Finwire
Kriget i Ukraina fortsätter vilket ökar osäkerheten om världsekonomin. Centralbankerna blir mer bekymrade över det tilltagande inflationstrycket och hur de ska dosera sina penningpoliska åtgärder.
I veckan höjde den amerikanska centralbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,25-0,50 procent som väntat. Även den brittiska centralbanken höjde räntan. För svensk del räknade Riksbanken tidigare med en höjning först 2024, men efter att ny inflationssiffra på 4,5 procent (KPIF) i februari i årstakt, så uppger Riksbankschefen Stefan Ingves att det kan påverka när den första svenska räntehöjningen blir av. Konkret: Han anser att inflationen har blivit alldeles för hög.
En inflationstakt på 4,5 procent är den högsta siffran sedan december 1993. Swedbank skriver i en kommentar att de nu tror på en första räntehöjning i september, från tidigare november. Detta följt av ännu en räntehöjning i februari.
Stefan Ingves vill dock inte ge något besked om Riksbankens tillgångsköp. Tekniskt kan den (balansräkningen) bli både ”tekniskt mindre och större”.
Swedbank skriver i en kommentar att “Vi är fortsatt trygga i att tillgångsköpen kommer att minskas under den andra halvan av 2022, men sakta”.
USA ligger före Sverige i sin räntebana. Under veckan höjde den amerikanska centralbanken räntan med 0,25 procentenheter som väntat till 0,25-0,50 procent. Det innebär den första räntehöjningen sedan december 2018.
Räntebanan höjdes till cirka 2,8 procent vid slutet av 2023. Fed förväntar sig att höja räntan vid alla de kommande sex återstående möten i år, vilket innebär en styrräntan kan ligga på 1,9 procent vid årets slut. Därefter väntas de höja räntan tre gånger till under 2023 men inte göra något under 2024.
Powell uteslöt inte att Fed kan komma att agera snabbare med räntehöjningarna under året om de ekonomiska utsikterna kräver en snabbare åtstramning. Vag var Fed även med besked om Feds balansräkning. Besked sköts upp till kommande möte 3-4 maj.
Vi backar bandet något då centralbankerna varit ivriga att rulla tillbaka de massiva penningpolitiska lättnader som genomfördes under coronakrisen. “Det är som en tävling. Vem ska gå först och vem gör det på kortast tid”, skriver Nordea i en kommentar och fortsätter:
“Förra veckan överraskade ECB de flesta med att vara mer hökaktig än väntat. Den här veckan var det Feds tur att luta sig åt det hökaktiga hållet. Och Bank of England ligger långt framme och tillkännager sin tredje räntehöjning i rad vid veckans räntemöte. Till och med Riksbanken har vaknat och har fått erkänna att inflationstrycket byggs upp i en omfattning som kräver räntehöjningar före 2024”.
Banken utvecklar också i sin kommentar att Fed inte oroad över styrkan i USA:s tillväxtmomentum, de är oroade över risken för överhettning och Jerome Powell uppgav att den amerikanska arbetsmarknaden var på en ohälsosam nivå. Uppenbarligen vill Fed bromsa ekonomin och förhindra att lönetrycket bidrar till en destruktiv prislönespiral”, skriver Nordea i sin kommentar.
Hur har då börsen reagerat? En initial svacka i samband med Feds räntebesked byttes snabbt till uppgång.
“Riskaptiten har haft fullt pådrag under veckan trots att Fed i onsdags levererat ett rätt tufft budskap i form av snabbare räntehöjningsplaner och att de geopolitiska riskerna inte har lättat”, skriver SEB i en kommentar.
För OMXS30 handlar det om den andra starka börsveckan i rad. I skrivande stund så är det svenska storbolagsindexet upp med 4,2 procent i veckan. Förra veckan steg indexet med 4,3 procent.
