Redovisningsskandaler i börsbolag dyker upp titt som tätt och de senaste åren är inget undantag. Oniva, Eniro och senast försäkringsbolaget Vardia är några bolag som varit i hetluften. Om man ska kalla det skandaler eller inte är en bedömningsfråga. Tveksamma byten av redovisningsprinciper är ett sätt att benämna det och att bolagen tänjer på gränserna är ett annat sätt att benämna det. Gemensamt för dessa bolag är att aktiemarknadens dom är hård.

Det är styrelsen i varje bolag som är ytterst ansvarig för att bolaget har en tillräcklig kontroll av verksamheten, en så kallad intern kontroll med syfte är skydda bolagets intressenter så som aktieägare, banker, kunder och leverantörer. Det handlar till exempel om att ha tillförlitliga rutiner för bolagets betalningsflöden, dokumenthantering och befogenheter. Sen har vi revisorerna förstås, som utses av aktieägarna, som i sin tur ska granska att styrelse och VD har sköter sitt uppdrag.

Trots intern kontroll och revisorer så dyker det ändå upp redovisningsskandaler som är mer eller mindre avsiktliga och beror på en mängd anledningar.

I Oniva och Eniro handlar felaktigheterna om periodisering av inkomster där man istället för att intäktsföra i takt med att tjänsten utförs intäktsför den största delen redan initialt vid avtalstecknande. I fallet Vardia rörde det sig om att bokföra försäljningskostnader i balansräkningen vilket minskar dessa kostnader och ökar resultatet.

Kan man som investerare upptäcka felaktigheter i redovisningen? Det är mycket svårt att som investerare att upptäcka felaktigheter i redovisningen men det finns några saker som man som investerare kan vara uppmärksam på.

BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIP

Detta kan indikera att bolaget väljer en mer fördelaktig metod. Som exempel så kan bolaget välja att aktivera utgifter istället för att kostnadsföra dessa vilket innebär att kostnaderna ser lägre ut än vad de är i verkligheten (syns i kassaflödet). Detsamma kan gälla intäkter där man väljer att ta dessa tidigt medan kostnader kommer senare (Eniro och Oniva).

STOR SKILLNAD MELLAN KASSAFLÖDE OCH RESULTAT

Detta kan bland annat innebära att bolaget aktiverar utgifter istället för att kostnadsföra dessa alternativt att bolaget binder väldigt mycket rörelsekapital. Detta behöver inte vara fel men är ändå värt att titta lite mer noggrant på.

NEDSKRIVNING AV TILLGÅNGAR

En nedskrivning av en tillgång innebär att bolaget har betalat för mycket för den. Här gäller det att förstå orsaken till detta och om det kan finnas mer övervärderade tillgångar i balansräkningen. Sker detta ett flertal gånger ska man också fundera kring ledningens förmåga att ta beslut som gynnar aktieägarna.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Stora immateriella tillgångar som till exempel goodwill är alltid en risk då värderingen bygger på bedömningar där ledningen har stor möjlighet att påverka dessa. Risken är särskilt stor i olönsamma bolag.

ÅTERKOMMANDE ENGÅNGSPOSTER

Återkommande engångskostnader är ett sätt att dölja en svag lönsamhet. I förlängningen kan detta leda till större nedskrivningar eller att dessa kostnader blir permanenta.

BRA BOLAG GÅR BÄTTRE

Bra bolag går oftast bättre än vad som redovisas. Sämre bolag går oftast sämre. Det finns ingen anledning för ett lönsamt bolag att skjuta upp kostnader på framtiden eller ta intäkter för tidigt. Det motsatta gäller för bolag som befinner sig i ”stress”.

OREN REVISIONSBERÄTTELSE

En oren revisionsberättelse innebär att det föreligger felaktigheter i redovisningen eller i förvaltningen av bolaget. Det här ska man vara mycket uppmärksam på. En oren revisionsberättelse innebär ofta att det finns många andra saker som inte står rätt till, utöver vad som framgår av revisionsberättelsen.

TILLVÄXTBOLAG

Ett snabbväxande bolag har svårt att hinna med att leverera tjänster eller produkter till kunderna. Att växa snabbt innebär ofta stora påfrestningar på den interna organisationen vilket kan innebära att man inte hinner bygga upp ett tillförlitligt It-stöd, administrativa rutiner eller intern kontroll i samma takt som verksamheten expanderar. Detta gör att det finns större risker för felaktigheter i denna typ av bolag än i större och mognare bolag med en gedigen historik.

STYRELSE OCH LEDNING

Är styrelse och ledning kända för att ha gott omdöme? Har de en god historik där de håller vad de lovar och har de ett ärligt sätt att kommunicera med aktieägarna i goda som svåra tider?

Åsikterna som presenteras i denna blogg är våra egna och ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla Värdepapprets aktieinnehav publiceras i tidningen för prenumeranterna, men vi har även en nordisk modellportfölj tillgänglig för alla att följa på Shareville.