Så mycket påverkar världsekonomin din privata ekonomi

Valår. Alla partier har förstås sina egna val-löften vilket också påverkar livet för alla invånare i Sverige på ett eller annat sätt. Samtidigt härjar Putin runt i Ukraina och USA’s arbetslöshetssiffror påverkar den svenska börsen trots att landet ligger ett helt hav bort. För oss som sitter med aktier, fonder eller andra investeringar kan det ju förstås gå upp och ner från dag till dag vilket gynnar eller missgynnar de som kortsiktigt går in i marknaden, men jag har funderat på hur mycket skillnad världsekonomin gör i realiteten för en medelsvensson. För visst är det väl världsekonomin som får mest utrymme i tidningarna och i lunchrummen, inte vår privata ekonomi? Här nedan kommer några exempel på människor i din närhet. Känner du igen någon av “personerna” nedan?

Några exempel

Byggar-Börje är 56 år. Han har jobbat hela sitt liv, flest år i den egna firman faktiskt. Han är noga med att rösta varje år, och om hans parti vinner har Börje räknat ut att han får 500:- extra rakt ner i fickan varje månad. Det behöver han, god mat och prylar är något han gärna lägger mycket pengar på. Inte bara uteluncher och restaurangbesök, utan gärna en hängmörad oxfilé på lördagen med en god flaska Amarone eller ett nytt hemmabiosystem. Det tycker han att han är värd med tanke på hur mycket han jobbar, nästan 70-timmars veckor ibland. Egentligen är 500:- ingenting, men Börje är glad för varje krona extra han slipper betala i skatt. Han har ett litet pensionssparande också, det försvinner några 100-lappar varje månad från kontot, det har han för att hans bank-kontakt rådde honom till det för några år sedan.

Trädgårds-Ulla har sparat i fonder hela livet. Det var tur, för pensionen hade varit ganska skral annars. Inte för att Ulla har några höga krav på livet, mest vill hon vara frisk och fortsätta att pyssla i sin trädgård. Ulla tycker förstås att pensionen är riktigt dålig. Hon ser många av sina väninnor gå på knäna ekonomiskt, trots att de bidragit till så mycket i samhället och uppfostrat flera barn som det gått bra för. Barn förresten, det är något Ulla verkligen bryr sig om. Hon minns när hon själv gick i skolan, åh vad roligt de hade och man pratade aldrig pengar  inom skolväsendet. Det var tider det. Hon skulle vilja att politikerna förstod hur viktigt det var med barn och att man hade vett att uppskatta den äldre generationen. Såsom man gjorde förr.

Företagar-Faharad ser sig inte som entreprenör. Ändå har han drivit flera framgångsrika företag inom restaurangbranschen sedan han kom till Sverige för 15 år sedan. Det har varit tufft, men är det något han lär sina barn så är det att man måste kämpa. Faharad månadssparar i aktier varje månad, det har gått bra, men han är orolig för världsekonomin. Han har läst massor av bloggar om recessioner och mycket tyder på att en nedgång är nära, speciellt är han orolig för USA’s statsskuld. Han tänker att han jobbar mer för att sätta undan pengar på ett högräntekonto. Bara utifall att. Han vill inte lämna något åt slumpen.

Kontors-Nisse har jobbat i 20 år på samma arbetsplats. Det är inte så att han älskar sitt jobb, men trygghet är viktigt för honom och han trivs med arbetskamraterna. Varje månad sparar han pengar på ett bankkonto. Det ska han ha till sämre tider har han tänkt. Hittills har det dock inte behövts, och nu har han ju jobbat så länge “att han är en del av inventarierna” brukar han skämtsamt deklarera. Nisse tycker om att vara ute i naturen. När han vill festa till det lite extra tar han en fika på stan där han kan titta på människor.

Alla de här personerna har en fast inkomst varje månad, visserligen är den något mer osäker för en egenföretagare, men om vi antar att både Börje och Fahrad har etablerade bolag vars intäkter är mer beroende av väderskiftningar och säsongsefterfrågan än av konjunkturen i stort, precis som de flesta bolag i Sverige faktiskt är så skulle ganska lite förändras för dem vid en ny skuldkris i Grekland och oavsett vilket parti som vinner valet i höst. Om Ulla fick mer pengar i pensionskuvertet varje månad eller om Börje slapp betala lika mycket skatt skulle inte innebära att de la om sina liv. Ulla skulle kanske köpa nya pelargoner till trappen, Kontors-Nisse skulle sätta in pengarna på ett bankkonto och Börje skulle förmodligen köpa bättre mat en till dag i månaden, det är nämligen så långt 500:- räcker i Sverige idag.

Viktigare vad vi gör med de pengar vi har

Personligen kan jag säga att Greklandskrisen varken gjorde från eller till i min privatekonomi. Visserligen var det rea på aktier och kanske har jag långsiktigt tjänat pengar eftersom jag handlade extra mycket under just den perioden, men många gjorde ju faktiskt tvärtom och gick ur marknaden i botten för att köpa in sig igen på ungefär samma nivåer som tidigare. För den som inte blir av med jobbet och som har en långsiktig och kontinuelig plan för sina pengar har världshändelser och politiska svängningar ganska lite påverkan på totalekonomin. T.ex. skulle det räcka med att Börje la om sina utgifter för att kunna spara långt mycket mer än 500 kronor per månad eller tvärtom -det skulle påverka Fahrad långt mycket mer att bli sjukskriven än hur kronan står emot Euron . I de flesta fall har det alltså större betydelse vilken action jag själv tar i mitt privatliv än vad som händer runtomkring oss.

Undantagen

Sedan finns det självfallet undantag. Om man bli arbetslös till följd av en ekonomisk kris i landet så har det ju otvivelaktigt massiv påverkan på den privata ekonomin, eller om man arbetar i en bransch som direkt är berörd av export/import. Påverkan blir ju också störst för de som betalar mest i skatt eller som är beroende av bidrag på ett eller annat sätt.

Ska man då strunta i vad som händer i världen?

Mitt svar är ett rungande nej. Vi ska självklart rösta på det som är viktigt för oss, och självklart följa hur världen utvecklas och ta ställning i de frågor som berör oss, men när det gäller vår privatekonomi kanske det är bättre att se till eget hus i första hand innan vi ser till andras. Ett sätt kan är att vara mer aggressiv vid nästa lönesamtal eller att investera när vi får oväntade eller väntade tillskott i kassan. Ett tråkigare alternativ är att skära ner på någon kostnad.

Blir du orolig för din privatekonomi när världen runt omkring är orolig? Vad gör du om du får 500:- mer (eller mindre?) i lönekuvertet? Som vanligt kan du diskutera med mig här nedan eller på twitter

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
3 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Anonym
Anonym
2014-05-15 07:31

Bra med konkreta exempel/individer. Det är inte inkomsterna som du blir rik på, det är utgifterna! Själv är jag i åldern (46) där jag börjar vikta om sparande mot amorteringar. Jag vet inte ränteläget om 20-30 år och pensionsnivåerna är bara prognoser. Så jag sparar där jag tror jag får högre avkastning än dagens räntor, men amorterar de lån där jag har högst ränta. Lånar bara på fastigheten vi äger och aldrig konsumtionslån. Inflationen kan äta upp banksparande, men vårt hus har alltid ett värde, i någon form. Om inte annat har vi någonsans att bo. Om vi lever dvs.… Läs mer »

Anonym
Anonym
Svara till  anonymous
2014-05-18 18:31

Många gör nog som du Anders, och visst är det ett säkert sparande. För den som kan tänka sig något högre risk är dock amorteringssparandet alldeles för lågavkastande. I vår familj har vi en liten amortering för att sänka vår belåningsgrad på huset.

Anonym
Anonym
2014-10-01 05:55

Geez, that’s uneebibvalle. Kudos and such.