Valet 2022: Konsekvenserna för din plånbok

I skrivande stund ser det ut som att Sverige får en regering ledd av Ulf Kristersson. Utgången är dock oviss och valresultatet oerhört jämnt. Det här blir konsekvensen för våra plånböcker.

Svenska hushåll går in i en oerhört tuff tid, med skyhöga elpriser och högre bolåneräntor på stora bolån. Därtill har sådant som livsmedel blivit dyrare.

Politiker i alla läger vill i det här läget komma hushållen till undsättning.

Nästan alla vill underlätta för hushållen

Vad gäller både elpriser, drivmedelspriser och pensioner är nästan alla partier faktiskt överens. Man vill lätta på bördan för svenskarna. Tillvägagångssätten i hur man vill göra det, och vilken lösning som anses vara den bästa, skiljer sig dock åt.

Elpriserna kommer att sänkas via högkostnadsskydd, sänkt skatt eller sänkta nätavgifter, beroende på utgång i fallet och utfall i efterföljande förhandlingar. Och reduktionsplikten för drivmedel kan komma att ses över, eftersom samtliga partier i det blå blocket vill detta. Reduktionsplikten innebär att man måste blanda i biodrivmedel i fossila drivmedel för att minska utsläppen, och detta ökar priset vid pump. Socialdemokraterna har pausat uppräkningen av reduktionsplikten.

Amorteringskravet lär förändras

Amorteringskravet lär ryka, på ett eller annat sätt. Moderaterna har föreslagit en paus av amorteringskravet och Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna förordar ett slopande av det skärpta kravet, det som infördes 2018 och som innebär att den som har både 70 procents belåningsgrad och en skuldkvot över 4,5 gånger den årliga bruttoinkomsten ska amortera tre procent av lånet årligen.

Pensionerna lär bli högre

Pensionerna vill snart sagt alla höja. Här är faktiskt M och S överens om att de vill ha en gas i systemet, vilket betyder att de vill fördela överskottet för att öka pensionerna i goda tider på samma sätt som det finns en broms i sämre tider. Någon form av åtgärd vad gäller pensionerna kan man vänta sig oavsett utfall i valet, även om förslaget från partierna ser lite olika ut.

Så långt en del av vad som faktiskt förenar blocken i privatekonomiska frågor. Det finns också tydliga skiljelinjer.

En sådan är synen på skatt på inkomster och kapital respektive synen på bidrag.

Skiljelinjerna

A-kassan

Vänsterblocket vill att de tillfälligt höjda nivåerna i a-kassan (från 910 till 1200 kronor per dag) från pandemin ska bli permanenta medan högerblocket vill se en återgång till de tidigare nivåerna. Moderaterna och Liberalerna vill också se ett ”bidragstak”, och med det menas att inkomsterna från bidrag aldrig ska bli större än de man kan få på att arbeta. Undantaget är Sverigedemokraterna, som också vill se högre a-kassa. Här kan det bli hårda förhandlingar för Ulf Kristersson.

Inkomstskatten

”Beredskapsskatten” som Socialdemokraterna vill införa har Magdalena Andersson sagt är i storleksordningen på 5-6 miljarder kronor, ungefär som bankskatten. Den ska ske på de med högst inkomster. Det skulle kunna tolkas som en slags ny värnskatt – den som regeringen (motvilligt) gick med på att avskaffa efter krav från L och C i det så kallade januariavtalet. Men det är en gissning.

Med en borgerlig regering blir det ingen sådan skatt, utan istället ett “skattehöjarstopp”. .Moderatrena vill sänka skatten på arbete via ett förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på låga och medelstora inkomster. Även SD säger sig vilja sänka skattetrycket, liksom Kristdemokraterna, som också vill försärka jobbskatteavdraget och det för arbetslösa, unga och nyanlända. KD vill också höja brytpunkten för när man måste betala statlig inkomstskatt, och det vill även Liberalerna. Här finns alltså en samsyn i högerblocket om sänkta skatter på arbetsinkomster.

Sänkt skatt på ISK vid borgerlig seger

Vad som kan hända med ISK efter valet är värt ett kapitel för sig. Blir det en moderatstyrd regering kommer skatten på ISK att sänkas på något sätt. Moderaterna själva vill sänka skatten, medan exempelvis Liberalerna vill att de 300000 första kronorna på ISK ska vara skattefria. Även SD vill sänka skatten.

Osäkert parlamentariskt läge att vänta

Oavsett vem som till slut får bilda regering så kommer det parlamentariska läget att vara osäkert, och i många frågor kommer det krävas tuffa förhandlingar mellan partierna. Politiska vallöften ska nog därför främst ses som ambitioner och prioriteringar i förhandlingarna.

Rent generellt är risken med ett osäkert parlamentariskt läge och stora motsättningar inom blocken att det blir svårt för regeringen, oavsett färg. att få stora strukturreformer genomförda.

/Frida