Hur effektiv är marknaden?

,Marknadens effektivitet och definitionen av en effektiv marknad är ett ständigt omdiskuterat ämne. EMH (efficient market hypothesis) är en fortfarande ganska populär hypotes. Mycket forskning och modeller kring finansmarknader kan tas fram genom antagandet att marknaden är effektiv. Men det finns också mycket bevis på motsatsen. I många fall kan det vara klokt att utgå ifrån att marknaden är effektiv, och försöka motbevisa detta. Men att göra tvärtom är också en nyttig övning för att pröva sina argument. I detta inlägget presenterar Värdepappret en del solid forskning kring ämnet!

Foster (1979) – “Briloff and the Capital Market”

Foster studerade en ekonomijournalist, Briloff, som släppte artiklar som ofta kritiserade ett visst företags eller en viss branschs bokföring. Är marknaden effektiv, bör dessa artiklar inte ge någon kursreaktion eftersom informationen Briloff använde var publik – bolagens års- och kvartalsredovisningar etc.

Det visade sig dock att det fanns en signifikant negativ reaktion på artiklarna. Och dessutom en viss överreaktion eftersom kurserna återhämtade sig något de närmaste dagarna efter publicering.

Möjliga förklaringar enligt Foster:

  • Marknaden är ineffektiv och vilseleds av kosmetiska bokföringsmanövrar.
  • Briloffs analyser ska i själva verket ses som “ny information”. Med sin analytiska förmåga tillförde Briloff ny information till marknaden. Kursreaktionen är då en marknadsmässig ekonomisk avkastning på hans förmåga, och därmed är avkastningen att anse som normal och förenlig med en effektiv marknad.
  • Briloffs artiklar kan skapa andra negativa omständigheter för bolagen, såsom stämningar, undersökningar av myndigheter och böter. Marknadsreaktionen är då en reaktion på den förhöjda risken för detta, och ej på själva innehållet i artiklarna.

Bernard & Thomas (1989) – “Post-Earnings-Announcement Drift: Delayed Price Response or Risk Premium?”

Bernard & Thomas studerade bolag som överraskar relativt marknadens förväntningar vid annonseringen av kvartalsvinster. Det visade sig att bolag som överraskar negativt, upplever en nedgång i kursen under perioden innan vinsten offentliggörs. Detta är förenligt med en effektiv marknad. Men kursfallet fortsätter, inte bara vid offentliggörandet men i både 60 och 180 dagar efter annoneringen – det tyder på att marknaden inte prisar in nyheternas fulla konsekvenser för framtida utveckling direkt. Det motsatta gällde för bolag som överraskade positivt, deras kurser fortsatte visa på abnorm avkastning. Man skulle kunna blanka aktierna som överraskade negativt och använda likviderna för att köpa aktierna med positiva nyheter. En sådan strategi skulle ge 7,6 % det kommande halvåret utan att ha investerat en krona (och utan nettoexponering mot marknadsrisk).

Som vi börjat ana är det svårt att utleda kausala sammanhang på aktiemarknaden, och det finns alternativa förklaringar (förutom ineffektivitet) för kursrörelserna:

  • Avkastningen beräknas som faktisk avkastning minus förväntad avkastning. Men det finns inga perfekta mått på förväntad avkastning (det som ofta används är CAPM och beta, justerat för bolagets bransch, storlek, P/B etc.). Är förväntad avkastning inte korrekt riskjusterad, så är måttet på abnorm avkastning missvisande.
  • Avkastningen är bara ren ersättning för transaktionskostnader (det kan t.ex. vara väldigt dyrt att blanka) och/eller kostnader för att inhämta information

Barlov (1998) – “Stock Price Behavior Around Announcements of Write-Offs”

Barlov utförde en liknande studie som den ovan, fast för bolag som annonserade stora nedskrivningar (märk skillnaden mot avskrivningar – detta är en, i bästa fall, extraordinär engångshändelse). Det visade sig att bolagen hade negativ abnorm avkastning innan nyheterna annonserades, och fortsatt negativ abnorm avkastning på mellan 6 och 12 procent under det följande året. På annonseringsdagen var reaktionen helt eller nästan helt insignifikant i förhållande till nedskrivningarnas storlek.

Dessa är mer klassiska finansstudier. Utöver det så finns det teorier som Prospect Theory (som gav Tversky & Kahneman nobelpriset i ekonomi). Prospect Theory är baserat på psykologi och tittar på hur människor faktiskt fattar beslut.  Det görs ofta genom heuristik och andra genvägar, där vi är utsatta för olika kognitiva bias. Här ser man bland annat hur vi upplever en förlust som jobbigare än en vinst av samma storleksordning, hur händelser och scenarior som är lättare att föreställa sig eller komma ihåg exempel på upplevs som betydligt mer sannolika än mer abstrakta (men lika sannolika) händelser, och så vidare.

En annan intressant vinkel är “gloria”- och “horn”-effekterna. Dessa gäller inte bara för människor runt oss, utan också för företag som vi kanske vill köpa aktier i. Det funkar så här: om man ser positiva attribut i en person eller i ett företag, så är man mer benägen att tillskriva personen eller företaget fler positiva attribut. På samma sätt tenderar vi att systematiskt tillskriva negativa attribut till någon eller något där vi redan har en negativ inställning, även om det inte är sant.

Om alla människor har dessa systematiska snedvridningar när man tar beslut, så är det inte svårt att föreställa sig hur marknadspriser till tider kan bli snedvridna också.

Det finns såklart annan forskning som talar för både effektiva och ineffektiva marknader. Och även sådan som talar för att marknaderna blir mer effektiva över tid.

Hur effektiv anser du att marknaden är? Finns det några speciella situationer där du tror den är mer eller mindre effektiv?

 Gillar du det här inlägget? Glöm då inte att prenumerera på Nordnets nyhetsbrev där du varje måndagmorgon får uppdateringar inför börsveckan.

Åsikterna som presenteras i denna blogg är våra egna och ska inte ses som investeringsrådgivning. Gör alltid din egen analys innan du köper en aktie. För att läsa våra analyser och se hela vår portfölj så ska du besöka oss på vår hemsida www.vardepappret.se och teckna en prenumeration. Följ även vår nordiska modellportfölj på Shareville.

Värdepappret
Värdepappret
Ekonomiskribenter & värdeinvesterare

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
1 Kommentar
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Anonym
Anonym
2017-06-12 08:21

Har alla som investerar tillgång till samma information? Den publika ja, men det kan inte uteslutas att insynsinformation/rykten läcker ut till en liten del av marknaden. Men viktigare är att alla investerare inte tar till sig informationen i samma utsträckning och lika snabbt, och framförallt tolkar inte alla informationen på samma sätt. Man bortser också från att den viktigaste komponenten i en aktiekurs’ utveckling är bedömningar om framtiden, något som måste ske subjektivt. Så enligt mig är “den effektiva marknaden” en föga trovärdig modell, dragen till sitt yttersta. Trots det får man erkänna att marknaden på kort sikt kan vara… Läs mer »