Veckans topp 5 – vad kostar börsen?

Vad gav andra kvartalet för PE-tal och hur hänger Sverige med USA? Den här veckan är det siffror för hela slanten i nyhetstoppen. Dessutom platsar entreprenörer och påhittiga centralbankschefer.

 

1 Sjutton komma ett

factset 160821
Källa: Factset

Just nu snurrar räknemaskinerna hos analysfirmorna. I princip alla siffror från andra kvartalet är på plats. Det är dags att dra slutsatser.

En är att amerikanska aktievärderingar testar höjder de inte varit upp på de senaste åren. Det senaste rycket kom när vinsterna bara föll 3,2 procent förra kvartalet mot en väntad nedgång på 5,5 procent.

Förutom energisektorn vars vinster minskade med över 80 procent var andra kvartalet dock en på det hela taget ganska stillsam tillställning.

Industrin och finanssektorn hade fallande vinster ungefär i linje med förväntningar. Till glädjeämnena hörde att IT-sektorns vinster nästan höll nivån från året innan men framför allt att all inhemsk konsumtion gick utmärkt med sällanköpsvarorna längst fram med en vinstökning på över 11 procent. Med andra ord en fortsatt delad ekonomi. Tittar man på hur det här har avspeglat sig i börskurserna det senaste året ser det ut så här.

S&P 160821
Källa: SPDR

I Sverige ligger börsens PE för i år, enligt FVMR, på 15,6 för att nästa år falla tillbaka till 14,6. Våra vinster väntas minska 3,5 procent för att sedan stiga 6,5 procent nästa år. Enligt FVMR är daglig- och sällanköpsvaror de enda sektorer som kan hoppas på vinstökningar i år medan det nästa år förväntas stark vinsttillväxt över i princip hel linjen.

En hel hög siffror men hur ska de tolkas? Två vanliga reflektioner är att värderingarna inte ser så höga ut men att mycket beror på om bolagen nu kan leverera växande vinster igen. Det senaste åren har som bekant gräset varit påtagligt grönare på ängarna längre fram men marknadens minne har varit behagligt kort och besvikelser har snabbt lagts till handlingarna. Håller den trenden i sig?

 

2 Välkomna på planeringskonferens

Precis som på många arbetsplatser börjar hösten för höjdarna med en planeringskonferens. Ett tillfälle att tala långsiktiga frågor och köra lite övningar i gruppdynamik. Exempelvis samlas Kinas ledning så här år på badorten Beidaihe.

Maten är, enligt Economist, utsökt men frågan presidenten Xi Jinping grunnar mest över är vilka personer som ska fylla de många platser i ledningen som blir lediga när det strikta pensionsstrecket på 65 år slår till. Så nyheten är inte vad som sägs utan vem som blir bjuden. Blippen på radarn är att från och med nu har Xi Jinping helt nya förutsättningar att driva sin egen politik. Vad nu det blir.

Däremot lär det vara tunnsått med nyheter om frågan vi i väst bryr oss mest om – skulderna. I veckan kom ännu en påminnelse om riktningen just nu. De växer och flyttas runt för att dölja problemen, enligt Wall Street Journal.

I amerikanska Jackson Hole är det istället världens centralbankschefer och toppekonomer som minglar. I år är det uppfinnarverkstad och alla idéer om vad nästa steg efter minusräntan ska vara lär komma upp på bordet. Helikopterpengar är ett hett ämne, ett annat är att höja inflationsmålen och på så sätt ge lite mer utrymme att sänka räntan när det krävs.

Faktum är att just nu är det bara fantasin som sätter gränsen för förslagen. Vem hade exempelvis föreslagit att en centralbank skulle vara den största enskilda ägaren på börsen för att pressa upp avkastningen på mer riskfyllda investeringar? Det är redan på gång i Japan, enligt Bloomberg.

Räkna däremot med idétorka när ledarna för Tyskland, Frankrike och Italien i veckan diskuterar livet efter Brexit och säkert en del om vägen dit. Det är ju så i grupper att när en slutar får det som blir kvar fundera på hur de går vidare. Plötsligt hamnar alla kort på bordet igen – just nu är det nämligen inte mycket de här tre länderna är överens om. Med andra ord ett bra tillfälle att åka på planeringskonferens tillsammans.

För det är som The Guardian konstaterar knappast någon som vet mer om Europas eller Storbritanniens framtid i slutet av den här sommaren än vi gjorde i början.

Fast frågan är vad all planering till slut landar i. Kanske är det lite som när vi andra åker iväg med jobbet – tankarna vandrar lite friare men i slutändan hamnar det på post-it-lappar ingen vet var det tog vägen efteråt.

 

3 Partykrascharna

Börsen trivs alltså rätt bra just nu. Det där väcker förstås olyckskorparna. För självklart finns det risker värda att kraxa om.

En som kommer allt närmare att synliggöras i bolagens balansräkningar är stigande pensionskostnader. För det går inte att ha minusräntor och garanterade pensioner hur länge som helst utan att behovet att fylla på med nya avsättningar kommer upp på bordet.

En annan oroshärd är att efter finanskrisen var det många bolag och en del stater på tillväxtmarknaderna som passade på och fylla på med billiga dollarlån. För många är det dags att lägga om lånen den här hösten. Det är en blipp som skulle kunna komma upp på radarn framöver.

 

4 Sockertoppen nådd?

I ärlighetens namn går det dock rätt bra även i skuldtyngda tillväxtländer just nu. Med OS i Rio lagt till handlingarna är det dags för brasilianarna att återgå till vardagen. Den har inte varit så munter de senaste åren. Nu ser det dock lugnare ut, åtminstone med de måttstockar marknaden använder, som att priset för att försäkra sig mot inställda betalningar fallit. Även för många svenska verkstadsbolag vore det en lättnad om den tidigare tillväxtmotorn kom igång igen.

En helt annan sockertopp tyckte VD:n för Sainsburys att kunderna nått. Dags för skärpta regler för att få stopp på den amerikanska fetmaepidemin var den oväntade ordinationen.

 

5 Vad vore världen utan entreprenörer?

Så här i OS-tider finns det anledning att fira hjältar även inom andra områden. Inte minst är det hatten av för alla duktiga entreprenörer. Vad vore världen utan visionärer som Teslas grundare Elon Musk, som i veckan blev anklagad för att vara en hopplös drömmare som byggt ett luftslott som kraschar när konkurrensen kommer igång.

Andra har kommit längre i förändringen av sin bransch. Teve från strömmade kanaler, som Netflix, har numera både högre budgetar och och får högre betyg av kritiker, enligt Economist. Snart kanske vi ser på reklamteve som på gratistidningar. En annan likhet med den marknaden och för all del nästan hela världsekonomin är att efterfrågan inte hänger med utbudet. Det produceras numera allt fler teveminuter per tittare. Så känner du abstinens efter OS behöver du inte oroa dig, det finns en hel del annat att titta ikapp.

Vägen från tanke till förändring är med andra ord kantad av utmaningar. När något lyckas känns det däremot självklart. Vem kan numera ens föreställa sig en värld utan nätbanker?

Grattis på födelsedagen Nordnet!

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Jag finns också på Facebook där du dagligen hittar mina ”3 snabba” eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. Fast just nu är det nog inget jag brinner för så mycket som nya Sparskolan. Nu är nya avsnittet ute – ”Världsekonomin på 5 minuter”. Missa inte det!
kopia läroplan

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer