Hoppa till huvudinnehållet

Vår privatekonomi är väderberoende (igen)

Att elpriserna numera är beroende av att det blåser och regnar har vi vant oss vid. Men spridningseffekterna gör att även andra delar av vår privatekonomi allt mer knyter an till vädrets makter.

Det fanns en tid när svensk ekonomi som helhet stor och föll med vädergudarnas humör. I juni 1867 vaknade exempelvis jämtländska bönder upp till ännu en morgon med snö på marken och is på sjön, utan möjligheter att kunna komma ikapp med jordbruket. I juni töade det äntligen – men snö och frost kom tillbaka redan i juli. Svälten var ett faktum. Året efter, 1968, drabbades södra Sverige. Men då av torka och efterföljande missväxt. Resultatet av dessa svältår var som bekant massutvandring, och lågkonjunktur.

Sedan det svenska jordbrukssamhällets dagar har vi gjort oss mindre beroende av vädrets nycker. Jordbruket effektiviserades, och vi fick med tiden större möjligheter att lagra mat för framtiden. Industrialiseringen gjorde att Sverige gick från att vara ett jordbrukssamhälle till ett tjänstesamhälle, med en kraftig tillväxt i svensk ekonomi som följd. Globaliseringen gjorde att vi slapp sakna något, oavsett om det regnat eller varit torka.

Beroende av blåst och regn

Självklart är lantbruket och andra industrier fortfarande beroende av vädrets makter, och vi ska inte göra några jämförelser i övrigt med den nöd som rådde i Sverige på 1800-ttalet. Ur ett hushållsekonomiskt perspektiv har de senaste decennierna lärt oss att vår privatekonomi knappast behöver påverkas särskilt mycket av vädret. Vädret bryr man sig om för sin semester, inte mer.

Tills nu.

Att elpriserna numera är mer väderberoende än tidigare ser vi med all tydlighet. Vatten- och vindkraft är till sin natur väderberoende. Ett regnigt och blåsigt väder ger god utdelning, medan torrt, kallt och vindstilla är dåligt för vår energiförsörjning. Den väderoberoende kärnkraften får ur det perspektivet sägas vara mer stabil, och man får konstatera att politiska beslut – inte bara i Sverige utan kärnkraft har stängts ned även i exempelvis Tyskland – helt enkelt gjort oss mer vatten- och vindkraftberoende. Annat spelar också in, som priset på gas i Europa, men onekligen är vädret en viktig faktor för elpriserna i Sverige.

Som tur är har det blåst och regnat den senaste tiden, vilket syntes i inflationsutfallet för oktober. Din elräkning kanske inte blir en så skräckfylld upplevelse i vinter som många av oss fasade för. Men det beror som sagt på vädret.

Har spridningseffekter

Vi har anpassat oss. Själv kollar jag först vad det är för väder ute, och sedan min Greenely-app innan jag kör tvättmaskinen, för att kontrollera att jag inte kör den när det är för dyrt.

De stigande elpriserna är en viktig förklaring till inflationsökningen i Sverige. Annat har också bidragit, som utbudsstörningar efter pandemin. Kriget i Ukraina spädde onekligen på en redan ansträngd energiförsörjning i Europa. Elmarknaden är europeisk, och för lite gas i Tyskland som ett resultat av kriget påverkar även oss i form av högre elpriser på den svenska marknaden. Nu är gaslagren välfyllda och det, tillsammans med just gynnsamt väder, har varit bra för svenska elpriser.

Nu har vi dock ett scenario där de stigande energipriserna redan har spridit sig till andra delar av ekonomin. Blir det dyrare att producera höjs priserna ut till konsumenterna, och nu ser vi hur ökade livsmedelspriser är en viktig förklaring till inflationen. Matproduktion har alltid varit väderberoende, blir det exempelvis torka i Brasilien stiger priset på kaffe. Men nu ser vi som bekant mer omfattande prisökningar på ett flertal matvaror. Förklaringarna till ökade energikostnader är som sagt flera, och matvaror har också blivit dyrare av andra anledningar, men vädret spelar ändå uppenbarligen in.

Stigande boendekostnader

Högre elkostnader och högre matpriser betyder högre inflation. Det betyder högre ränta, eftersom Riksbanken vill få bukt med inflationen. På så vis sprids effekterna även till våra boendekostnader. Riksbanken kan inte få det att blåsa mer, men tanken är att räntehöjningarna ska minska vår köpkraft så att efterfrågan minskar och priserna därmed faller tillbaka.

Likväl kommer inflationsutfallet även nästa gång vara helt beroende av om det blåst, regnat och varit kallt. Det enda vi kan säga helt säkert om vädret är att det onekligen brukar bli kallare på vintern.

/Frida

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
2 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Johan
Johan
2022-11-16 21:05

“Året efter, 1968” skulle ha varit 1868?

Rosita Essen
Rosita Essen
2022-11-19 01:48

Jag skulle vilja uppskatta Karin Sabines krediter åt mig, €9000-krediten. Om du behöver ett nödlån, undvik att bli lurad av falska långivare och begär det från ett äkta låneföretag genom att skicka ett e-postmeddelande till sabinhelps@gmail.com med WhatsApp +7 901 709-57-43