Elin Helander
I detta inlägg kommer jag presentera något riktigt smaskigt. Nämligen en purfärsk nyhet. Jag kommer att berätta om resultatet av forskningssamarbetet mellan Lunds universitet, Nordnet och Assessio, där Linnea Collin och Josefine Merlo undersökte sambanden mellan personlighet och sparande.
Uppsatsen är precis klar och det vi nu kommer få ta del av är data som knappt hunnit svalna efter att ha rumlat runt i statistiska modeller.
Kanske var du själv med i undersökningen som publicerades online tidigare i våras och svarade 240 på frågor om ditt beteende. Klurade på problemlösningsuppgifter och svarade på frågor om ditt aktiesparande. Kanske var du inte det. Vilket som. Låt oss gå vidare till resultaten!
Personlighetstypen som lyckas bäst på aktiemarknaden
Studien undersökte huruvida olika personlighetsdrag spelar roll för hur stor avkastning du får på ditt aktiesparande.
I studien undersöktes, med hjälp av Assessio, personlighetdrag som till exempel hur utåtriktad eller målmedveten du är. Hur stor tilltro du har till din egen förmåga. Eller om du tenderar att lyssna till andras råd eller gå din egen väg.
De kopplade sedan samman detta till deltagarnas aktieportföljer på Shareville.
Och!
Undersökningen hittade ett personlighetsdrag som är extra bra att ha för att få god avkastning på dina aktier!
Nämligen förmågan att tro på dig själv.
Tro på dig själv för att lyckas
De deltagare som tror på sin egen förmåga att klara av saker, är generellt mer positivt inställda och självsäkra under påfrestande situationer (personlighetsdraget kallas i studien för “Balans”) hade högre avkastning på sina aktier än övriga deltagare. Så pass mycket högre att det var statistisk signifikant, alltså en skillnad så markant att det inte har uppstått bara av en slump.
Nu kanske någon av er tänker att dessa personer bara hade tagit mer risk i sin portfölj? Därför undersökte de också riskjusterad avkastning, ett värde kallad Sharpekvot (efter nobelpristagaren William F. Sharpe). Även där återfanns sambandet mellan personlighetsdraget Balans och bättre avkastning.
De som har en högre tilltro till sig själva och är bra på att bibehålla en självsäkerhet även i påfrestande situationer lyckas bättre på aktiemarknaden.
Kanske är de bara mer intelligenta?
Undersökningen testade även deltagarnas problemlösningsförmåga för att få ett mått på deras generella intelligens. Kanske är det så att det som är mer intelligenta också har mer av personlighetsdraget Balans och det är därför de lyckas bättre? Det tar helt enkelt bättre beslut på grund av sin intelligens.
Neä.
Studien visar att det här personlighetsdraget har en betydelse för avkastningen oavsett deltagarnas intelligens. Du behöver alltså inte vara ett geni för att lyckas med aktier (glad nyhet för alla oss medelmåttor).
En studie med ett tvärvetenskapligt perspektiv som detta (att den kombinerar flera vetenskaper med varandra) är endast möjlig tack vare goda samarbeten. I detta fall mellan Lunds universitet, Assessio och Nordnet och deras plattform Shareville (som idag är uppe i hela 53 500 användare).
Och inte minst tack vare alla som deltog i studien Tack vare er kan vi alla lära oss mer om vad som krävs för att lyckas bra med vårt aktiesparande. Jag hoppas att vi får se mer av sådana här samarbeten framöver.
Nästa vecka kommer jag ge mina bästa boktips inför semestern och sommarens bästa erbjudande.
Balanserade hälsningar
Elin Helander
Följ mig på twitter @elinhelander för fler uppdateringar inom områden som beteendeekonomi, kognitionsvetenskap och uppdateringar om nya blogginlägg
Blev du nyfiken och vill veta mer om just denna rapport? Den går att läsa här i sin helhet. Lund Nordnet uppsats.
Spännande och som alltid välskrivet!
För egen del tolkar jag in att bra investeringar handlar mest om bra beslutsfattande. Rätt fakta och bra analyser går alltid att hitta. Förmågan att tolka det man ser, och väga scenarior och åsikter mot varandra – det kräver ett visst självförtroende. Fråga vilken fotbollsdomare som helst.
Tusen tack Gottodix!
Visst handlar det om bra beslutsfattande. Och som jag har försökt förmdela i tidigare inlägg behövs känslor för bra beslutsfattande. Men kruxet är att veta när vi ska lita på känslorna och när vi inte ska göra det (tankefällor) – Gränsen är hårfin. 🙂
Vart de andra personlighetsdragen icke signifikanta eller vart det även något annat resultat som blev signifikant? Är det inte så att om det inte blev signifikant kan man väl varken säga att det var så eller ej?
Hej Juhab Inga andra personlighetsdrag var signifikanta i denna undersökning. Är det inte signifikant är slutsatsen att det inte har betydelse för den predicerade variabeln, i detta fall aktieutfall. Det du kanske syftar till är om en studie har “low statistical power”, alltså för få deltagare, så finns risken att man inte upptäcker ett signifikant resultat (också kallat type II error). T.ex. så kanske det egentligen finns ett samband mellan två variabler, men det blir inte signifikant i analysen då den innehåller data från för få deltagare, och sambandet mellan variablerna inte är så jättestark. För att veta att man… Läs mer »
“Studien visar att det här personlighetsdraget (“balans”, min anm.) har en betydelse för avkastningen oavsett deltagarnas intelligens.”
Ovanstående mening avslöjar inte om korrelationen mellan avkastning och “balans” var starkare än korrelationen med intelligens. Den säger bara att det fanns viss korrelation kvar efter kompensation för intelligens.
Artikeln säger heller inte vilka andra korrelationer som hittades.
Nu är jag inte finansiär till detta projektet och kan inte göra anspråk på datan, men för att en undersökning skall vara objektiv i dessa PK-tider så måste en dator låtas hitta valfria korrelationer och dessa presenteras sedan rakt av.
Hej Nils Eftersom intelligens inte hade någon betydelse för aktieavkastning i denna studie betydet det att det inte fanns någon korrelation mellan dessa två variabler. Dock finns det tidigare studier som har hittat samband mellan intelligens och aktieframgång. Det är inte helt ovanligt att studier ibland hittar motsatta resultat. Det finns också ett problem som kallas “publication bias”, vilket betyder att signifikanta resultat oftare publiceras inom vetenskapen än icke singifikanta resultat. Låt oss ponera att vi gör en sökning efter alla publicerade artiklar om intelligens och aktieavkastning. Och låt oss säga att vi skulle hitta 50 stycken, och för 40… Läs mer »
Intressant ämne för den som älskar aktiehandel, men enligt min åsikt också ett ämne som är ytterst svårt att analysera vetenskapligt eftersom aktiehandel (och ekonomi i allmänhet för den delen) helt enkelt inte är en vetenskap. Exempelvis finns det inte något vetenskapligt stöd för att sharpekvoten har något med risk att göra utan det är bara ett sätt av flera att se på, eller definiera risk. Vad som är rätt och fel är upp till var och en att tycka fritt om. Personligen bryr jag mig exempelvis inte alls om vilken sharpekvot jag har, buffetianskt insiprerad som jag är. Nu… Läs mer »
Hej Witty nam nam Kul att du gillar ämnet. Och kul att du tar dig tid och skriver en kommentar. Jag gillar det! Jag håller inte med om att ekonomi inte skulle vara en vetenskap. Vetenskap är ju snarare en metod som används för att finna information, och den metoden kan man applicera på vad som helst. Sen är det mycket om fortfarande är okänt inom ekonomi. Visst är ett komplext ämne med många påverkande variabler. Men så är rymdfysik också. Och det är mycket vi fortfarande inte kan förklara om rymden. Men jag tror ändå jag förstår hur du… Läs mer »
Kan det inte vara så att de med mer självförtroende har tagit mer risk och köpt heta aktier och fonder?! Det har varit kalas sista åren. Eftersom marknaden har varit uppåtgående så blir sharptalen fina. Om man verkligen ska veta vilken risk man har måste sharptalen mätas över längre period än 1 år som Nordnet gör. Sen säger inte standardavvikelse allt om risk. En portfölj av bara aktier har ungefär en nedsida på 50% men det kan ta 5-10 år innan risken uppenbarar sig i portföljen. Mer intressant hade varit om det gått att mäta historisk rörelse (gärna 10år) på… Läs mer »
Hej Loa
Tack för din kommentar! Jag håller med om att det skulle vara intressant att ha ett mått för självförtroende. Dock är det svårt att kvantifiera det. Hur mäter du t.ex. självförtroende på ett bra sätt?
Och att mäta under längre tidshorisonter är helt klart intressant!
Ett sätt att testa om de som lyckats bra och gjort det med fina sharptal även fortsättningsvis klarar det, eller om det var en slump?!
Om jag har rätt ang högre tagen risk i uppåtgående trend kollar du enklast genom att köra samma personer en gång till när en större kursnedgång ägt rum, säga åtminstone 25-30% ner. Så invänta gärna en sådan korrigering. Om det är om en månad eller 5 år återstår att se.
Det kan nämligen finnas andra personlighetstyper som klarar sig bättre vid svårnavigerat investeringsklimat, vad vet jag?!
Hur många olika personlighetstyper hade ni? Hur var resultaten (avkastningen) i dessa? Finns det en fallande skala där? Typ: Ju mindre tro på dig själv desto sämre avkastning – även om det inte är signifikant? (Signifikansnivå är ju trots allt godtyckligt o säger mer om vilken risk NI är villiga att ta) Vilken grupp hade sämst avkastning? Vad karakteriserade dom? Hade dom minst tilltrovärde till sig själva? Vad menar ni egentligen med begreppet “förmågan att tro på dig själv”? Är detta ett generellt begreppet som omfattar livets alla plan eller något ni definierat just kring detta med aktieaffärer? Spännande att… Läs mer »
Intressant att studien visar att “tro på sig själv” har störst betydelse för avkastningen oavsett intelligens.