Veckans topp 5: utdelningsfokus & ränteskräck

Klarar fastighetsaktierna ränteracet och är utdelningsinvesteringar fortfarande framtiden? Det och hur Håkan från Hökarängen slog ut Davosmannen från börsen i veckans krönika.

 

1 Det där med fastighetsbolag och räntan

Källa: StockPiper

Sök spänningen i Castellum! Det kanske inte är den vanligaste vinkeln för en nyhetskrönika som täcker in allt i hela världen som berör börsen. Faktum är dock att det konservativa fastighetsbolaget med inriktning mot kontor och som rapporterar på torsdag hamnat mitt i pulsen i en av de stora börsdiskussionerna i år.

Hur går det för räntekänsliga bolag och deras aktier när allt fler talar om ett historiskt skifte bort från ett kvarts sekel av fallande räntor? Det har jag skrivit om tidigare. Det som ger diskussionen nerv är att uppfattningarna går isär både om framtiden och vad den leder till.

Dagens Industri hade i veckan en artikel om tio aktier för en portfölj som helst inte skulle röras på tio år men som kunde balanseras årligen så att vinnare såldes av och pengarna sattes i förlorarna så att andelarna hölls konstanta. Lite hokus pokus om du frågar mig.

För egen del tycker jag alltid den som vill göra lite ska satsa på sparformen som är konstruerad för detta – billiga eller helst gratis indexfonder. Aktiva investeringar är till för aktiva investerare, är min något beskäftiga inställning, som jag bland annat utvecklat i Sparskolan.

Nåja, redaktionen föreslår som strategi för den som till sina barn under 10 år vill äga 10 aktier och “göra så lite möjligt” att bland annat köpa bolag med fin utdelning. Just Castellum platsar på Dagens Industris lista, liksom Fabege och Lundbergs. En hel del fastigheter således.

Även utdelningsorienterade Swedish Match rymdes bland de tio utvalda. Handelsbanken har också en hög direktavkastning. Investor, HM, Assa Abloy, Atlas Copco och Autoliv var det resterande fem aktierna som platsade.

Fokus på utdelningar är populärt bland sparare av en rad skäl. Ofta bland annat för att de förknippas med kvaliteter som stabilitet och (någorlunda) säker avkastning. För 2016 förväntas storbolagens direktavkastning landa på 3,8 procent och för i år bli 3,9 procent. Det kan du läsa mer om i den här artikeln i veckobrevet med aktier som förväntas ge bäst direktavkastning 2017. Där ger även Nordnets sparekonom Joakim Bornold några av sina tankar i ämnet.

I veckans brev skriver också Roger Jansson i “Nytt år, oförändrad marknadssyn” att vi står inför följande utveckling:

Denna fas kommer enligt min uppfattning innebära successivt höjda styrräntor och allt fler positiva signaler kring ekonomin och konjunkturen. Denna fas kommer innebära ytterligare börsuppgångar och tilltagande optimism och framtidstro.

De som ser det så, kan hoppas att det återspeglas i fastighetsaktierna genom att hög efterfrågan och stigande hyror slår igenom i förvaltningsresultaten. I bästa fall kan trycket på hyresmarknaden hålla uppe priserna på fastigheter även om räntorna stiger. Det är åtminstone det klassiska optimistcaset.

Källor: Nasdaq & Riksbanken

Mot det här scenariot går det att invända att vi redan haft en rejäl högkonjunktur. Om än en med driven av ultralåga räntor. Det har åtminstone inte saknats spekulanter i budgivningar på bostäder och hyresgäster när kontorslokaler stått tomma i storstäder.

Den som tittar på förra året ser åtminstone i högsta grad räntekänsliga fastighetsaktier. Nu är läget lugnare än det varit på ett tag. Intressant då att ta en titt på vad Castellum levererar och inte minst på hur det tas emot.

Sedan bjuder våren nog på ett svar på frågan hur fastighetsaktierna reagerar när räntan åter börjar röra sig. Fast där får vi vänta och se.

 

2 Amerikanska underdrifter

Det är ju kanske inte kända för att vara blygsamma amerikanerna När det kommer till att guida marknaden om vinster är dock VD:arna på andra sidan pölen mer än lovligt försiktigt lagda. Det är ju alltid bättre att överträffa låga förväntningar än att missa höga. Roligt nog går marknaden på det i stort sett varje gång, som jag skrev om i somras.

Av tabellen ovan framgår att förväntningarna nu ligger på att vinsterna steg 3 procent i USA sista kvartalet. Fast om de överraskar lika mycket som de brukar så får du dubbla den siffran till 6 procent. I så fall en högsta anständig vinsttillväxt. Helt i linje med optimisternas scenario ovan.

Än så länge är det bankerna som står mitt i manegen i den amerikanska rapportcirkusen. Veckan som gick lämnade JP Morgan en rapport som fick betyget toppen. Än en gång drivet av stigande provisionsnetton när tradingverksamheten gick allt bättre. Sämre gick det för skandaldrabbade Wells Fargo – men över förväntan blev det förstås ändå.

Tecknen i skyn för den här rapportsäsongen är med andra ord goda.  Nu i veckan kan en möjlig milstolpe nås. Goldman Sachs kan om siffrorna visar rätt nå sin högsta aktiekurs någonsin. I så fall första gången sedan finanskrisen banken som kanske mer än någon annan symboliserar Wall Street toppar kursen.

 

En annan högtflygande finansiell spelare är också på banan igen. Snart kommer ju isländska banker kanske till Stockholmsbörsen. Landet är hur som helst på banan igen. Det om något visar väl att finanskrisen nu är lagd till handlingarna. Jag säger inte rakt ut att det är Lagerbäckeffekten men nog fungerar offentliga finanser bättre när man spelar 4-4-2 och håller tätt bakåt än när man satsar på en offensiv banksektor?

3 Sprang vi in i eller igenom väggen nu?

Källa: TradingEconomics

I veckan tillträder till slut Donald Trump som USA:s 45 president. Det rally för börsen och dollarn som följt på hans valseger har stannat av. Faktum är att kronan nu är starkare än före valet, att ränteuppgången bromsat in och guldet vänt uppåt igen. Det skriver jag mer om i det här inlägget på min egen blogg, där bilden ovan är hämtad ifrån.

Något trendbrott är det knappast tal om. Reflationen, att inflationen stiger genom stimulanser, har varit på gång ända sedan februari förra året. Vändningen i råvarupriserna är en av de viktiga underliggande faktorerna till att åtminstone det tillfälliga trycket nedåt på inflationen avtagit.

En av nyckelfrågorna just nu är var Europa tar vägen. Det styr vår Riksbank och det lär påverka om dollarn får fart igen. I veckan är det möte i ECB. Deras kommunikation förhåller sig till FED:s ungefär som en avctionrulle från Hollywood förhåller sig till ett franskt relationsdrama. Dialogen är bra mycket mer utförlig men sällan helt lätt att förstå alla nyanser i.

Senast ägnade marknaden en vecka åt att diskutera om det var en god nyhet att stimulanserna fortsatte längre än väntat eller en dålig att de sänktes något. Av protokollet från det mötet framgick att banken var nöjd med den ekonomiska utveckling, orolig för politisk osäkerhet och inte övertygad om att inflationen på riktigt hade tagit fart. Det vi som tippar kallar att helgardera.

Helt klart är tyskarna mer än less på de kraftiga stimulanserna i deras redan överhettade ekonomi medan andra delar av Europa oroar sig för vad som händer om en normalisering går för fort.

Inför mötet ligger tipsen på något slags signal om att en stramare penningpolitik väntar. Säkert är det dock inte för i år går som bekant stora delar av Europa till valurnorna, britterna lämnar in sin utträdesansökan och investeringarna ligger fortsatt lågt.

Med andra ord. Vi vet inte vad ECB gör, vad de tänker göra längre fram och inte om vi kommer att begripa det ens när banken meddelar vad den kommit fram till. Fast vi vet att det är viktigt. Det brukar åtminstone garantera många friska tolkningar och konstiga börsrörelser.

 

4 Den mystiska mannen från Davos eller Håkan från Hökarängen?

I veckan möts en moloken och lite vilsen skara av mest mörkklädda män i övre medelåldern. Det är världens, tidigare, mäktigaste som samlas i Davos. Det är det tionde mötet sedan finanskrisen men i år är det ingen journalist som ringer hem med scoopet som toppar nästa sändning.

Dramatiken har flyttat vidare från den fina skidorten tillbaka till gatorna där du och jag bor. Åtminstone enligt ekonomerna på Merrill Lynch. De har skrivit en uppmärksammad rapport om ett skifte i politik och ekonomin från Davosmannen till Håkan i Hökarängen (eller Joe Sixpack som han heter i USA).

Vändningen världen tagit är enligt den analysen bort från de här mötena i slutna rum. Det blir, om i sammanhanget ironiskt nog den amerikanska investmentbanken får rätt, ingen mer mysticism med besvärjelser, minusräntor och helikopterpengar mot deflation. Det blir därmed inte heller något ränterally. Ut med badvattnet åker globaliseringen och jakten på att köpa alla typer av värdebevarande finansiella tillgångar.

Istället tittar en högst osannolik figur fram som trendsättare. Mannen på gatan sätter agendan möjligen men inte uttalat i samråd med kvinnorna i kvarteret. Då blir det slut både på regleringar och handelsavtal. Budgetbältet lättas och inflationen tar fart. I den här världen, som alltså gäller från och med nu, rekommenderar banken mer handfasta, verkliga, investeringar i lokala bolag som faktiskt säljer saker på riktigt.

Ja vem vet. Det kanske är galet nog att fungera.

 

5 Frisk på distans

Avslutningsvis tänkte jag ställa upp några kriterier för den perfekta investeringen. Gigantisk och växande efterfrågan. Dyra konkurrenter. Staten är på din sida. Tjänsten du säljer höjer kvaliteten och både producenter och konsumenter vill desperat ha den.

Kan något uppfylla den här önskelistan? Det brukar åtminstone vara upplagt för en hype när en bransch tickar i att de snart kommer leverera denna panacea. Precis så ser läget ut inom digital hälsa. Det är redan möjligt att ta blodprov, blodtryck, diverse andra enklare prover och till och med göra ultraljud hemifrån. Allt med mobilen.

Digitaliseringen av vården rullar på brett i allt från specialiserade delar till nya konsumentprodukter. Här är några exempel. Apple har en stor hälsosatsning där frågorna om mer avancerade hälsotjänster finns i bakgrunden. Svenska Cellavision har utvecklat möjligheten att centralisera digitala labbanalyser. Doro säljer inte bara telefoner till äldre utan även trygghetstjänster som ska göra det möjligt att bo kvar längre hemma. Lägg till det möjligheten att digitalisera allt från termometrar till hörapparater och snart kan Apoteket visa sig bli en konkurrent till Clas Ohlson. Det finns också teknik för att snabbt processa proverna och jämföra med stora databaser för att underlätta för läkaren, mänsklig eller robot, att snabbt ställa en första diagnos.

Det som verkar ligga allra närmast är dock att du inte varje gång barnen hostar ska pallra dig iväg till vårdcentralen eller närakuten. Om du inte redan haft ditt första videomöte med doktorn, så lär det inte vara så långt borta. Fast en sak i taget – först ska vi ta oss igenom rapportsäsongen helskinnande.

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Här är några andra ställen där du kan följa mina inlägg:

Om du gillar mitt bloggande och vloggande  finns det ett toppen sätt att visa det – via min insamling till SOS Barnbyar. Stöd den!

 

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer