Två sorters värdeinvesterare

Det finns många typer av investerare, och vi värdeinvesterare är inte heller någon homogen grupp utan kommer i alla former och färger. Det är sällan sunt att placera människor i för snäva kategorier, men när det kommer till värdeinvestering finns det ändå två tydliga grupperingar. Värdepappret reder ut skillnaderna och likheterna – vi börjar med det sistnämnda.

Grundbulten i värdeinvestering är att man köper bolag för mindre än vad de är värda. Men det räcker inte att bolaget ska vara lite undervärderat för att en värdeinvesterare ska hoppa på köpknappen. Vi kräver en rejäl säkerhetsmarginal eftersom framtiden är osäker och vi alla kan ha fel. Man måste vara ödmjuk nog att inse att marknaden oftast har en ganska realistisk syn på ett bolag, men också djärv nog att utnyttja de tillfällen där marknaden har fel.

Vidare till de två skolorna!

“Deep-value”

Värdeinvesteringens fader Benjamin Graham var först och främst en så kallad deep-value investerare. Inom denna skolan fokuserar man på att priset är den viktigaste faktorn i en investering. Man försöker helt enkelt köpa en krona för 50 öre. Det handlar oftast om mediokra bolag som vid inköpstillfället ser ut som hemska bolag eftersom de har gått igenom tuffa tider. Eftersom aktiemarknaden inte gillar mediokra bolag och hatar bolag i kris med stor osäkerhet, så handlas de ofta mycket billigt och ibland kan man bokstavligt talat köpa 1 krona för 50 öre. Typiska nyckeltal är P/B eller den extrema versionen P/NCAV, där man köper bolag som kostar mindre än ett konservativt uppskattat likvidationsvärde (omsättningstillgångar minus totala skulder).

schloss-v-sp
Walter Schloss är en klassisk deep-value investerare med en häpnadsväckande historik över en riktigt lång period. Ovan visas avkastningen för den som investerade i hans partnerskap (en tidig version av hedgefonder) mellan 1955 och 2000 jämfört med S&P 500.

Deep-value har visat sig fungera mycket väl i kvantitativa studier. I genomsnitt klarar sig investerare som blint köper de billigaste bolagen (nästan oavsett vilken multipel/värderingsmetod man pratar om) mycket bra, och en rad vetenskapliga studier har genom åren visat att sådana strategier slår börsen. Det finns fler fördelar. Strategier baserat på deep-value kan vara mycket enkla (vilket inte är detsamma som lätta) att genomföra. Med detta menas att man kan investera ganska mekaniskt utan att lägga ned för mycket tid på analysarbetet. Strategin kräver dock mycket av investeraren eftersom 99 % av alla människor intuitivt är mycket obekväma med att investera i mediokra eller dåliga bolag. Detta är dock kärnan i varför strategin överavkastar – människor har en vetenskapligt dokumenterad tendens att underskatta dåliga bolags förmåga att bli mediokra igen, och överskatta framgångsrika bolags förmåga att “flyga till himlen”*.

Deep-value-investerare letar efter bolag i den nedersta linjen i grafen nedan, där kapitalavkastningen är mycket svag. Men på grund av kapitalismens mekanismer så försvinner kapital ut från sådana branscher i jakt på bättre avkastning, vilket leder till högre avkastning för kvarvarande aktörer. Då kan den här typen av investerare hämta ut mycket fina avkastningar när ett förlustbolag vänder till vinst varefter aktien ofta uppvärderas rejält.

20130519-3valuation-11-638
Källa: McKinsey-boken “Valuation”. En analys över en stor mängd bolag visar att lönsamhetsmåttet ROIC tenderar att konvergera mot ett genomsnitt i ekonomin (kapitalkostnaden), men att lönsamheten sällan når hela vägen fram – framgångsrika bolag tenderar att bli mindre lönsamma, men de tenderar fortfarande att vara mer lönsamma än genomsnittet.

Buffett-skolan: kvalitetsbolag

Världens mest kända värdeinvesterare började med investeringar inom kategorin deep-value. Men på senare dagar har han bytt stil och äger nu fantastiska bolag i mycket långa tidsperioder, helst för alltid.

Den mycket intressanta grafen ovan visar att lönsamheten för företag har en tendens att röra sig mot genomsnittet i ekonomin, men inte nödvändigtvis hela vägen till genomsnittet. Bolag inom t.ex. läkemedelsbranschen, mjukvarubranschen och branschen för konsumtionsvaror (tänk de globala varumärkena på din lokala livsmedelsbutik) har en tendens att hålla en mycket hög kapitalavkastning även över långa tidsperioder. Tendensen är dock att den går ned över tid, men inte helt ned till kapitalkostnaden. Så kallade kvalitativa värdeinvesterare, som tillhör Buffett-skolan, försöker hitta bolag med förmågan att hålla en mycket hög kapitalavkastning över långa tidsperioder. Sedan köper man dem till ett rimligt pris och behåller dem länge.

Denna strategin är mycket mer intuitiv men kanske är det ännu svårare att överavkasta med en sådan strategi, beroende på hur den genomförs. Här är bolagens värderingar ofta lika resten av börsen, istället letar man efter bolag med högre kvalitet än genomsnittet. Det handlar om någon faktor som ger bolaget en hög och uthållig kapitalavkastning, vilket ofta delvis går hand i hand med en förmåga att skapa långsiktig tillväxt. Det kan vara allt ifrån patent eller varumärken till mer svårgreppade faktorer som en mycket stark företagskultur, en ovanligt kapabel ledning eller en svårkopierad affärsmodell som ger fördelar gentemot konkurrenterna.

Slutligen finns det inga rätt eller fel. Som värdeinvesterare flörtar man ofta med bägge strategierna under sin utveckling som investerare. Det viktiga är att hitta en strategi som passar en själv bäst. I Värdepappret analyserar vi båda typerna av bolag!

* Det handlar om ett vetenskapligt bevisat beteende som brukar kallas “gloria-effekten” (“halo-effect” på engelska) samt “horn-effekten”. Det är varianter på “confirmation bias”, där man tillskriver en person eller ett bolag fler egenskaper av samma natur som den man observerar. Om man t.ex. anser att en person är vacker, så har människor en tendens att tillskriva personen fler positiva attribut som ödmjukhet, intelligens, humor etc. Det samma gäller för negativa attribut, om en person upplevs som otrevlig så har vi en tendens att anta att personen ifråga har fler negativa attribut som låg intelligens och så vidare.

Åsikterna som presenteras i denna blogg är våra egna och ska inte ses som investeringsrådgivning. Gör alltid din egen analys innan du köper en aktie. För att läsa våra analyser om bolagen som vi har skrivit om ovan kan du besöka oss på vår hemsida www.vardepappret.se och teckna en prenumeration. Följ även vår nordiska modellportfölj på Shareville.

Värdepappret
Värdepappret
Ekonomiskribenter & värdeinvesterare

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
2 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Anonym
Anonym
2016-12-05 09:14

Man kan även kombinera flera faktorer, exempelvis P/B och ROIC, eller som i magiska formeln P/E och ROIC. Jag misstänker att Buffett inte stirrar sig blind bara på ROIC, utan i en del fall säkerligen kan snegla på Deep Value också.

Anonym
Anonym
Svara till  anonymous
2016-12-05 12:26

Hej och tack för din kommentar! En kombination är såklart också vanlig, och drömmen för många värdeinvesterare är att köpa kvalitetsbolag till Deep-value värderingar. T.ex. som när man kunde köpa Protector för mindre än P/E 5. I Magic Formula används EV/EBIT och ROIC, men Tobias Carlisle’s forskning har visat att avkastningen blir ännu bättre om man enbart använder EV/EBIT och exkluderar ROIC (se t.ex. http://www.valuewalk.com/2015/06/is-the-acquirers-multiple-the-next-magic-formula/). Buffett förvaltar för mycket pengar idag för att investera en betydande del av kapitalet i Deep-value situationer, men visst är det så att priset är viktigt för honom fortfarande. Hans investering i POSCO kan nog… Läs mer »