Frida Bratt
Magdalena Andersson presenterar budgeten den 20 september, med redan nu vet vi en hel del om de frågor som kommer att ha betydelse för svenskarnas plånböcker.
Sänkt skatt på löneinkomst
Regeringen föreslår en förstärkning av skattereduktionen med 1 320 kronor för 2022, vilket är 110 kronor i månaden. Hela reduktionen ges till den som tjänar från ca 22 000 kronor om året. Sänkningen i förhållande till inkomst blir störst för låg- och medelinkomsttagare.
Ett av Annie Lööfs krav för att stötta budgetarbetet var just sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare. Med den här satsningen kan regeringen med andra ord göra C nöjda. Men satsningen är bred och ska nå väldigt många, och därför blir inte sänkningen särskilt stor för den enskilde. Finansministern motiverade sänkningen med att den behövs för att stimulera ekonomin. Förhoppningen är att hushållen ska gå ut och spendera de extra kronorna, så att det kan bidra till att fler jobb skapas. Det kan nog diskuteras om detta egentligen är den krisåtgärd regeringen beskrev. Svensk ekonomi går på högvarv just nu. Som kontrast finns diskussionen i USA, om risken för att ekonomin istället blir överhettad.
Sänkt skatt för sjuka
Skatten sänks för den som idag tar emot sjuk- och aktivitetsersättning. I snitt beräknas skattesänkningen uppgå till 10 000 kronor per år, eller 830 kronor per månad. Den som är mellan 25-27 år och har en ersättning på cirka 115 000 kronor per år får en skattesänkning på 9370 kronor per år, räknat på en genomsnittlig kommunal skattesats.
Med den här reformen kan man göra Vänsterpartiet, som länge ifrågasatt varför sjuka ska betala mer skatt än de som arbetar, nöjt. Oppositionen ifrågasätter det faktum att det nu blir mindre skillnad mellan att arbeta och att ta emot bidrag. En anledning att sänka skatten för löntagare kan i teorin vara att få fler som idag står utanför arbetsmarknaden att söka sig till den, vilket var en av tankarna med jobbskatteavdraget. Men den här reformen fungerar alltså annorlunda, eftersom skatten sänks för alla.
Höjt tak i sjukförsäkringen
Taket föreslås höjas från 821 kr per dag till 1 027 kr per dag. Det ska enligt regeringen också finnas större möjligheter att fortsätta en sjukskrivning även efter att det gått 360 dagar.
Sänkt kostnad för a-kassa
Kostnaden för att gå med i a-kassan sänks genom en skattereduktion med 25 procent av den avgift som betalas in under året. Reduktionen blir i snitt 438 kronor.
Också ett sätt att blidka Vänsterpartiet, samt signalera att a-kassan är viktig och att man bör gå med. Taket och miniminivå i a-kassan är fortsatt förstärkt t o m 2022. Hur nivåerna ska se ut framöver är sannolikt en fråga om vilken färg det blir på regeringen i valet.
Höjt bostadstillägg
Höjning av taket från 7000 kr till 7500 kronor. Under 2020 gjordes en höjning från 5600 till 7000 kronor. Konsumtionsdelen i bostadstillägget höjs med 200 kr för ensamstående och 100 kr för gifta. Enligt regeringen innebär det 450 kr mer i plånboken varje månad.
Sverige har en grupp fattigpensionärer, som behöver riktade stöd. Istället för att igen ge alla höjd pension, vilket man gjorde i och med inkomstpensionstillägget, så är fokus på de som har det sämst ställt. Ett dilemma, som oppositionen gärna lyfter fram, är att skillnaden mellan den som arbetat ett helt liv och den som inte gjort det minskar med den här typen av stöd. Å andra sidan; att inte arbeta utan istället vara hemmafru var helt enkelt norm för många av de kvinnliga fattigpensionärer detta avser.
Enklare få förtidspension
Särskilda regler ska införas i sjukförsäkringen för dem som har 5 år kvar till riktåldern för pension. Man ska kunna få ekonomisk ersättning och slippa ta ut ålderspension för tidigt.
Ardalan Shekarabi vill kalla detta ”trygghetspension”, men det är alltså ingen pensionsreform det handlar om utan ändrade regler i sjukförsäkringen. Shekarabi har tidigare fått kritik för att runda pensionsgruppen och gå sin egen väg, men här handlar det om en reform som alltså går via statsbudgeten (och inte behöver förankras i pensionsgruppen).
Fler diesel- och bensinbilar får betala högre skatt
Mer pengar som ska betalas ut till de som sökt klimatbonus. Sänkt utsläppsgräns för när den förhöjda fordonsskatten för nya lätta fordon med höga koldioxidutsläpp tas ut och skärpta utsläppskrav för att få klimatbonus. Borttagna begränsningar för företag att ta del av bonusen.
Så många ville köpa elbil och få klimatbonus att pengarna helt enkelt tog slut. Nu ser man till att de som har rätt till klimatbonus också kommer få det, samtidigt som det blir ännu dyrare att äga en ”smutsig” bensin- eller dieselbil.
Färre karensdagar i a-kassan
Antalet karensdagar i a-kassan föreslås tillfälligt minskas från sex till två dagar under 2022.
Karensdagarna slopades helt när ekonomin såg som osäkrast ut under pandemin och det var oklart hur hög arbetslösheten egentligen skulle bli. En hel del fick vänta på sina pengar från a-kassan och för att undvika det också i fortsättningen minskas karensdagarna.
Nedsatt arbetsgivaravgift för unga
Regeringen föreslår en förstärkning av den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringen även sommaren 2022.
En reform initierad av Centerpartiet. Kan gynna enskilda unga som får anställning tack vare nedsättningen. Å andra sidan finns många som ifrågasatt effektiviteten av liknande reformer.
Ett annat krav från Centerpartiet för att gå med på att slopa punkten om hyresreglering i januariavtalet var som bekant sänkt skatt på ISK. Om den diskussionen vet vi ännu inget. Ett krav som får antas vara extra svårsmält för Magdalena Andersson, som kort innan regeringskrisen ju ledde den arbetsgrupp som lade ett förslag på ISK-tak och “miljonärsskatt”.
/Frida
