Valspecial: match igen, så blir sista börsveckan (veckans topp 5)

Börsen vaknar åter till en vecka av politisk oro. Kan det bli FBI som avgör årets amerikanska val? Klart är att fredagens bombnedslag räcker för att höja både valpulsen och volatiliteten på börsen.

1 Det var visst inte avgjort

Det small till i fredags kväll. FBI öppnar undersökningen mot Hillary Clinton igen. Jag låter Financial Times rubrik få sätta tonen den här veckan- “Clinton’s lead narrows as email storm takes toll – Democrat’s campaign struggles to respond to bombshell news of new FBI probe”.

Det gick inte att ta miste på att marknden, som varit övertygad om att hon vinner, fick en chock av nyheten att den sista kampanjveckan lär handla om olaglig hantering av hemlig information under Clintons tid som utrikesminister.

Ett av de bästa måtten på marknadens bedömning av Trumps chanser att vinna är hur det går för den mexikanska peson. Landet står som bekant i centrum för Donald Trumps målsättning att minska inflödet både av varor och människor till USA. I fredags kväll rasade valutan på nyheten från FBI. En bra gissning är att den oron tar börsen med sig in i veckan som kommer.

Stukad storfavorit

Nu är Hillary Clinton fortfarande storfavorit att vinna. Huvudscenariot både marknaden och opionsmätarna ser är alltjämt att det som blir historiskt med det här valet istället är kollapsen för det republikanska partiets presidentvalskampanj. Flera stater, som Alaska, som setts om säkra republikanska fästen verkar nu vara öppna för en demokratisk seger.

Helt klart är att det redan svaga förtroendet för Clinton kommer påverka hennes förutsättningar i Vita Huset, särskilt om hon inte får en demokratisk kongress. Faktum är att förtroendet för henne  är det näst lägsta för en presidentkanditat sedan det började mätas. Lägst förtroende någonsin? Donald Trump.

2 Dagen efter valet – först reagerar priset på risk

Marknaden har notoriskt svårt att bedöma politisk risk. Ett problem är att politik tenderar att vara rörlig materia även efter att ett resultat, exempelvis via ett val, levererats. Det är inte antingen eller som det ofta är med vinstprognoser.

Det som verkade bli politiken före valet kanske inte går att genomföra efteråt och det som ändå genomförs får effekter och bieffekter som politikerna reagerar på.

Det här blev tydligt runt Brexitomröstningen. Först missbedömde marknadens sannolikheten för valresultatet helt. Därefter blev kombiationen av ett devalverat pund, en starkare stimulanspolitik och en politik som velade om vad en brexit egentligen var rena vinstlotten för börsen.

Get ready to rumble! Marknaden tar höjd för volatilitet igen.
https://t.co/l6xLBdvcrZ

— Gottodix (@Gottodix) 30 oktober 2016

Fast så kom hösten och tal om en hard brexit och alla diskussioner började om igen. Så faktum är att ett halvår efter valet vet vi mycket lite om vad britternas val betyder för ekonomin och börsen. Det är sannolikt det första att ta till sig. Oavsett valresultat så har vi inte sett hela reaktionen på börsen morgonen den 9 november.

Det första som händer är sannolikt att osäkerhetspremien på marknaden förändras. Den lär öka ordentligt vid en seger för Trump och minska marginellt om Clinton vinner (eftersom börsen räknar med att hon vinner). Det skulle inte överraska om vi får se oron öka redan före valet.

Det är en klassisk strategi att spekulera i överreaktioner på politiska händelser. Ofta går det hem. Det som kan vara värt att tänka på är att risken inte är jämnt fördelad. Snarare är det som att spela rysk roulette. Du har fem chanser på sex att vinna men den sjätte smäller det ordentligt. Ett alternativ är att leta efter aktier och marknader som reagerar men som inte har så mycket med händelserna att göra.

3 Vad gör kandidaterna om de vinner?

En av alla genomgångar av scenarier efter valet kommer från banken Merrill Lynch. Här är några reflektioner från den genomgången.

Det uppenbara

• Båda kandidaterna tänker öka utgifterna

Det blir mer stimulanser oavsett hur valet går. Formen kan däremot skifta mellan sänkta skatter, ökade investeringar i infrastruktur eller ökade utgifter för försvaret. Den här förhoppningen om mer pengar är en av faktorerna som drivit på börsen i år.

En joker är hur valen till kongressen går. Får presidenten jobba med en majoritet där emot sig är det ingen som vet vad resultatet i budgeten blir. Det kan mycket väl bli så att det är en split vote vi talar om nästa onsdag när även börsens vinnare och förlorare ska utses.

• Mer protektionism

På väg in i valet var den stora vattendelaren för eller emot frihandel. Oavsett hur valet går har Trump, åtminstone tillfälligt, vunnit den frågan. För nu handlar diskussionen om hur restriktiv handelspolitiken ska vara. Det är ändå den fråga som börsen tydligast lär reagera på direkt.

De andra frågorna

• Takten i räntehöjningarna

Trump har gjort en poäng av att han inte litar på Janet Yellen och FED (heller). Räntan borde höjas enligt honom men frågan är vad det betyder i praktiken. För det stämmer inte riktigt med den stimulanspolitik som är en annan viktig ingrediens i hans ekonomiska plan.

Här skulle en gissning kunna vara att det i slutändan ändå blir den nuvarande penningpoltiken som ligger fast. På valdagen skulle dock sannolikt en seger för Trump stärka dollarn och en för Clinton försvaga den. Det senare även för att oron i världsekonomin då skulle lätta något.

• Hälsovård hamnar i fokus hur det än går

Den stora politiska frågan i USA vid sidan om jobben och ekonomin har länge varit sjukvården. I den här frågan är båda kandidaterna på krigsstigen. Trump vill förstås i första hand förändra Obamacare medan det är läkemedelspriserna som Clinton har i fokus.

Hillary Clintons utspel har en stor del i att hälsovårdsaktier backat sex procent i USA i år medan hela S&P är upp fyra procent. Den som vill kan, som Merrill Lynch, snarare se det här som ett tillfälle för investeraren. För sjukvård är det lika lätt att klaga på som det är notoriskt svårt att åtgärda.

4 Elefanten i rummet

Ekonomin och inte minst finanskrisen anges ofta som orsak till den politiska svängen mot protekionism och minskad rörlighet mellan länder. Det är en utveckling som är global. För det är inte bara i USA och Europa misstänksamhet mot import och utlänningar ökat. Även i Kina har viljan att till exempel låta utländska bolag investera minskat gradvis.

En populär teori är att det är den politik som centralbanker och politiker fört de senaste åren som ligger bakom den här trenden. Det är två tankar som pekar i den riktningen. Den ena är att stimulanser, minusräntor med mera inte har fungerat. Den andra är att de bara gynnat de redan rika. Det är inte säkert att någondera är riktigt, som jag kommenterar i YouTubeklippet längst ned i dagens inlägg.

Hur det nu än är med den saken, så är USA inte ett land där teorin stämmer särskilt väl. Efter finanskrisen har BNP och investeringar hämtat sig, arbetslösheten minskat och till och med inflationen kommit igång igen.

Det saknas förstås inte stora problem, som den stora grupp som lämnade hela arbetsmarknaden helt efter finanskrisen. Det troliga är dock att de jobbsiffror som kommer på fredag, bara dagar före valet, än en gång visar på en ok tillväxt i sysselsättningen.

Jobbdata på mållinjen

I veckan kommer även FED med ett räntebesked men det lär inte vara vänta och se. Räkna däremot med klargörande tal av ledamöterna så fort valdagen ligger bakom oss. Där är nog gissningen att om Clinton vinner står det högst på FED:s agenda att bana väg för en decemberhöjning medan att lugna marknaden lär vara i fokus om Trump vinner.

Maskoten för det republikanska partiet är som bekant en elefant. Kanske är det också det djuret som bättre än hela ekonomin beskriver varför det ändå kan bli en skräll nästa vecka. Det är, enligt the elephant graph, inte nivån på tillväxten som är problemet utan fördelningen.

Enligt den här mycket spridda teorin har globaliseringen gynnat stora delar av världens befolkning men inte de som ligger närmast under de rikaste – nämligen medel- och arbetarklassen i de mogna ekonomierna.

Klart är att det är i gruppen vita amerikaner utan högre utbildning som Trump dominerar fullständigt. Oklart är om de kommer att gå och rösta i tillräcklig utsträckning. För det är egentligen ingenting som någon med större säkerhet kan förutse. Det var ju den faktorn som ändrade Brexitomröstningen och det är den som gör att valet ändå är öppet även denna gång.

Slutligen en titt på hur börsen mår på väg in i de här spännande politiska dagarna.

5 Strömmarna i rapportfloden

När mer än hälften, 58 procent, av bolagen på S&P500 rapporterat räknar analytikerna i FactSets sammanställning med att tredje kvartalet kommer summera till en vinstökning på 1,6  procent jämfört med föregående år. Därmed är vi på väg mot det första kvartalet sedan början av 2015 med stigande vinster. Trots det är indexet ned 2 procent i oktober.

P/E-talet för det kommande 12 månaderna ligger på 16,4. En bit men inte alltför långt över snittet de senaste tio åren som är 14,3. När då äntligen ökar igen är det åtminstone inte några starka larmsignaler från marknaden det här kvartalet.

Här hemma har resultatet varit blandat. Det återspeglas i att Stockholmsbörsen (OMXSGI) legat stilla under rapportintensiva oktober. Samtidigt har banker stigit 8 procent medan industri backat 7 procent.

För bankerna har rapporterna visat att marginaler och volymer på exempelvis bolån väl täckt upp för trycket minusräntorna satt på inlåningen. Många industribolag, särskilt bland underleverantörerna, har däremot fortsatt svårt att visa organisk tillväxt.

Stormvarning avfärdad?

Frågan är dock om det inte delvis var en spegelbild till förra kvartalets slutsats. Då var temat mindre dåligt än väntat, nu kanske rubriken borde vara mindre bra än väntat. Det blev åtminstone inte den genomklappning som en del tidiga vinstvarningar antydde. “Stormvarningen var ett falsklarm” sammanfattar exempelvis Dagens Industri sin rapportgenomgång.

Fast sektorrotationen i oktober är ändå en utveckling som sticker ut lite extra, eftersom exportbolagen samtidigt kunnat glädja sig åt att dollarn stärkts 5 procent mot kronan. Den valutaförsvagningen sätter också lite annat ljus på Stockholmsbörsens resultat. En amerikan, som i sin egen valuta, vill sammanfatta vår börs rapporter har fått se sin portfölj backa 5 procent.

En som investerat i den konjunkturkänsliga industrin tittar på en tvåsiffrig nedgång i dollar. Skulle kronan, som exempelvis Riksbanken tror, börjar stärkas, så är kanske det där ovädret Dagens Industri trodde uteblev skulle kunna vara på ingång i november istället.

Dags att öppna oljefaten

Den kommande rapportveckan är det bland annat dags för oljebolag som Shell, BP, Lundin Petroleum och Tethys Oil att räkna samman oljefaten. För de bägge väntas vinsten halveras. Lundin Petroleum förväntas vända en förlust för ett år sedan till en vinst på 0,13 dollar per aktie enligt Stock Piper. Analytikerna tror, enligt samma källa, att Tethys Oil backar vinsten per aktie till 0,2 dollar per aktie.

Andra intressanta rapporter i veckan kommer från Latour och en av de senaste årens verkliga kursraketer Vitrolife.

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Mitt största projekt är Sparskolan. Där hittar du bland annat 10 (roliga?) filmer om allt från bolagsvärdering till makro och konsten att hitta rätt fond. Jag finns också på Facebook och YouTube där du dagligen hittar min serie ”3 snabba” eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här