Frida Bratt
Höstmörkret börjar nu på allvar dra in över svensk ekonomi samtidigt som bolåneräntorna kryper upp över 5 procent. Finns det något ljus i tunneln? Jag listar fem ljusglimtar för plånboken att ta fasta på.
Vi har på väldigt kort tid gått från ett läge med ultralåga räntor, enorma prisökningar på bostäder, börsfest och i princip ingen inflation. Nu är läget det totalt motsatta, på alla punkter. Det är klart att den omställningen blir kännbar för väldigt många hushåll, särskilt när den gått så snabbt, även om man nog får konstatera att vi kommer från ett läge där vi haft det ovanligt bra.
Känslan för många hushåll är onekligen att plånboksläget är dystert. Den vanligaste frågan jag får just nu är ”när vänder det?”. Svaret beror förstås på vad man avser. Konjunkturen? Börsen? Bopriserna? Räntorna?
Jag har letat upp några ljus i tunneln på ett antal områden, några ljusglimtar att kanske trösta sig med när det känns tungt för plånboken.
1. Inflationen faller
Fredagens inflationssiffra för september var visserligen en besvikelse. Önskvärt hade varit om inflationen fallit i snabbare takt. Men faktum kvarstår att inflationen ändå backar, och det går fortsatt åt rätt håll. Inflationen låg under 2022 på i snitt 7,7 procent. För 2023 väntas den landa på 6 procent enligt Konjunkturinstitutet, men redan 2024 väntas snittet bli 1,6 procent. Det är en prognos, men förhoppningsvis får institutet rätt. En fallande inflation är nämligen nyckeln till en vändning på flera plan.
2. Räntorna toppar
Inflationsutfallet i september stärker scenariot med ytterligare en räntehöjning från Riksbanken. Det skulle i så fall göra att vi hamnar på en styrränta på 4,25 procent. Men där bör Riksbanken ta en paus. Det går att argumentera för att räntenivån nu redan är åtstramande, vilket börjar synas på svensk ekonomi. Hur som helst – räntetoppen bör vi se i höst. Det gör att vi kan se ett slut på den snabba uppgången för rörliga bolåneräntor.
Sedan är förstås frågan när vi kan få se sänkningar. Jag tror att Riksbanken kan behöva börja sänka redan under andra halvan nästa år. Det tror de inte själva, prognosen från Riksbanken säger fortfarande en räntesänkning först 2026. Men allt beror på hur hårt ekonomin landar efter Riksbanken snabba serie av räntehöjningar.
3. Börshumöret kan vända
Även här är inflationen och räntan nyckeln. Den amerikanska centralbanken har uppenbarligen börshumöret helt i sin hand. De senaste månaderna har börsen varit dyster när Fed har gjort klart att man avser låta räntan vara ”higher for longer”. Det vill säga, förhoppningarna om räntesänkningar har kommit på skam. Dock har det kommit en del signaler den senaste veckan om att det kanske räcker med räntehöjningar nu, eftersom långräntorna har stigit så kraftigt och därmed gjort en del av Feds jobb med att strama åt. Därför har chansen att dagens nivå på styrräntan anses vara tillräckligt åtstramande ökat. Det har gjort marknaden lite gladare.
När första räntesänkningen kommer låter jag fortfarande vara osagt. Men för centralbankerna finns knappast några incitament att börja tala om nära förestående räntesänkningar, eftersom det direkt skulle få marknaden att springa före och därmed dämpa effekterna av de redan genomförda räntehöjningarna.
En annan positiv faktor att ta fasta på ur ett börsperspektiv är givetvis att de bästa affärerna görs när det ser som mörkast ut.
4. Mild lågkonjunktur
Konjunkturen spås faktiskt vända upp redan nästa år, åtminstone enligt Konjunkturinstitutet. Arbetslösheten spås stiga upp emot 8,3 procent, men det är en relativt måttlig ökning. De allra flesta kommer att få behålla sina jobb. Därmed kommer man också kunna betala sina bolåneräntor – det har banken nämligen kollat sedan innan. På så sätt bör det inte heller bli något fritt fall på bostadsmarknaden, som redan börjat visa tecken på viss stabilisering.
5. Lägre elpriser
Många villaägare minns förra hösten och vintern med fasa. I september 2022 låg snittpriset för el i elområde 3 på hela 243 öre/kWh. Men vissa dagar kunde spotpriserna stiga upp emot 7-800 öre/kWh. Vi lärde oss dra ur kontakter, ta på oss extratröjor och sänka temperaturen och ta snabbduschar. I år är läget helt annorlunda. Snittet för september 2023 är 26 öre i elområde 3. I oktober 2023 spås snittpriset bli 20 öre/kWh. En enorm skillnad privatekonomiskt för landets villaägare.
Läget kan ändras. Svarta svanar kan flyga in. Vi har ännu ett krig, det mellan Israel och Hamas – fruktansvärt på alla sätt ur ett humanitärt perspektiv. Det skulle kunna påverka makrobilden. Får vi en spridning av konflikten i Mellanöstern kan det exempelvis påverka oljepriset, vilket i sin tur kan få konsekvenser för inflationsbekämpningen.
Men än så länge finns faktiskt några positiva faktorer att hålla i bakhuvudet när läget känns som allra mörkast.
/Frida
ja man har ju inte vidtagit några åtgärder för eneriförsörjningen? så när vintern kommer så stöder antagligen el priset.
det gör ju i sin tur att industrin får högre kostnader som bussar sig som inflation ! och så länge man inte gör något åt el problemet så kommer vi att han en del problem i Sverige??
Elpriserna har inget med försörjning att göra, Sverige har elöverskott i snitt 364 dagar om året. Däremot skulle ju ny produktion framförallt i södra Sverige inte skada prisnivåerna men eftersom kommuner allt som oftast är benägna att lägga in veto både mot ny produktion och nya kablar för att transportera överproduktionen i norr till söder behöver man lösa tillståndsprocesserna.
Nä det stämmer
Inte El priser bestäms av en aktion som med diverse algoritmer som styrs av något som heter nord pol..
Vilket betyder eller gör att ju högre konsumtion av el ju högre pris får man betala . Om man inte köper ett högre fast pris. Och det innebär att om man är insats i systemet så begriper man att ökad efterfrågan kommer att driva upp priset vilket då med den situation som kommer . Det blir nämligen kallt på vintern
Förutom el områden så finns det problem med överföring av el . Förlusterna är ganska låg bar 5 till 10% i högspäninge. Som då multipliceras in i nätet vilket ger samma problem som dessa pump . El lagring . System man. Kan Inte sände el över långa sträckor utan besvärande förluster.
Ja se. Har vi detta fossil fria Stålet.
Var skall man få el från att sönder dela något till väte.. Det är ju inte så att den finns lika dant med den berömda batteri fabriken och den El som den kräver . Lika lite som dom ladd stolparna son krävs för att skapa enonfrastruktur av de hela …. jag är naturligtvis inte säker på att ja har rätt .en ensak är säker ja tänker inte satts några pengar på det.
Hej Frida, tack för dessa små trevliga uppdateringar varje vecka!! bästa hälsn/Göran