Sverigespecial: så påverkar ekonomin börsen (Veckans topp 5)

Det går bra nu. Så är det dags för spara eller slösa i vår ekonomi? Svaret delar experterna och påverkar börsen. Dags för Sverigespecial i Topp 5.

 

1 Vart är Sverige på väg?

Det är högsäsong för spågummor och gubbar. Förra veckan presenterade Finansdepartementet sin, som vanligt ljusa, syn på svensk ekonomi. I veckan är det dags för Konjunkturinstitutet, SEB och Swedbank att titta lite djupare i kaffesumpen.

Det väcker två frågor – vad är det för nuläge prognosmakarna utgår ifrån och hur reagerar börsen på ekonomins utveckling i den stimulansstyrda värld vi lever i?

kronan 160828
Källa: Riksbanken

Den svenska kronan är ämnet som intresserat utländska media mest med vår ekonomi i år. Ett skäl är att våra pengar numera, mer än i vår omvärld, är digitala. Den låga andelen betalningar i sedlar och mynt har fått exempelvis Singapore att studera Sverige. Fast det riktiga intresset eller närmast fascinationen ligger i att kronan förblivit så pass billig som den är.

Få prognoser pekade vid årets början på att kronan skulle försvagas ytterligare. Inte ens Riksbanken trodde själva på det scenariot. Deras mål i år var att dämpa takten i kronförstärkningen. Något som alltså gått mer än alldeles utmärkt så här långt. Priset har varit en fallande ränta och stimulanser som marknaden har allt svårare att svälja.

Resultatet har varit raketbränsle för börsen. Efter det senaste räntefallet efter Brexit har allt fler väckt frågan hur lågt centralbankerna kan gå med traditionella metoder. Andra lösningar blir alltmer aktuella – som helikopterpengar, ändrade inflationsmål eller till och med att som i Japan låta centralbanken handla aktier. Det var ett ämne i förra veckans veckobrev.

Det mest konkreta nästa steget för att stimulera ekonomin har varit att lämna över stafettpinnen från centralbankerna till politikerna. En mer expansiv finanspolitik, med andra ord lägre skatter eller högre utgifter, är den nya globala medicin som bland annat IMF förespråkar. Det gäller alldeles särskilt stater med tillräckligt låga lån.

statsbudget 2017

Kanske är det i det ljuset regeringens bedömning att de offentliga finanserna ska gå minus ända fram till 2019 ska ses.

Är det  rätt ekonomisk politik att försöka få fart på inflationen med hjälp även av statsbudgeten? Den svenska debatt som följde på prognosen förra veckan, där oppositionen ifrågasatte att staten gasar när det går bra, följer väl ett internationellt mönster. Det går en vattendelare mellan dem som tror på inflationsfrämjande (underliga tider vi lever i) och de som prioriterar att spara i ladorna till sämre tider.

inflation 160828
Källa: TradingEconomics

Vad betyder allt det här för börsen? Massor är svaret. I en uppmärksammad rapport i veckan menade den amerikanska storbanken Merrill Lynch att investerare numera skyddas både av centralbankerna och politikerna.

I artikeln “Investors should prepare for ‘Keynesian Put’ – BAML” (FT) är den slutsatsen att en svagare konjunktur, galet nog, inte skulle vara ett problem för aktiemarknaden just nu, eftersom det finns löften om ökade insatser från politiker för att hålla farten uppe i ekonomin. Så ser det ut i den amerikanska presidentvalskampanjen, så låter det i Storbritannien och så skulle alltså den svenska finanspolitiken kunna tolkas.

Är det så blir utmaningen för börsen en annan. Nämligen vad krävs för att det stödet ska dras tillbaka? Svaret är tillväxt och en stigande inflation. Det som skulle vara bra för ekonomin skulle i så fall vara dåligt för börsen. För svensk del skulle den cocktailen kunna blandas med att kronan till slut fick den fart uppåt som omgivningen räknat med sedan länge. Helt klart skulle ett sådant scenario få stor effekt på aktiekurserna.

Rätt eller fel är svårt att veta. Klart är att på många ställen är nu inflationen på väg uppåt, så vi lär åtminstone få svaret så småningom även om vi just denna vecka för nöja oss med flera kloka gissningar i frågan.

2 Det är synd att klaga

Samtidigt är det förstås synd att klaga och oroa sig i en ekonomi som faktiskt går riktigt bra. Svensk produktivitet i verkstadsindustrin hamnade exempelvis tvåa i den här sammanställningen.

inköpschefsindex 160828
Källa: TradingEconomics

I finansdepartementets siffror som citeras ovan ökar investeringar, privat och offentlig konsumtion alla i en hög takt både i år och i en något långsammare nästa år. Hur ofta har ett sådant ekonomiskt läge vänts i en riktigt hård börslandning? Framtidstron är även stabilt hög när inköpscheferna tillfrågas. Det är helt enkelt svårt att, enbart på nuvarande data, peka på att vintern eller ens hösten är på väg in över svensk ekonomi.

Ett annat viktigt mått är det så kallade BNP-gapet, som visar hur mycket lediga eller överutnyttjade resurser det finns i ekonomin. Det ligger på noll just nu, enligt finansdepartementet, och förväntas ligga kvar där kommande år. Underutnyttjade resurser är en av de stora frågorna i världsekonomin men vi kan alltså för vår del njuta av en ekonomi, som i den här meningen, är i balans.

skulder sv 160828
Källa: TradingEconomics

Men skulderna då? Där ser det väl ändå för eländigt ut för hushållen? Ja, det har gått fort uppåt och är den punkt som många både i Sverige och från andra länder pekar på som en av våra risker. Samtidigt är det i stor utsträckning en förflyttning av skulder där vi inte längre har våra lån via statsskulden utan tar dem själva direkt på huset istället. Netto är alltså förändringen betydligt mindre.

Så det är inte helt lätt att förklara varför Sverige ska ha en av världens lägsta räntor. Lättare då att förstå varför alla verkar tycka att kronan är undervärderad. Kanske faller vår utsikterna för vår valuta under det gamla talesättet att till slutet kommer verkligheten och knackar på. Det vore i så fall en rejäl vändning för börsen.

 

3 Världen utan karta

Nordnets sparekonom Jocke Bornold hade en kul kommentar om Janet Yellen i en teveintervju häromdagen.  Förväntan var att ingen skulle kunna dra någon slutsats alls av det hon skulle säga. Lovande inför ett tal hela världen följde. Nu var faktiskt Yellen, sin vana trogen, rätt tydlig. Talet tolkades som att räntehöjning ligger lite närmare än marknaden räknat med.

För läget i den amerikanska ekonomin är inte helt olikt det svenska. Det finns få inhemska faktorer som talar emot att höja räntan men eftersom resten av världen släpar efter skulle det kunna slå igenom orimligt hårt via växelkursen.

Det viktigaste budskapet i Yellens tal var dock ett annat – var medvetna om att gissningarna om räntan framöver nu är mer spridda och mer osäkra än på mycket länge. Med andra ord – Jocke hade helt rätt. På fredag har vi möjlighet vrida upp vår förvirring igen, då är det dags för nya jobbdata. Håller trenden med urstarka data i sig från senast blir det allt svårare att inte höja räntan.

 

4 Tron kan försätta berg

Hur är det då – fungerar hela den oerhört komplexa styrningen för att få världsekonomin på rätt köl igen? Det avgörs främst av om vi tror att det fungerar enligt forskningen.

Centralbanker och länder vi har förtroendet för kan införa sådant som minusräntor eller helikopterpengar. Problemet är att vi har förtroende för institutionerna för att de inte missbrukar exempelvis rätten att trycka pengar. En paradox således.

En enkel, förstås helt ovetenskaplig, enkät på twitter gav precis det svar som även mer djuplodade undersökningar ger. Skälet till att de nuvarande udda insatserna för att få fart på ekonomin inte ifrågasätts mer är inte att vi litar på att de fungerar. Det är att vi inte ser några alternativ.

Det är förstås en svag grund att bygga på. Dessutom ökar andelen både akademiker och lekmän som börjar tvivla på att den nuvarande strukturen fungerar.

Fast så här långt har vi ändå tron. Något vi om inte annat känt av på börsen, där ju sensommarvärmen envist hängt kvar.

 

5 Nya tider, nya stjärnor

Varje era har sina vinnare och förlorare. I den vi nu är inne har en grupp förvaltare som inte är vana vid stjärnglans fått kliva fram. Fonder inriktade på stabil utdelning, från exempelvis energibolag har gått allra bäst.

Annars har det varit ännu ett dystert år för aktivt förvaltare fonder i USA. 6,5 procent har de avkastat i genomsnitt. Det ska jämföras med S&P500 som är upp 8 procent. Tumregeln att du jämfört med en slumpvis sammansatt aktieportfölj eller en ETF förlorar ungefär det du betalar i förvaltningsavgift på att välja en aktiv fond stämmer alltså fortfarande.

Slutligen är varje vecka fylld av nyheter som är för små för att märkas men kanske ändå blir de som får störst effekt på tillvaron framöver. Ett exempel är att det numera faktiskt rullar förarlösa taxibilar i Singapore. Ett annat är att äppleskörden i Polen blev så stor att saknaden av att få sälja till den ryska marknaden var surare än på länge. Vilken mininyhet missar vi veckan som kommer?
/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Jag finns också på Facebook där du dagligen hittar mina ”3 snabba” eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. Fast just nu är det nog inget jag brinner för så mycket som nya Sparskolan. Nu är nya avsnittet ute – ”Bra beslutsfattande”. Missa inte det!

kopia läroplan

 

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer