Hoppa till huvudinnehållet

Rapporterna: Det här håller jag koll på

Snart drar rapportsäsongen igång och investerare biter på naglarna inför svaren på en rad tunga frågor. Dröjer lågkonjunkturen ännu i bolagens siffror? Hur mycket har den svaga kronan hjälpt och blir bankerna vinnare igen? Här går jag igenom vad som är värt att hålla extra koll på.

Sverige är på väg in i en lågkonjunktur – eller är den redan här? Den frågan ställs på sin spets när rapporterna för fjärde kvartalet strömmar in med start den här veckan.

Fokus på orderingångar

Man ska komma ihåg att våra stora svenska verkstadsbolag mer än något annat är exportbolag, men även i omvärlden ser vi ju hur konjunkturläget försämras. Onekligen kommer fokus vara på bolagens orderingångar. Redan den 20 januari kommer Sandvik med sin rapport, och vanligtvis brukar investerare bita på naglarna kring just den första verkstadsrapporten, och fråga sig om den sätter tonen för resten av verkstadsrapporterna. Den 26 januari kommer Atlas Copco och Volvo, och de blir också högintressanta, medan SKF – ofta först ut förr om åren – kommer den 2 februari.

Sämre siffror kan dröja

Här ska vi ha i åtanke att de stora verkstadsjättarna gått bra under slutet av 2022 och särskilt i inledningen av 2023 (det har hela börsen ju gjort). Det visar att förväntningarna på stora fall i vinster och orderingångar trots allt inte är så stora, eller åtminstone inte att de kommer nu. För trots att vi alla vet att vi går in i lågkonjunktur så kan det dröja innan det syns i bolagens siffror, eftersom störningar i leveranskedjor i spåren av pandemin kan stöka till det. Ordrar som inte kunde läggas tidigare kan komma att läggas nu. Om det är så kan fördröjningen innebära att bolagen märker av det sämre läget i sina siffror först senare under 2023, eller kanske till och med först 2024. Däremot borde vi kunna få kommentarer kring stämningsläget i vd-orden. Om inte lär kommentarer kring huruvida bolagen känner av konjunkturförsämringen avkrävas vid rapportpresentationerna.

Kan ge stöd åt vinsterna

Bolagens kostnader har varit ett viktigt tema det senaste året, med skyhöga råvarupriser globalt. Nu har råvarupriserna fallit tillbaka de senaste månaderna, vilket ju istället kan ge stöd till resultaten. Samtidigt har kronan varit svag gentemot dollarn, även om den stärkts något på sistone – och det har i vanlig ordning hjälp de stora exportbolagen på traven.

Tufft för konsumentnära

Vad gäller konsumentbolagen kan rapportperioden bli desto dystrare. För den svenske konsumenten är lågkonjunkturen redan här, och det har resulterat i stor kurspress på konsumentbolagen. Värst bör läget vara för mindre bolag med exponering i huvudsak mot svenska konsumenter, som pressas av höga elpriser och stigande boräntor. Här har vi större uppvärmningsbehov än i till exempel södra Europa samtidigt som vi är högt skuldsatta till i hög utsträckning rörlig ränta. Den amerikanske konsumenten tycks inte vara lika pressad. Men onekligen är det en tuff marknad även globalt.

Det vittnar inte minst Electrolux om, som ju vinstvarnade i förra veckan, och kommer med rapport den 2 februari. Anledningen till vinstvarningen är enligt bolaget en svagare konsumentmarknad, men också högre kostnader. När konsumenternas plånböcker pressas från flera håll blir det allt svårare för konsumentnära bolag att fortsätta kompensera sig för kostnadsökningar. Å andra sidan fick vi faktiskt i förra veckan en omvänd vinstvarning från Boozt. Ska man tolka det som att förväntningarna på konsumentsektorn är för nedpressade? Eller kommer vissa prylar, som kläder, fortsätta att konsumeras medan konsumenterna i högre utsträckning drar in på dyra kapitalvaror och resor?

Högintressant blir det hur som helst när H&M kommer med rapport den 27 januari. Aktien pressades betänkligt under fjolåret, men har gått starkt sedan inledningen av 2023.

Bankerna bjuder på vinstlyft

När bankerna rapporterar bör tongångarna bli desto mer positiva. Vi befinner oss i ett stigande ränteläge, vilket ökar bankernas intjäningsförmåga generellt sett. Samtidigt syns ännu inga spår av kreditreservationer i lågkonjunkturens spår. Här väntas vinstlyft och positiva utdelningsbesked. Den 26 januari rapporterar SEB, och här är provisionsnettot alltid extra intressant, vilket i sin tur påverkas av bland annat börsutvecklingen. Mer bolåneorienterade Swedbank kommer den 31 januari, medan Nordea kommer 2 februari och Handelsbanken 8 februari.

Utdelningsbeskeden

I rapporterna kommer bolagsstyrelserna även presentera sina förslag på utdelning. Bankerna lär som sagt bjuda på utdelningsregn. Men i fastighetssektorn kan det bli tuffare. Här vet vi att Castellum redan ställt in utdelningen. Generellt kan högt skuldsatta bolag kan vara i farozonen.

Vad håller du extra koll på i rapportfloden?

/Frida

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer