Index är en beräkning som beskriver hur ett värde har förändrats i förhållande till en viss tidpunkt. Detta är väldigt användbart på aktiemarknaden för att mäta förändringen för hela marknader eller sektorer.
I allt börssnack finns det många ord och begrepp som inte alltid är självklara, ett av dem och kanske det som används mest flitigt är index. I det här inlägget tänker jag gå igenom vad det är, hur det är uppbyggt och hur man kan använda det som verktyg.
Index för aktiemarknaden
Ett aktieindex visar värdeutvecklingen för ett sammansatt antal aktier över en specifik tidsperiod. Ett utav det mest använda aktieindexet i Sverige är OMX30, vilken mäter hur aktiekurserna förändrats, som grupp, för de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.
Hur beräknas aktieindex?
De flesta aktieindexen bygger på bolagens börsvärde, aktiekursen multiplicerat med antalet aktier, vilket innebär att ett bolag med högt börsvärde kommer att påverka indexet mer än bolaget med ett lägre börsvärde. Detta kallas för värde-viktat index eller marknads-viktat index.
Ibland vill man mäta utvecklingen mer jämnt fördelat mellan de aktier som ingår i ett index. Då kan man bygga upp det oviktat, eller ibland kallat lika-viktat index. Där påverkar varje aktie utvecklingen lika mycket. Är det 30 aktier i indexet så utgör varje aktien 1/30 del.
Index för vad som helst
Index används i huvudsak för att få en helhetsbild över börsutvecklingen och på så sätt mäta hur ens egna innehav stått sig i förhållande till det. För att kunna jämföra en enskild eller ett flertal aktier, gäller det att indexet man jämför mot är relevant. Därför finns det en mängd olika specialindex, för både sektorer och marknader. Ett annat omtalat börsindex är VIX som avspeglar som avspeglar hur osäkra investerarna är för kommande volatilitet på marknaden. Vix index kallas ibland även “fear index” eller “riskindex”.
Världskända börsindex
Det finns vanligtvis fler olika index för varje land. Ibland vill man mäta storbolagen och ibland vill man mäta de mindre företagen på en marknad. Listan nedan är de vanligast förekommande indexen för några länder för att mäta hela marknadens avkastning.
Land | Index | Förklaring |
Sverige | OMXSPI | Mäter hela Stockholmsbörsen |
Norge | OSEBX | Mäter hela Oslobörsen |
Danmark | OMXCPI | Mäter hela Köpenhamnsbörsen |
Finland | OMXHPI | Mäter hela Helsingforsbörsen |
Tyskland | DAX | Mäter de 30 största bolagen i Tyskland |
USA | SP500 | Mäter 500 företag som representerar Amerikanska börsen |
England | FTSE 100 | Mäter de 100 största bolagen på Londonbörsen |
Prisindex eller Grossindex
Vanligtvis när du ser index så är dessa prisindex och således bara mäter prisutvecklingen för de aktier som ingår i indexet. Detta kan vanligtvis notera enkelt genom att sista delen i indexförteckningen är PI vilket står för price index.
Prisindex fungerar bra för att mäta utvecklingen på en marknad eller sektor över korta perioder så som kortare än ett års tid.
Utdelning är som bekant en del av den totala avkastningen du får från aktier och när man vill mäta den långsiktiga utvecklingen för en marknad. Aktieindex som tar utdelningen och återinvesterar brukar betecknas GI vilket står för gross index. Ibland betecknas det TR vilket står för total return index.
Indexet OMXSGI mäter hela Stockholmsbörsen inklusive utdelningen återinvesterade. Indexet OMXSPI mäter bara prisutvecklingen exklusive utdelningen.
Halvår

Över kortare tidsperioder spelar det ingen roll vilket index du kollar på så länge det inte varit någon aktieutdelning.
Tre år

Mäter du däremot över flera års sikt så kommer det vara en skillnad då index som även räknar med utdelningarna fångar den totala avkastningen.
Att slå index!
När man bygger sin egen aktieportfölj ska man ha som mål att slå ett givet aktieindex, annars kan man lika gärna köpa en indexfond – det kommer bli en mycket bättre affär. Lyckas du slå indexet, kan du klappa dig själv på axeln och konstatera att du lyckas bättre än de flesta experter.