Erik Forsell
Vet du hur många sjukhussängar USA har? Två miljoner? Fem miljoner? Vet du hur många Sverige har? I USA finns det totalt 924 000 sjukhussängar, under en miljon för ett land med 330 miljoner invånare. Dessa uppgifter kommer från American Hospital Association (AHA) som bekräftar att det är 28 sängar per 10 000 personer.
Idag bor mer än en tredjedel av amerikanerna i områden där det råder en kronisk brist på intensivvårdsbäddar. Hela södra Kalifornien, en region där cirka 25 miljoner människor bor, har noll (0) procents tillgänglighet. Och det är inte bara sängar. Sjukhus i hälften av staterna rapporterar allvarliga brister hos sjuksköterskor, läkare och annan personal. Ännu värre är detta i de rurala delarna av USA, de delar som ligger utanför storstäderna. Detta omfattar en femtedel av USA.
Hur ser det ut i Sverige då?
Enligt den senaste statistiken som gäller förhållandena för tre år sedan har Sverige lägst antal disponibla vårdplatser i hela EU, 2,4 per tusen invånare. Det gör att Sverige har en låg placering vad gäller vårdplatser i förhållande till övriga 35 länder i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Snittlandet har 4,7 vårdplatser per 1 000 invånare.
Tittar vi på pengarna så lägger genomsnittslandet i OECD nio procent av sin bruttonationalprodukt, BNP, på sjukvård. Sverige lägger elva procent. Trots detta är det längre köer till vårdcentralerna än någonsin tidigare. 2010 fick 48 procent komma dit redan samma dag eller dagen efter de kontaktade primärvården. Idag är siffran 45 procent.
Detta är det verkliga hotet från pandemin, som jag ser det. Obalanser mellan utbud och efterfrågan kan ofta vara gynnsamma när vi pratar om tillgångspriser, men de är inte idealiska under en global hälsokris. Å andra sidan, vem hade ens kunnat räkna med att det skulle inträffa en så pass krävande pandemi? Vi går inte in på detta alltför djupt, det är inte min avsikt att diskutera vårdpolitik, istället ska vi titta på det ur ett finansiellt perspektiv. Tanken är framförallt att vi ska se vilka möjligheter som finns när det gäller ETF:er, börshandlade fonder.
Landsbygden stänger ned sina sjukhus
Landsbygdsområden i USA, där 120 sjukhus stängts sedan 2010, har välkomnat telemedicin och sett tidiga framgångar. 20 procent av den amerikanska befolkningen bor på landsbyggden, det är var femte person.
Enligt en nyligen genomförd undersökning utförd av NPR angav 24% av vuxna på landsbygden användning av telehälsa, med 90% av de individerna som noterade tillfredsställelse med tjänsten. Till fördel för både individer och hälso- och sjukvårdssystem kan telemedicin på landsbygden begränsa antalet överföringar av akutrum från landsbygden till mer utvecklade områden. Tidigare begränsningar för dessa tjänster innefattade brist på bredbandsaccess, men FCC:s juli 2020 års åtagande på 200 miljoner dollar för att förbättra infrastrukturen för teleshälsa på landsbygden bör visa sig vara en medvind för dessa tjänster, liksom bredare utbyggnader av höghastighetsinternet och 5G-teknik.
Liknande möjligheter för tekniken ligger på ännu mer avlägsna platser runt om i världen. I Afrika söder om Sahara – där hudsjukdomar är vanliga men hudläkare är en brisvara – etablerade forskare en mobil teledermatologitjänst. Genom sitt arbete diagnostiserade de 49% av patienterna som sågs med inflammatoriska hudsjukdomar och fick positiv feedback från 81% av den lokala vårdpersonalen.
Landsbygden kan bli ett problem
Även om telemedicin fungerar för att erbjuda landsbygden, både i USA och resten av världen, vård så är det också en utmaning. Det kommer att bli svårt att få COVID-19-vaccin till landsbygden. Det enorma arbetet med att vaccinera världen pågår, men för landsbygden blir det svårare att få ett COVID-19-vaccin ju längre de är från stadskärnor. De nuvarande kraven på kylförvaring och fraktregler innebär att många sjukhus på landsbygden inte kan fungera som nav för distribution av vaccinationer.
Det kan leda till att landsbygdens invånare tvingas resa långa avstånd, om de alls kan resa. Att få information till landsbygdens invånare om när de kan vaccineras är inte heller lätt. Den extraordinära mängden felinformation som minskar risken för Coronaviruset det senaste året har påverkat landsbygdens invånare att få vaccinet.
Problemet är också stora leveranser och kylförvaring De två första godkända vaccinerna – ett av Pfizer PFE, 0,64% och BioNTech och det andra av Moderna MRNA, 3,63% – är mRNA-vacciner. Det är en ny typ av vaccin som använder de molekylära instruktionerna för att bygga virusproteiner snarare än att injicera delar av själva det försvagade viruset. Båda måste förvaras i mycket kalla temperaturer.
För att säkerställa stabilitet transporteras vaccindoserna i speciella behållare med torris och för närvarande levereras vacciner endast i stora satser. Pfizer-vaccinet levereras i steg om 975 doser åt gången, vilket skapar en utmaning för små sjukhus. Stadsområden kommer att kunna distribuera dessa doser snabbt, men det kan vara svårare att hitta tillräckligt med patienter för att vaccinera snabbt på landsbygden. Modernas vaccin är något mer hanterbart, med en minsta beställning på 100 doser.
Vi ser således att telemedicin kommer att få dra ett tungt lass medan vaccineringen pågår. Fördelen är att dessa distansläkare kan hantera den stora massan av besök, till exempel receptförnyelser och liknande medan läkare och sjuksköterskor arbetar med att vaccinera befolkningen. Jag är av den åsikten att det kommer ta resten av 2021 innan vaccineringen är klar, om det ens räcker. Å andra sidan kommer det att innebära mer arbete för telemedicinsektorn, och folk kommer att välja detta i större utsträckning på grund av bekvämlighet och att risken för smitta blir betydligt lägre än att ge sig ut till ett fysiskt möte.
Vilka ETF:er finns det?
Det brukar sägas att det finns en ETF för det också, och det stämmer även i detta fall. Vi har hittat två börshandlade fonder för detta: EDOC och WELL. Ingen av dem är emellertid renodlat fokuserad på telemedicin.
Global X Telemedicine & Digital Health ETF (EDOC ETF) noterades i USA den 30 juni 2020. EDOC ETF strävar efter att investera i företag som är väl positionerade för att dra nytta av ytterligare framsteg inom telemedicin och digital hälsa, inklusive företag som är inblandade i telemedicin, anslutna sjukvårdsapparater, vårdanalys och administrativ digitalisering. Sedan den 18 december 2020 listas även en europeisk version av EDOC ETF på Londonbörsen. Det betyder emellertid inte att det går att handla den hos Nordnet ännu.
Det andra alternativet som finns är WELL ETF. HAN-GINS Indxx Healthcare Innovation UCITS ETF (WELL ETF) består av ett 20 medicinska bolag och vaccinföretag som bekämpar Corona. COVID-19-pandemin och den pågående sökningen efter ett vaccin gynnar de olika undertema som finns i denna börshandlade fond.
Sjukvårdskostnaderna tredubblas efter 65 år. Detta tillsammans med ett globalt åldrande innebär en stor ökning av vårdutgifterna för nästa decennium. Det betyder en stor efterfrågan på innovativa billiga lösningar, vilket är ytterligare något som talar för denna ETF.
