Hoppa till huvudinnehållet

Efter julirallyt – så blir börshösten

frida bratt

Juli slog till med ett rally som heter duga. Men är det den definitiva vändningen? Det är en faktor framför andra som avgör börshösten.

Stockholmsbörsens breda index studsade upp med 12 procent i juli, medan det smalare OMXS30 steg med 8,5 procent. Att det breda indexet OMXSPI gått bättre än det smalare OMXS30 beror på att det framför allt är små- och medelstora bolag som kommit igen under juli. Som grupp har de tappat rejält under årets första halva, och befinner sig generellt sett vid frontlinjen i uppstudsen. Vi kan exemplifiera med Spiltan Småbolagsfond, som steg med nästan 16 procent i juli.

Rallyt följer naturligtvis på ett ras under årets sex första månader, en kontext som man förstås bör ha i åtanke. Det är i sig en bidragande faktor till uppstudsen, när investerare börjar fundera på om marknaden inte tagit i lite väl mycket på den negativa sidan. En annan är de rapporter för andra kvartalet som gav visst stöd. Visserligen var kvartalsrapporterna något spretiga, där de som kunde visa på verklig och inte bara verbal ”pricing power” kom bäst ut, men en generell tråd var ändå att efterfrågan kvarstår och att få spår ännu syns av den annalkande lågkonjunkturen.

Har vi “peak hök” nu?

Men den största anledningen till julirallyt är det som lite skämtsamt kan sammanfattas som ”peak hök”, det vill säga att inflationen toppar här och att räntehöjningarna bromsas in i slutet av året. Faktum är att marknaden nu till och med förväntar sig räntesänkningar under nästa år.

Räntesänkningar är som bekant något aktiemarknaden gillar. Det gör att man kan acceptera en 75-punktershöjning, som den i juli, från den amerikanska centralbanken utan problem, så länge Fed-chefen Jerome Powell på den efterföljande presskonferensen börjar tala om en ”inbromsning” i räntehöjningstakten. Då anas ljuset i tunneln.

Marknaden är, som alltid, framåtblickande. Det som investerare handlar på nu är alltså ett ”bet” på att inflationen toppar nu, eller kanske till och med har toppat, och att räntesänkningar kommer nästa år.

Frågan är om det scenariot inträffar?

Det talar för att vändningen är här

För att inflationen toppar nu talar att oljepriset och priserna på viktiga basmetaller vänt ned. Dessa prisökningar är ju en av grunderna till att inflationen tagit sådan fart globalt (en annan är flaskhalsar efter pandemin). Då får man fråga sig varför oljepriset vänt ned. Och svaret är att det beror på förväntningar om en sämre konjunktur.

Därmed är vi alltså tillbaka där vi tidigare varit under flera år; negativa konjunkturnyheter är bra nyheter för börsen eftersom det borgar för en försiktig penningpolitik.

Man kan ha i åtanke att vad centralbankerna själva tror om sin egen räntebana inte alltid nödvändigtvis är det de kommunicerar. Hur vore det om amerikanska Fed gick ut och klargjorde att snart behöver de inte höja räntan mer? Det skulle kunna påverka inflationsförväntningarna, och få dem att stiga.

Centralbankerna måste kommunicera hårda nypor

Knepet, både för Fed och svenska Riksbanken, är att kommunicera hårda nypor, oavsett vad som planeras och oavsett hur stor eller liten effekt man tror att räntehöjningarna egentligen har (inflationen beror ju i mångt och mycket på faktorer som centralbanker med sin penningpolitik egentligen inte kan påverka) . Annars riskerar inflationsförväntningarna att skena, vilket kan få konsekvenser för löneförhandlingar. Och får vi en spiral där löner och priser jagar varandra, då är loppet kört.

Det talar för att marknaden har fel

Det kan vara så att marknaden har fel, att inflationen inte alls toppar nu och att räntorna snarare fortsätter att höjas under nästa år om inflationen fortsätter att skena. För det talar att kriget i Ukraina fortsätter med vad det verkar som oförminskad styrka. Det fortsätter att ha effekter på energi- och livsmedelspriser, även om det är goda nyheter att Ukraina nu tillåts exportera spannmål enligt ett nytt avtal. Men energi och livsmedel är onekligen sådant hushållen måste lägga sina pengar på, medan de bör behöva prioritera bort annan konsumtion. Onekligen dåligt för börsbolag med exponering mot just konsumenter. För hur mycket prisökningar (för att kompensera för ökade kostnader och behålla marginalerna hos företagen) tål egentligen konsumenterna?

Och så har vi nya spänningar mellan Kina och USA med anledning av representanthusets talman Nancy Pelosis resa till Taiwan. Kanske inget regelrätt handelskrig som eventuellt står för dörren, men sämre relationer mellan dessa två giganter och osäkerheten som följer på det är kanske ändå inte vad världsekonomin behöver just nu. Och på tal om Kina. Landet har med sin nolltolerans mot covid haft nedstängningar som spätt på inflationen eftersom de resulterat i nya flaskhalsar. Nu har vi en ny smittvåg – kommer den orsaka nedstängningar på fler håll?

Det blir en minst sagt intressant börshöst. Kom dock ihåg att börsen som alltid är framåtblickande. Var är vi i räntepolitiken och konjunkturen om sex månader? Den som kan se så långt in i spåkulan har också svaret på frågan om julirallyt innebar den definitiva vändningen.

/Frida

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer