En kort historia om det amerikanska skuldtaket och dess innebörd

Frågan om det amerikanska skuldtaket har under de senaste veckorna gjort sig påmind igen. Likt vid flera tillfällen innan har de två amerikanska partierna, Republikanerna och Demokraterna, hamnat i dispyt kring taket, och läget har ställts på sin spets.

Skulle en höjning utebli kan det resultera i stora konsekvenser för den amerikanska ekonomin, men även för andra mindre exportberoende länder som Sverige.

Diskussionerna har förts mellan representanter från demokraten Joe Bidens regering och representanthusets talman, republikanen Kevin McCarthy.

Att även ha på minnet är att polariseringen i USA under flera år varit hög. Det innebär att partierna står långt ifrån varandra i sakfrågor och att konfliktnivån i politiken är hög. Bidens regering och McCarthy har kommit överens om en principöverenskommelse. Nu kvarstår utmaningen att lotsa den igenom kongressen, där Republikanerna är i majoritet i representanthuset och Demokraterna i senaten.

Det är således ingen enkel uppgift som talman McCarthy har framför sig och ännu är inget definitivt förslag färdigt. Natten mellan onsdag och torsdag svensk tid godkändes förslaget av representanthuset. Nu kvarstår senaten.

Frågan om att höja skuldtaket har varit aktuell i USA i flera år. Vad det i grunden handlar om är hur mycket pengar den amerikanska regeringen kan låna genom att emittera obligationer. De lånade pengarna används sedan för diverse olika utgifter, som nya politiska satsningar eller löner till statligt anställda.

Anledningen till varför staten måste låna är för att deras intäkter inte täcker utgifterna. Likt ett företag måste de därför låna pengar av andra för att få sin verksamhet att gå runt. De lånade pengarna är vad som tillsammans skapar statsskulden.

Om regeringen når taket kan det leda till att man inte kan ta några fler lån, vilket i sin tur kan leda till att man måste ställa in sina betalningar till bland annat anställda och långivare. Detta kallas för “default” på finansspråk.

Skuldtaket skapades under första världskriget 1917. Enligt förespråkarna skapar det en mer ekonomiskt ansvarsfull regering som lättare kan finansiera sina projekt. Men de som är emot konceptet lyfter gärna fram att det kan ha negativa effekter på landets kreditbetyg samt att det inte alls gör regeringen mer ansvarsfull, utan tvärtom mindre.

Vad som kan tala för det senare perspektivet är att kreditvärderingsinstitutet Fitch utfärdat en så kallad “negative watch” på USA:s kreditbetyg AAA med anledning av bråket. I sitt pressmeddelande nämnde även Fitch den ökande polariseringen i landet.

“De negativa utsikterna återspeglar en ökad politisk partiskhet som hindrar att man når en lösning för att höja eller upphäva skuldtaket trots det snabbt närmande x-datumet”.

Vad “datum-x” betyder är helt enkelt dagen då USA tvingas ställa in sina betalningar och räknas fram av finansdepartementet. Departementet satte först 1 juni som x-dag men har sedan skjutit fram det till 5 juni.

När det begav sig 2011 valde kreditvärderaren Standard & Poor’s att sänka det amerikanska kreditbetyget från AAA till AA+. Sänkningen kom först efter att politikerna förhandlat fram ett förslag som S&P inte tyckte var bra nog. Förutom att skaka om aktiemarknaden blev även resultatet att den amerikanska statens lånekostnader ökade med runt 1,3 miljarder dollar under budgetåret 2011.

Trots den höga konfliktnivån tror Fitch med flera bedömare att parterna till slut når en lösning innan det är för sent. De eventuella konsekvenserna skulle helt enkelt bli för stora. Men Fitch lägger även en brasklapp om att risken finns att en uppgörelse inte blir av i tid.

I nuläget ligger skuldtaket på hisnande 31,4 biljoner dollar. Om en ny höjning godkänns blir taket ännu högre. Rent tekniskt sett nåddes det i januari i år, men genom olika lösningar har man lyckats jobba fram tills nu. Parterna har även möjligheten att upphäva skuldtaket under en period, vilket man även gjort under tidigare tillfällen.

Eftersom den amerikanska ekonomin är den största i världen och dollarn ses som en av de säkraste tillgångarna skulle det få förödande konsekvenser om regeringen tvingades ställa in sina betalningar. Även om statsapparaten stängs ned under en kort tid kan det leda till en mindre recession i landet.

Skulle USA verkligen ställas inför en default kommer det även påverka Sveriges ekonomi och Stockholmsbörsen. Det eftersom vårt land och våra företag är starkt exportberoende och USA är en av våra viktigaste handelspartners. Även andra länder med liknande ekonomier skulle ligga illa till.

Effekterna av det har redan gått att se. Om positiva nyheter kommer från förhandlingarna har det gett positiva effekter och högre kurser på världens börser. Om istället negativa kommit har de ledande indexen färgats röda.

Hur utfallet blir vet vi sannolikt om några dagar. Att förslaget tagit sig igenom representanthuset är självklart positivt. Oavsett utgång blir det antingen en lättnadens suck för omvärlden eller en ny utmaning att hantera.