Veckans topp 5: så tror världen om börsen 2017

Mellandagsrea på kronan eller börsen? Riktigt viktigt möte i Riksbanken på onsdag. Det och en titt på hur världen ser på sina marknader inför 2017 i veckans krönika.

1 Kronan, börsen eller båda?

Det hade varit en varm sommar i en het ekonomi. Några månader tidigare hade tjänstemännen på SCB upptäckt att något inte stämde med priset på skorna. Kanske låg de till grund för ett av svensk statsförvaltnings mer omtalade misstag.

Den 4 september 2008 höjde Riksbanken räntan ett snäpp till och nådde med det toppen för den cykeln på 4,75 procent. Veckan efter kom nyheten om Lehman Brothers och SCB:s pressmeddelande om den felaktiga statistiken.

Varningar saknades inte om att höjningen var för sen och det egentligen var tid att sänka räntan. Nästa försök att höja, 2010-2011, blev om möjligt ett ännu mer kritiserat magplask. Vem som hade rätt i sak i den bittra striden mellan Lars EO Svensson och Stefan Ingves är en fråga för ekonomisk historia.

Utfallet blev hur som helst dyrt för ekonomin. Så dyrt att det blev ett internationellt exempel på vådan av att släppa på gasen för tidigt, som i det här anförandet från 2015 när Janet Yellen använder det svenska exemplet för att varna för att höja räntan för tidigt.

Källor: OECD respektive TradingEconomics

Är det så att bränt skyr elden på onsdag? Hur som helst finns det en spegelvänd känsla av tiden runt 2007-2008 i luften. Den gången väntade alla på kraschen, nu är det lyftet – åtminstone i inflationen – som är det globala samtalsämnet.

Trenden går inte att ta miste på. Inflationsförväntningarna är på väg uppåt både i USA och Europa och med dem de långa räntorna världen över. En snabb titt på data visar att Sverige inte är något undantag.

Den som tittar på börsgrafen överst ser att det inte är någon obetydlig fråga för en svensk investerare hur kronan utvecklas. Det är inte helt uppenbart att ett Sverige med lika starka data som USA och stigande inflation ska fortsätta gasa på med stimulanser och ultralåga räntor.

Förväntan inför mötet är att Riksbanken inte rör räntan den här gången. Börsen skulle nog därför hicka till om Riksbanken, som flera gånger sagt att kronan långsiktigt är för billig, andades om att tiden närmar sig för en normalisering. Om något har nämligen förhandstipsen till nyligen handlat om en ytterligare räntesänkning.

Det tillhör spelet att Riksbanken inser detta. Precis som direktionen förstås lärde sig av misstagen vid förra försöket att höja. Det är också en pusselbit att Mario Draghi nyss varnat Europas ledare för att de stigande räntorna kombinerat med hoten mot euron utgör en av de största riskerna 2017.

Dessutom pekade Danske Bank i en rimlig analys på att det fortfarande finns betydande svagheter i svensk ekonomi. Inte minst ser lönetillväxten skral ut, konsumtionsökningen bromsar in och exporten förväntas utvecklas svagt nästa år, enligt banken.

Problemet med den, möjligen väl, dystra bilden är att om den är rätt är det inte heller bra för börsen. För det är som Ulf Petersson på Dagens Industri sa i veckan det är bara om räntorna inte stiger fort eller faller för att ekonomin ändå inte lyft som börsen är nöjd. Det är alltid vanskligt att hoppas på att börsen får en sådan guldlock i present. Fast det är ju onekligen så det sett ut rätt länge.

Så det allra bästa för börsen är alltså om Riksbanken gör fel igen och sänker när de borde ha höjt. Om de däremot sänker för att räntan verkligen borde sänkas, då är det inget att glädjas åt. Hänger ni med. Svart är vitt och vitt är svart när börsen och centralbankerna ska tolka varandra. Ett tag till åtminstone.

Därför kanske vi behöver en sista rackabajsare innan vi ger oss av uppåt på räntebanan. Så vem vet, kanske bjuder Riksbanken även den här gången, liksom 2008, på One more reggae for the road, innan det verkligen är dags för avfärd.

 

2 Gåtan om konjunkturen

Källa: WSJ

Det är en delad värld av experter som vrider och vänder på ekonomin nästa år. Det blir tydligt i Wall Street Journals löpande enkät om ekonomin. Det väger jämnt mellan uppsida och nedsida i förväntningarna om tillväxten. Det är dock väldigt få som kommer till slutsatsen att riskerna väger lika. Det är antingen eller hos de som tänkt till om ekonomin nästa år.

Ett av de djupt förborgade mysterierna i den här ekonomin är nämligen hur den egentligen mår. Ovan citerade jag ECB och Danske Bank som båda ur sina respektive perspektiv talar om behov av fortsatta stimulanser. Okonventionella drag som helikopterpengar är fortfarande aktuella.

En av världens tyngsta ekonomiska rapporter kommer från IMF. Den hade senast rubriken “Subdued Demand: Symptoms and Remedies”. Det var bland annat där behoven av ökade statliga underskott för att få fart på världsekonomin slogs fast. Det som sedan USA, Frankrike, Kina, Japan med flera med kraft verkar leverera.

 

Det är förhoppningar om den leveransen som fått fart på riskviljan, räntorna, börsen, inflationen och en hel del annat. Här finns det många som är oense om den här vändningen uppåt kommer eller inte.

Andra ser istället en ekonomi som är i slutet av en konjunkturcykel och på väg mot nästa nedgång, alltså motsatsen. Hit hör Nordnets expert Roger Jansson som i en annan artikel i veckobrevet ser en ekonomi som rullar på som han förväntat sig in i “slutfasen av börs- och konjunkturcykeln”.

De tre starkaste argumenten den här gruppen har är att det nu gått nästan tio år sedan finanskrisen, att börsvinnarna just nu är klassiska konjunkturavslutare som cykliska bolag samt att räntor och inflation börjat vandra uppåt. I den här gruppen handlar diskussionen om hur länge konjunkturen håller ut. Även här finns det hela paletten av gissningar.

Det roliga är att de båda skolorna kommer till precis samma slutsats om börsen nästa år. Den går upp 5-10 procent, som i det här exemplet med nio analyshus uttalar sig om amerikanska börser.

Lustigt det där att experter oftast landar runt den förväntade avkastningen på akter. För man kan ju tycka att det inte hade behövs en expert för just den slutsatsen. Vad jag själv tror? Ja, det landar nog där. 🙂

 

3 Bara döda fiskar följer strömmen

Fast jag ska inte retas. Jag tycker alla det här analyserna av ekonomin är både genomarbetade och läsvärda. Ofta är de dock bättre på att peka ut vart investeraren ska rikta blicken än att säga vad man sedan får se.

Ett sådant tema är att något håller på att hända i Kina. Nästan dagligen kommer det nyheter om att landet försöker stoppa utflödet av kapital och försvara sin valuta. Det ser allt tydligare ut att att det går sådär för jätten i öster. En blipp om mer turbulens på tillväxtmarknader nästa år, för lösningen på det här problemet vore antagligen en rejäl devalvering.

Samtidigt är det 2017 års favorittema för den som vill simma mot strömmen, vara contrarian, att satsa på tillväxtekonomierna. Värdecaset går inte att missa. För medan mogna marknader pressar all time high, så värderas tillväxtländerna under historiska medel till ett p/e-tal på 12.

 

4 Kanske olja, inte guld

Oljan flyter på bättre än på länge. Det är framför allt ett visst lugn på utbudssidan som glatt marknaden. Det kan dock vara bra att veta att den etablerade bedömningen är att oljan nästa år landar runt 60 dollar.

I en annan artikel i veckans nyhetsbrev skriver Finwire att “Analytiker ser köpläge i oljesektorn efter Opec-uppgörelsen”. I den artikeln är talande nog ett argument och till och med en mellanrubrik att oljan “kommer att stabiliseras ytterligare”. Vilket på investerarspråk alltså inte alls betyder att den stabiliseras, i betydelsen ligger stilla, utan att den stiger i pris.

Det väcker förstås många investerares misstanke. Om nu alla är så överens, är det inte då det blir tvärtom. Kanske det. Det finns dock flera skäl till att oljemarknaden ser stabilare (i ordets verkliga bemärkelse) ut än på länge.

Det mest uppenbara är att det finns så mycket olja att sälja eller att med rätt begränsade investeringar åter få ut på marknaden. Exempelvis skulle skifferoljan så småningom lyfta igen om priset förblev högre. Där skulle en faktor få räknar med vara att nu har faktiskt en hel del av oljeborrarna till slut fått jobb på andra ställen i ekonomin, så en viss omställningstid blir det nog.

Frågan är istället om utbudet verkligen levererar det förväntningarna kräver. För det var på en historiskt hög nivå som OPEC och några till kom fram till att frysa produktionen. Det finns alltså en hel del skäl till att all världens experter för en gångs skull är överens. Olja ska visst kosta 60 dollar numera.

Källa: TradingEconomics

Sämre ser det ut för guldet, som verkar ha fastnat i den sämsta av två världar. Det skrev jag om på min egen blogg i det här inlägget. Den korta versionen är att tiderna har försämrats för en investeringar som bevarar värde men inte ger avkastning. En av många rätt dystra utsikter ges i den här analysen.

Källa: Världsbanken

När det kommer till andra råvaror, som industrimetaller, ser läget i mycket ut som för olja. Det finns en förväntan om att överutbudet nu mattas och efterfrågan kommer igång. Det är inte minst kopplat till de förväntade infrastruktursatsningarna i USA. Uppåt och stabilt är alltså den populära gissningen inför 2017.

Den investerare som ser saker mer på lång sikt kanske inte ska vara lika övertygad om det lämpliga i det här skiftet. För om kapital skulle fortsätta flöda till den i grunden tjänstebaserade amerikanska ekonomin från den alltjämt industritunga kinesiska, så är det inte en trend som skulle driva efterfrågan på råvaror uppåt.

 

5 Några egna tankar

Det är med andra ord full fräs på gissningsleken så här års. Vissa fnyser åt det där. Exempelvis det skickliga gänget bakom tidningen Värdepappret, där jag skriver en krönika varje månad. Det ligger bra till för att vara Sveriges tråkigaste och mest ohippa börsredaktion. Fast ändå inte riktigt för i år har de fått in den ena fullträffen efter den andra.

Är du less på orakel (men ändå av någon gåtfull anledning tagit dig ändå hit i veckans krönika) men letar efter sunda långsiktiga idéer? I så fall är det här ett gäng du ska kolla in. Jag har med dem i min intervjuserie #gillaentreprenörer. Du hittar en intervju med dem där de förklarar sin syn på värdeinvesteringar här.

För min egen del handlar det mer om att ta med sig rätt frågeställningar inför nästa år än att försöka gissa svaren. Det är alldeles för svårt. Frågorna som upptar mina tankar är hur snabbt räntorna stiger, om ekonomi och vinster hänger med, om kronan får en revansch samt om den stigande vilja att ta risk som vi ser just nu håller i sig.

Jag har fått tillfälle att föreläsa om min syn på börsen 2017 vid några tillfällen under december. Det viktigaste har jag samlat i ett vlogginlägg, som du hittar här.

Den som istället föredrar poddar kan lyssna när jag är med i Feminvestpodden, länkad nedan. Min del kommer 22:30 in i programmet. Fast innan det handlar det om vad en vanlig sparare kan lära sig av Warren Buffet, så mitt förslag är att du lyssnar från början. 🙂

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken.

Annars är mitt största projekt Sparskolan. Där hittar du bland annat 10 filmer om allt från bolagsvärdering till makro och konsten att hitta rätt fond. Jag finns också på Facebook och YouTube där du hittar min serie ”3 snabba” eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser.

Om du gillar mina inlägg här finns det ett toppen sätt att visa det – via min insamling till SOS Barnbyar. Stöd den!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer