Hoppa till huvudinnehållet

Allt om viktiga rapportveckan (veckans topp 5)

Nu gäller det! Tabeller, grafer & analytikerestimat plus vad alla talar om i de 25 bolag som öppnar böckerna i veckan. Dessutom – investeringsklockan och hur börsen somnade under den franska rysaren.

1 Var börjar vi?

Källa: Börsdata

Hur känns det? Laddad? Nöjd med portföljen? Hur som helst, inga fler insatser tack! Det har blivit dags att snurra rapporthjulet igen. Nu ska vinterns vinnare och förlorare utses.

Till en början bland de 25 bolagen i tabellen ovan, som alla rapporterar i veckan. Veckan mjukstartar tisdag och onsdag men på torsdag är det 14 bolag i elden och så åtta till på fredag. Hela listan hittar du i veckans agenda.

Det är så häftigt med börsen. För vi lufsar runt med våra egna tankar störda av omvärldens ständiga blippar några månader i taget. Sedan slår bolagsledningarna i gonggongen. När väl siffrorna ligger på bordet brukar det hända en hel del både i enskilda aktier och på hela börsen. Allt känns så plötsligt men skillnaden mellan före och efter kan vara total. Eller ingen alls. Det är det som är charmen.

Är det inte dessutom lite extra spännande den här gången? Det tycker åtminstone jag. För nu har vi Trumptrade och stigande förväntningar över hela världsekonomin men samtidigt en intensiv brist på hårda fakta för att backa upp våra förhoppningar. För min del ska jag villigt erkänna att den här rapportperioden vet jag inte riktigt vad jag ska tro men jag vet vad jag hoppas.

Veckans krönika vrider och vänder på vad det är vi ger oss in i den här gången. Håll i er, nu kör vi.

I USA är rapporterna redan igång med bland annat flera av de stora bankerna i slutet av förra veckan. Det gick sådär. Vinsterna ökar men inte i takt med marknadens höga förväntningar. Framför allt verkar det svårare än väntat att pressa upp redan höga lån en bit till trots en stark konjunktur. Ett bekymmer som mycket väl kan bli aktuellt även för svenska kollegor. För är vi verkligen benägna att sätta mer fart på lånen framöver? Inte alls säkert.

Det är också allt tuffare krav på resultat bolagen ska leverera emot. I USA ligger p/e-talet på den förväntade vinsten det kommande året nu på 17,4. Det ska jämföras med snittet för de senaste tio åren som ligger på 14,0. Högt men kanske inte så fasansfullt ändå. Fast i de siffrorna ingår att försäljningen det här kvartalet ska stiga nio procent jämfört med förra året och vinsterna med sju procent.

Den här gången har ett vaktombyte ägt rum. För det är inte längre bolagen som säljer på den amerikanska hemmamarknaden som ska dra. Nu är det istället exportörernas tur att leverera. Ett av många tecken på att det är i hela världsekonomin det ska hända den här gången.

Här hemma då? Förväntningarna på Stockholmsbörsen ligger för 2017, enligt FVMR, på vinster som landar i ett p/e-tal på 17,4. Även här är det industri och råvaror som ska dra upp vinsterna, mycket tack vare svaga jämförelsesiffror förra året. En av de stora frågorna för många av våra verkstadsbolag blir om de äntligen kan visa positiv organisk tillväxt. Det vill säga att den befintliga verksamheten säljer mer mätt i lokala valutor.

Även i övrigt påminner den svenska börsen mycket om storasyskonen i USA. En genomgång av uppgifter från Börsdata i den färgglada tabellen ovan visar att medianbolaget på börsen blivit dyrare mätt på alla sätt jämfört med snittet för de gångna fem åren. Direktavkastningen ligger på 2,6 procent mot ett snittet på 3,0 procent. P/e-talet för det gångna året ligger på 18,6 för det typiska bolaget på börsen. Det är upp från snittnivån på 16,2.

En förklaring är att vi gradvis prisar in allt lägre räntor. Aningen bakvänt kan man tycka, eftersom det ju är först nu det börjar talas om att räntorna ska stiga igen. Det är dock alldeles som det brukar på börsen. Den andra förklaringen är att nu ska vinsterna rulla på ordentligt och länge. Det är åtminstone vad vi investerare hoppas på.

Den här fortfarande hyggligt försiktiga optimismen syns även för den som tittar på några andra nyckeltal för hur het börsen är. Mätt med det måttet RSI, handlas både börsen och det typiska bolaget för närvarande till något höga men ändå rimliga kortsiktiga nivåer. Långsiktigt ser det också ok ut med ett annat klassiskt mått på rätt sida nollstrecket. Det glidande medelvärdet på kort sikt, 50 dagar, ligger över medelvärdet på lite längre, 200 dagar. Inte häpnadsväckande mycket men ändå ett tecken på att börsen går in i rapportsäsongen med medvind.

Det är det här som står på spel på torsdag och fredag. Överlever det goda humöret mötet med verkligheten? I veckan får vi svaret.

2 Tjugofem spännande ögonblick

Källa: StockPiper

Rapporter är ändå till syvende och sist bolagens stund i ljuset. Kommer ledningen i ABB fortsätta pressas om sin strategi att hålla ihop bolaget? Kommer den breda del av verksamheten som inte styrs av enstaka order vända till tillväxt? Hur är det med Axfood – kan bolaget klara att öka försäljningen med drygt fem procent och vinsten med drygt fyra procent i år? Aktien har ju allt mer setts som en obligation med hygglig avkastning, så överraskande tillväxt skulle göra susen.

Så här efter påsk kunde man ju annars hoppas på att Cloettas kassakista var fylld med guldpengar i choklad. Den enda analytiker som rapporterat en riktkurs till StockPiper tror dock att det inte ens blir två procents försäljningsökning i år. Aktien ser enligt den bedömningen något för dyr ut.

Hur går det för SSAB? Är det äntligen dags för vardag i bolaget vars aktie var förra årets bergochdalbana? Kanske blir det till och med lite utdelning i år. Husqvarna har både SEB och Börsveckan på sin sida men sett till hela analytikerkollektivet är kursen helt rätt nu.

I MTG är förstås frågan om det är gammal kabelteve eller hippt strömmat som driver värderingen. En annan fråga är om Netflix är en konkurrent eller ett komplement för oss tittare. Dagens Industri trodde i februari på fettspecialisten AAK – det borde kunna fortsätta förvärva tillväxt till ett bra pris enligt formeln som gjort Melker Schörling till en av börsens giganter. En mager värdering var den obligatoriska ordvitsen tidningen satte då.

Sedan finns förstås bolagen som analytikerna tycker marknaden missförstår. Det var många spelbolag i den gruppen för närvarande. Bland veckans rapportörer hörde NetEnt till den gruppen. Nyheter om nya marknader, särskilt kring utvecklingen i USA, lär uppskattas av marknaden. De stora flödena kommer dock än så länge från Storbritannien, där valutaeffekter kan spöka och förstås hemifrån Sverige. Här kom ju nyligen en spelutredning. Kommentar på den?

Mer spel kommer från specialisten på livecasinoupplevelser Evolution Gaming. Live betyder ironiskt nog via datorn, vilket får en att undra vad live på riktigt då ska heta. Hur som helst var även det en av Dagens Industris favoriter i början av året. Även här är tillväxten hemligheten.

Det går fort nu. Amerikanska butiker stängs i högre takt än 2008. Skulle det komma en dipp i den starka konjunkturen, så ser en verklig branschkris inte avlägsen ut. I veckan kommer försäljningssiffror från HM. Gillade ni vårvädret i mars? Om inte är risken att krisstämpeln fäster med bläck som blir allt svårare att tvätta bort.

Fast ödet på nätet är inte alltid så lätt att följa det heller. I veckan ska Sportamore fortsätta sitt segertåg medan rapporten från Qliro, gamla CDON, kommer från ett bolag som ska vända innan det lyfter. Starka aktiekurser har de dock gemensamt. Med tilltagande oro i detaljhandeln blir det intressant att se hur långa kontrakt Atrium Ljungberg nu skriver. I USA har kontraktslängderna för butiker snabbt krupit nedåt.

Slutligen i den här uppräkningen, alla kan tyvärr inte rymmas, tittar jag med intresse på vad luftfiltreraren Nederman levererat. Det är ett av alla svenska underleverantörer som i mitt tycke utgör både börsens och vår ekonomis ryggrad. Bolaget hade precis som så många andra svårt med den organiska tillväxten förra året. Ser det bättre ut nu?

I den frågan ryms både det stora och det lilla. För det är ju i verkstaden lyftet ska komma – äntligen – eller hur var det nu med förhoppningarna? Har de sprungit ifrån verkligheten? När det gäller luftrening i bygg- och industrimiljöer får vi svaret redan på onsdag.

3 Det är galet spännande i franska valet

Vill det sig illa kommer nästa krönika toppa med politik igen. För även den som har en hel hink med is i magen måste  medge att det franska valet nu börjar bli väl spännande. Med vänsterkandidaten Mélenchon på rask frammarsch är utgången vidöppen.

Dessutom är det inte längre bara LePen som är ett potentiellt hot mot den stabilitet som rått ett bra tag på börsen. Mélenchon har ett politiskt program med bland annat kortare arbetstid, lägre pensionsålder och ett absolut tak för löner. Snabbt stigande utgifter ska finansieras förutom med nya skatter av ett drastiskt ökat budgetunderskott. Ideologin är väl sammanfattad i hans populära dataspel, där det går ut på att skaka loss pengar ur rika knösar.

Räkna med att börsen skulle få en rejäl chock om det blev två populister mot varandra i andra omgången i Frankrike. Hur troligt är det då? Inte alls otroligt åtminstone. Det börjar bli målfoto om de båda topplaceringarna som ger en biljett till andra valomgången.

Oron är redan tydligt närvarande på obligationsmarknaden medan börsen, som så ofta, lever sitt eget liv. Långt ifrån myten om att aktiehandlarna har fingret på pulsen. Snarare på köpknappen senaste tiden, verkar det.

På söndag smäller det. Omvänt gäller som vanligt att exempelvis att ett det finns en uppsida om det istället går som marknaden vill. Drömscenariot är Macron mot Fillon i finalen. Orealistiskt? Vet ej. Det jag är rätt säker på är att det gör ingen annan heller för med hela kvartetten inom mätningarnas felmarginaler kan faktiskt precis vad som helst hända.

Numera är vi väl lite avtrubbade av politiska risker som inte lett till så mycket (ännu). Samtidigt är det lite tricket som investerare, att hålla koncentrationen uppe. Det är inte alls omöjligt att börsen på måndag öppnar några procent ifrån den nivå den stänger på fredag. Så kanske ska du inte boka möten precis vid niotiden nästa vecka.

4 Ursäkta, vad är klockan?

Källa: TradingEconomics

Den största nyheten på börsen är annars nästan varje dag att inget viktigt har hänt. Det är kanske därför media och även en krönikör som undertecknad lägger så mycket tid att försöka bevisa motsatsen. Ta det senaste tio åren som exempel.

Sett från den vanlige småspararens perspektiv var det värt att öppna tidningen någon gång runt finanskrisen. Resten av tiden hade det gått utmärkt att ta en promenad istället för att exempelvis läsa den här krönikan (ta nu inte det rådet bokstavligt).

Många missförstod börsrusningen 2015 och den korrektion som följde och tog det för en björnmarknad men tiden visade att det i realiteten hände mycket lite. Åtminstone på börsen och åtminstone för den som tittade i slutet av 2014 och sedan igen två år senare.

Källa: FED St Louis

En rolig men aningen orealistisk egenskap hos oss som tillsammans utgör marknaden är att vi verkar tro att saker händer med en gång. Brexit till exempel, det blev väl inget? Nej, den har ju inte ens börjat ännu, så vem vet. Likadant är det med den Trumptrade som varit favoritämnet på börsen sedan i höstas.

Det vill säga fram till nu. För sedan någon månad tillbaka är istället slutsatsen allt fler diskuterar att Donald Trump inte kommer att vara så värst annorlunda än presidenter brukar vara. För den som höjer blicken lite blir det tydligt att faktiskt har mycket lite hänt. Dollarn är marginellt starkare än den var för två år sedan, räntorna är lite lägre och inflationsförväntningarna lika så. Konstigt vore det annars – Trump har suttit några månader vid makten.

Så om vi lägger undan den där nyhetsstressen. Hur ser världsekonomin och börshumöret ut då? Konjunkturer dör inte för att det blir gamla brukar FED:s ordförande Janet Yellen påpeka. Ändå dras tankarna lätt till den bibliska tanken om sju goda år. Nu har vi haft det på börsen och mer därtill.

Källa: TradingEconomics

Börsen har dock styrts av helt andra krafter än konjunkturen. Det har handlat om rädsla för en skuldkris, hopp om en återhämtning i ekonomin och förtröstan om att i sista hand har centralbankerna funnits där. Nu är ekonomin i ett helt annat läge. Det mesta ser på det hela taget allt bättre ut.

I veckan kommer en av de verkligt inflytelserika rapporterna om världsekonomin – IMF:s World Outlook. Mycket av den politik som styrt de senaste åren har börjat eller samordnats via den. Exempelvis stimulanserna som dämpade Kinaoron och att det blivit på modet att prata om sänkta skatter och ökade offentliga investeringar – á la Donald Trump.

Källa: Aktiespararna

De tre ord som beskriver ekonomin just nu är stabil, stimulerad och riskfylld. Det sistnämnda dock mest på lång sikt. För den som tittar på ekonomiska data ser inte överlag den överhettning vi börsnördar oroar oss för. I USA är det inte förrän 2018 som ekonomin till slut förväntas växa snabbare än ekonomerna tror att den på lång sikt klarar av – det vill säga vara överhettad. Faktum är att Sverige tillhör en liten exklusiv klubb, vars ekonomi med det här måttet redan är inställd på glödhett. Priset för det? Svaret brukar vara bubblor.

Det här lugnet vi har just nu är något av en paradox. Visst är världens skulder som nu är uppe på 325 procent av BNP ett hot och självklart skulle minskade stimulanser vara en svår avvänjning för börsen. Saken är bara den att så har det sett ut ett tag. Ska jag uttrycka det lite krasst är vi lika illa ute idag, som igår och som imorgon.

Skulder och politik är riskerna som likt damokles svärd hänger över börsen år ut och år in. Konjunkturen verkar däremot inte vara problemet. Den tycks ha en del kvar att ge, så kanske är vi i början snarare än slutet på en period av överhettning. Festen är igång men ingen har gått hem ännu helt enkelt. Det är åtminstone så världsekonomin för närvarande verkar tolkas av experterna hos IMF och annorstädes.

Det här handlar veckans fördjupning om. Du hittar ett filminlägg om investeringsklockan 2017 längst ned i den här krönikan. Vill du istället läsa i lugn och ro, så hittar du ett skrivet inlägg på min egen blogg via den här länken.

5 Saker tar tid

Donald Trump verkar ha fått en kraschkurs i det mest typiska särdraget för offentlig förvaltning – saker tar tid och blir sällan som man tänkt sig. Ett populärt samtalsämne i internationell press är de många tvära svängar presidentens politik redan tagit. NATO är bra, NAFTA är viktigt för USA, Kina är ingen valutamanipulatör, Ryssland är motståndaren, Obamacare kvar i långbänk och skattereformen är uppskjuten.

Är det ett tecken på att hela omläggningen av politiken uteblir? Finns risken för ett uppror bland Trumps kärnväljare när han alltmer kommit att uppfattas som ännu en insider i Washington? Det är nog alldeles för tidigt att veta. Det är fortfarande hundratals nyckelpositioner som inte är tillsatta i Trumps administration.

I rättvisans namn är det här helt och hållet som det brukar. Det är bara minnet som sviktar. För det tar tid att ställa om en gigantisk administration som den amerikanska. Samma diskussioner hördes om Clinton, Bush den yngre och Obama. Det var väl bara det att alla, oavsett politisk färg, trodde att Trump skulle vara annorlunda. Det är han nog men inte byråkratin.

Presidenten är alltså inte ens ur startblocken ännu. Inte så konstigt för det är svårt att rekrytera visar forskningen. Exempelvis ger personliga intervjuer enligt vissa forskare överhuvudtaget ingen relevant information om kandidaterna. De kan till och med leda till att urvalen försämras när mer hårda fakta om kompetens sorteras bort. Med andra ord lite som i valkampanjer.

Slutligen. I veckan fick den här omröstningen på Vita Husets sida mycket uppmärksamhet. Vilken myndighet vill du lägga ned och varför? Bland de möjliga alternativen fanns, just det, Vita Huset. Det går alltså inte att klaga på att Trump inte vänder på alla stenar i sin jakt på minskad byråkrati.

Det är faktiskt lite roligt att en kort stund bläddra igenom vad en stat består av för funktioner. Även den som inte går och funderar på att lägga ned verksamheten måste slås av vilken extrem bredd det är att ha allt från skydd av havets däggdjur till kärnvapen i samma koncern. Undrar om Donald Trump var förberedd på att delfiner ingick i uppgiften.

Den som vill hitta sin personliga favorit i den svenska förvaltningen hittar en sammanställning av våra myndigheter här. Det är 240 stycken men då är en hel del länsstyrelser och högskolor. Det finns tyvärr ingen gillaknapp men hade det funnits en hade mitt klick hamnat på pyttelilla Nämnden för hemslöjdsfrågor.

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Här är några andra ställen där du kan följa mina inlägg:

Om du gillar mitt bloggande och vloggande  finns det ett toppen sätt att visa det – via min insamling till SOS Barnbyar. Stöd den!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Subscribe
Notifiera mig om
guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer

© 2024 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Box 30099 | 104 25 Stockholm