Hur hög kan räntan bli?

Kursen är omlagd, Stefan Ingves kan inte bli mer tydlig. Reporäntan kommer att höjas i närtid, och frågan jag får från många bolånetagare är: hur hög kan bolåneräntan bli? Jag tror den kan dubblas, men tror fortfarande inte på nivåer omkring 5-6 procent för den rörliga räntan.

Riksbankens analys från februari i år, där prognosen sade en räntehöjning först andra halvan av 2024, är kastad i papperkorgen. “Vi är i ett helt annat läge nu”, konstaterar Stefan Ingves. Och det har han ju rätt i. Sedan Riksbankens senaste räntemöte har ett krig brutit ut, och inflationen i Sverige har rusat över 6 procent för mars månad. Riksbankens prognoser var felaktiga och nu måste man göra om helt. Stefan Ingves har i intervjuer, som här i Dagens industri, varit tydlig med att Riksbankens uppdrag är att värna prisstabiliteten, och inget annat. Låt vara att det blir på bekostnad av konjunkturen, även om det förstås inte är någon önskan från Riksbanken att den knäcks på köpet.

Men så som Riksbanken ser det, om jag uppfattat Riksbankschefen rätt, är det en fråga om att börja höja nu, eller att höja mer senare. I så fall skulle chocken bli större för marknaden. Det blir därmed rätt mycket att förklara för Riksbanken om man väljer att inte höja reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 27 april. Förklaringsbördan hamnar hos direktionen. Varför vill man avvakta med konsekvensen att behöva höja mer senare? Bolåntagare kan alltså vara helt säkra på att räntekostnaderna kommer bli högre framöver.

Men hur mycket högre?

Svenskarna är högt skuldsatta. Finansinspektionens bolånerapport visar att den genomsnittliga skuldkvoten för nya bolånetagare nu ligger på 327 procent. Det är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade.

De senaste årens räntefest har gett tillgångsinflation men dessvärre inte det som Riksbanken velat ha, de vill säga stigande konsumentpriser. Nu är vi istället i ett läge där konsumentpriserna stiger för mycket, samtidigt som svenskarna är högt skuldsatta. Det ger på ett sätt ett slags naturligt tak för hur hög reporäntan egentligen kan bli. Bara en liten ränteökning ger stor effekt för väldigt många. Nedan en slide jag visade i Nyhetsmorgon häromveckan. Beräkningarna är exklusive ränteavdrag, men visar ändå hur stor skillnaden blir med dubbelt så hög ränta:

Om bolåneräntan ökar från 1,5 till 3 %

Lån 3 miljoner: 3 750 kr mer / mån

Lån 4 miljoner: 5 000 kr mer /mån

Lån 5 miljoner: 6 250 kr mer/mån

Överlag har nya bolånetagare marginaler för att klara betalningarna på sina lån vid en sämre ekonomisk situation, konstaterar Finansinspektionen i sin bolånerapport. Men eftersom de har tagit större bolån i förhållande till sin inkomst jämfört med för några år sedan, så kan de behöva dra in på konsumtion när räntorna stiger. Det i sin tur kan påverka tillväxten men också bostadspriserna. Nu är ju som sagt prisstabilitet det primära målet för Riksbanken. Och det är ju det man uppnår, en åtstramning i det här fallet, om konsumtionen minskar.

Man kan också ha i åtanke att det nu är första gången som amorteringskravet prövas i en miljö med stigande bolåneräntor. Amortering är som alla vet egentligen ett sparande, som förbättrar den egna “balansräkningen”. Men det är ändå pengar som ska ut varje månad, och som inte kan gå till annan konsumtion.

Så – eftersom hushållen nu är så pass räntekänsliga så kommer Riksbanken kunna uppnå samma åtstramande effekt med färre räntehöjningar. Det gör att vi bör vänta oss högre räntor, och det på kort tid. Men vi bör inte behöva se bolåneräntor på omkring 5-6 procent. Snarare är det kanske 3 procent. Men bara en procentenhets höjning kan som sagt få stora effekter. Räkna efter vad en ränta på åtminstone 3 procent skulle innebära för din ekonomi. Ännu bättre är om du är beredd på en ränta på 5 procent, även om min bästa gissning är att den inte kommer hamna där.

En sak är i princip säker. Ränteavdraget kommer knappast någon politiker våga röra.

/Frida