intressant att titta på i vilka bolag vi egentligen har de tyngsta ”piloterna”, det vill säga bolagen där insynspersoner aggregerat har störst ägarandel av kapitalet.

Här är aktierna på Stockholmsbörsen där insynspersoner aggregerat har störst andel av kapitalet

En person som ofta nämnts i det här sammanhanget är den numera bortgångne Melker Schörling, en företagsledare som med stort eget ägande tog sina bolag till nya nivåer. Fredrik Lundberg, med ett ägande på omkring 40 procent av kapitalet i Lundbergföretagen, är en annan. Men även ett brett ägande från styrelse och andra nyckelpersoner i ledningsgruppen, förutom vd, brukar anses positivt.

Men tittar vi efter vilka bolag på Stockholmsbörsen där ledning och styrelse har störst ägande som andel av det totala kapitalet hittar vi också bolag som Traton och Volvo Cars. De är båda bolag där den låga free floaten uppmärksammats.

Fler sidor av myntet

Har ledning och styrelse en stor andel av kapitalet i bolaget blir makten naturligtvis koncentrerad. En vd som har ett väldigt stort ägande i ett mindre bolag får en mycket stor betydelse. Det kan göra personen svår att ersätta om det skulle behövas. Hur stor betydelse en person har för ett bolag beror givetvis även på andra faktorer som skicklighet, företagskultur med mera. Men det kan bli riskfyllt och svårersatt om chefen blir ”större” än det egna bolaget. Vi har de senaste åren också sett exempel på när vd har mycket stor makt och styrelsen, åtminstone till synes, ”låter vd hållas”. Tänk SBB och äventyren i Viaplay.

Låg free float risk för hög volatilitet

I Volvo Cars och Tratons fall ledde maktkoncentrationen hos Geely respektive Volkswagen till att diskussionen om andelen free float blev uppmärksammad i samband med noteringarna. Med free float menas hur många aktier som handlas fritt och INTE kontrolleras av huvudägare eller insynspersoner. En låg andel fria aktier kan innebära risk för ökad volatilitet, svängningar, i aktiekursen, och är därför något att hålla koll på.

I Traton är 10 procent av aktierna teoretiskt öppna för handel över börsen, medan resterande del ägs av Volkswagen. I Volvo Cars blev den låga free floaten en så stor snackis i samband med och efter noteringen att Geely så småningom minskade sitt ägande något, vilket fick upp free floaten några procentenheter.

Minst 25 procent

Låg free float i stora bolag blir inte sällan också huvudbry för indexfonder och ETF:er, som ju måste få tag på aktier att köpa för att kunna följa index. Resultatet kan bli en stor spread mellan köp- och säljkurs (med andra ord en ”kostnad” för fonden), som i sin tur bidrar än mer till att kurser kan pumpas upp. Andelen free float ska vara minst 25 procent hos ett noterat bolag. Men sedan kan ju aktier ”dammsugas” upp av ankarinvesterare och andra, vilket gör att free floaten i praktiken blir mindre.

Summa summarum finns flera sätt att se på ledning och styrelsens ägande i ett bolag, och hur det ser ut kan absolut utgöra en pusselbit i analysen. De flesta anser säkerligen att det är positivt med ett tydligt ägande av kött och blod, istället för ett otydligt och diffust ägande som ofta är fallet i bolag med väldigt hög free float. Men om ägandet blir väldigt koncentrerat antingen till en person – som kan få en oproportionerligt stor betydelse – eller till stora maktkoncerner finns negativa aspekter av det. I de bästa av världar finns ett ägande av kött och blod – och samtidigt en lagom andel fria aktier som handlas över börsen.

/Frida