Frida Bratt
Bostadspriserna har rusat, allt fler objekt säljs innan visning eller hinner inte ens läggas ut på Hemnet. Hur ska man navigera på den superheta bostadsmarknaden för att bli en vinnare? Det pratade vi om i Kronor och miljoner i TV4:s Nyhetsmorgon.
Villapriserna har rusat över 16 procent det senaste året, visar Svensk Mäklarstatistik. Även bostadsrättpriserna har stigit, om än inte med lika mycket. Hur kan detta komma sig när vi är mitt i en pandemi?
Varför har priserna stigit så mycket?
Den främsta förklaringen är låga räntor. Senast i förra veckan meddelade Riksbanken att reporäntan kommer att ligga kvar på noll i flera år till. Det eldar på tillgångspriser, däribland bostadspriserna.
En annan förklaring till att särskilt just villapriserna har stigit är ny efterfrågan i samband med pandemin. Fler vill bo större, man kanske vill ha plats för ett kontor samtidigt som man inte har behov av att bo nära sitt arbete i stan. Det driver på efterfrågan på villor.
Arbetslösheten har heller inte blivit så stor som befarat i pandemins kölvatten. Många utrikes födda och unga har drabbats – men de befinner sig redan i högre utsträckning utanför bostadsmarknaden. Och får i och med boprisökningarna ännu svårare att ta sig in.
För de som har fått behålla jobbet kan vi se att lönerna har ökat under en lång tid särskilt som också sparandet har gjort det. Vi har mer att lägga på vårt boende.
En annan fundamental förklaring är ju givetvis också att vi fortfarande har en brist på bostäder i efterfrågade lägen.
Kan prisuppgången fortsätta i en oändlighet?
Just nu är det inte mycket som talar för ett boprisfall. Inte alls, faktiskt.
Vi har tre nyckelspelare i Sverige, som var och en är ytterst ansvarig för faktorer som spelar roll för utvecklingen.
Vi har Riksbankschef Stefan Ingves som ju ansvarar för Riksbankens beslut att hålla räntan på noll och dessutom köpa bostadsobligationer för att på så sätt hålla räntorna låga. Så länge detta görs kommer hushållens räntekostnader parkera på låga nivåer.
Vi har såklart också politiska beslut som kan avgöra utvecklingen, där finansmarknadsminister Magdalena Andersson har en nyckelroll. Det börjar talas så smått om fastighetsskatt och vi har länge diskuteras om man verkligen bör ha ränteavdrag i det här läget. Men än så länge är det inget som jag tror någon politiker vågar ändra på när det väl gäller.
Och vi har Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen, som har ansvar för översynen av hushållens skulder och som ju faktiskt införde ett amorteringskrav 2016.
Men allra mest betydelse har förstås räntorna, och väldigt lite talar för räntehöjning inom de närmaste åren.
Hur kan man få navigera som bostadsköpare?
Det kommer uppgifter om att allt mer säljs innan visning, men också att många objekt säljs innan de ens kommer ut på Hemnet. Därför gäller det att som köpare som vill få tag i något är lite aktiva och “på hugget”. Anmäl dig till mäklarbyråernas olika spekulantregister.
Men sedan gäller det förstås att inte dras med i stresskarusellen och buda långt mer än du tänkt. Ett av mina tips är att dels ha rimliga förväntningar på vad du kan få, men också att sätta ett maxtak. Vad får bostaden max kosta? Kanske behöver du tänka brett; det kommer att vara svårt att få den absoluta drömbostaden, men finns något du kan tumma på? Jag tror också att den som kan gör klokt i att undvika maxbelåning, vilket är lån på 85 procent av bostadens värde. Lite lägre belåning än så minskar din sårbarhet om något skulle förändras så att priserna faller eller om räntorna stiger. Räkna alltid med sådana scenarion – vad händer med din ekonomi om räntan mot förmodan skulle stiga till fem procent?
Om man som förälder vill hjälpa sitt barn – hur kan man göra då?
Ett sätt är att starta ett barnsparande som kan gå till kontantinsatsen. Det görs bäst via en kapitalförsäkring i förälders namn med barnet som förmånstagare. I den bästa av v’ärldar kan sparandet startas redan när barnet är litet, för att på så sätt öka möjligheterna till att hinna få ihop det kapital som krävs.
Också bostadskön behöver några år på sig om den ska hinna ge något, åtminstone i storstäderna. Du som förälder kan ställa ditt barn under 18 år i kö, och därefter får barnet själv förvalta köplatsen. Många föräldrar ställer sina barn i kö redan när de är små.
Om man som förälder vill hjälpa sitt barn här och nu så kan man förstås låna ut pengar till kontantinsatsen. Jag tror det är viktigt att i så fall skriva ett avtal för att komma överens om vad som gäller, om någon ränta ska betalas och hur snabbt lånet ska amorteras. Detta för att undvika konflikter längre fram.
Om man blir medlåntagare till sitt barn så kan barnets chanser att få lån bli betydligt större, eftersom din ekonomi då också inkluderas. Men tänk på att du blir lika återbetalningsskyldig till lånet som barnet.
Slutligen kan man fråga sig om man bara kan ta sig in på dagens bostadsmarknad om man har resursstarka föräldrar som hjälper i tidig ålder? Tyvärr är det lite där vi har hamnat, eftersom trösklarna har blivit så höga. Boprisuppgången i sig utgör ett hinder, men även åtgärder för att stävja den, som bolånetaket och amorteringskravet kan upplevas som försvårande för unga.
Se gärna medverkan i Nyhetsmorgon här.
/Frida
