Genomgång: Så länge varar börsnedgångar

Medan 2022 blev ett uselt börsår har 2023 startat med raketfart. Men håller uppgången i sig? Hur vanligt är det egentligen att börsen ger minusavkastning två år i rad? Och vad kan vi lära oss genom att titta på fleråriga börsnedgångar i historien?

Jag har tittat på Stockholmsbörsens utveckling historiskt för att se om det går att dra några slutsatser kring hur långvarigt ett börsfall kan tänkas bli. I vanlig ordning kan inte historien berätta för oss exakt vad framtiden kan komma att bjuda på, men den kan vara en indikation och en pusselbit som lär oss något om hur aktiemarknaden brukar agera.

Att krig är dåligt ur alla tänkbara perspektiv vet vi, och vem som helst kan räkna ut att något så kapitalförstörande som krig också är dåligt för aktiemarknaden. Men som jag konstaterade i det här inlägget så kan även en geopolitisk kris ha en relativt övergående påverkan på aktiemarknaden. Skillnaden är om en geopolitisk kris av något slag kommer samtidigt med andra negativa makrohändelser – då kan nedgången på börsen vara under längre tid.

De mest långvariga nedgångarna

När vi tittar historiskt kan vi summera ett antal kriser som haft en flerårigt negativ inverkan på aktiemarknaden. Jag listar dem nedan, men vi kan konstatera att hyperinflationen i början av 1920-talet och depressionen på 1930-talet spelar i en egen liga med fem respektive fyra minusår för Stockholmsbörsen på varandra. Därefter är it-bubblan den mest långvariga nedgångsperioden, då vi fick minusavkastning fem år i rad.

Ofta snabb återhämtning

Men det är faktiskt slående hur mycket stora negativa händelser i omvärlden under historien visserligen resulterat i börsfall, men faktiskt inte så långvariga sådan. Under andra världskriget uppvisade Stockholmbörsen faktiskt bara ett minusår, och inte heller under oljekrisen på 1970-talet följde två minusår på varandra. Många stora nedgångar har faktiskt vänt inom 12-18 månader historiskt sett.

Vad man kan konstatera är att även efter perioder med flerårig minusavkastning så bjuder det första plusåret efter nedgången inte sällan på en kraftig tvåsiffrig återhämtning. Ett färskare exempel är uppgången på över 40 procent år 2009. Men vi såg också flera år av kraftig återhämtning efter såväl it-bubblan som efter hyperinflationen och massarbetslösheten i början av 1920-talet (den gången gick riskaptiten dock överstyr vilket resulterade i kraschen i slutet av decenniet).

Då har börsen gett flerårig miusavkastning

Här är tillfällena under denna period som börsen gått ned mer än två år i rad, sedan början av 1900-talet.

1913 och 1914: Krigsoro i Europa

Vi kan se att första gången som indexet föll i två år efter varandra är 1913 och 1914. Just det, första världskrigets utbrott. Den internationella oron och risken för att även Sverige skulle dras in i kriget fick aktierna noterade på Stockholmsbörsen på fall, enligt boken Det svenska näringslivets historia (avsnitt skrivet av professor Mats Larsson vid Uppsala universitet). Börsen rentav stängde i tre månader under 2014, och även in i 2015 tillämpades begränsade öppettider. Men i takt med att risken för att Sverige skulle dras med i kriget minskade så kom en vändning. I slutet av 1915 var kurserna på samma nivå som vid toppen 1912.

1913: -7,6 %

1914: -31 %

1919-1923: Hyperinflation och lågkonjunktur

En nedgång som varade i hela fem år på rad inträffade 1919 till 1923. Det här var under samma tid som Tyskland drabbades av hyperinflation, som svar på frenetiskt arbetande sedelpressar när det utdömda krigsskadeståndet efter första världskriget skulle betalas. Men det var inte bara i Tyskland man hade hög inflation – det hade man även i länder som Österrike, Polen, Ungern, Frankrike, Belgien och Italien. I USA, men också Sverige, inleddes en lågkonjunktur i början av 20-talet med hög arbetslöshet, vilket också är en förklaring till de dystra börsåren.

Men bara några år in på 1920-talet inleddes eran ”det glada 20-talet med högkonjunktur – men också ökad belåning och spekulation. En lånefinansierad börsuppgång följde.

1919: -19,3 %

1920: -21 %

1921: -27,8 %

1922: -8,7 %

1923: -8,6 %

1929-1932: Den stora depressionen

När den omtalade stora börskraschen, ”svarta torsdagen”, kom den 24 oktober 1929 i New York var den amerikanska konjunkturen redan på nedgång, enligt en artikel skriven i tidsskriften Ekonomisk debatt av Claes-Henric Siven, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Flera år av djup lågkonjunktur, massarbetslöshet och depression följde. På Stockholmsbörsen blev det rejäla börsras hela fyra år i rad.

1929: -9,4 %

1930: – 14,6 %

1931: -40 %

1932: -27 %

1947-1948: Efterkrigsoro

Stockholmsbörsen rasade när andra världskriget bröt ut i samband med att Tyskland invaderade Polen. Vid 1939 års slut summerades nedgången till -29 procent. Men det blev faktiskt bara ett minusår under själva kriget. Efterkrigstiden präglades dock av oro för att världens skulle få uppleva en lågkonjunktur likt den i början av 1930-talet, vilket gav två minusår 1947 och 1948. Börsen började inte gå bra igen förrän omkring 1950.

1947: -7,4 %

1948: -6,5 %

1955-1956: Vietnamkrig och inflation

Hög inflation, högre räntor – och så Vietnamkriget. Det var ingen bra cocktail för den amerikanska börsen, och således inte heller för Stockholmsbörsen. Men jämfört med andra långvariga urblåsningar på Stockholmsbörsen innebar åren 1955-1956 bara en mild nedgång.

1955: -6,5 %

1956: -2 %

961-1962: Kalla kriget ger börsen kalla kårar

Här blev det på marginalen två börsår med minusavkastning efter varandra, eftersom börsen gick bra under stora delar av 1961, men började gå dåligt mot slutet av året. Spänningarna mellan de två supermakterna USA och Sovjet enorma, och kulmen nåddes 1962. Krigsoron var ständigt närvarande och det pressade världens börser.

1961: -0,6 %

1962: -8,4 %

2000, 2001 och 2002: It-bubblan spricker

Trots att Stockholmsbörsen bjöd på rejäla urblåsningar i samband med oljekrisen på 1970-talet och, inte minst, bank- och kronkrisen i början av 1990-talet, så gav dessa kriser faktiskt inte upphov till två på varandra efterföljande år av minusavkastning. Vi får faktiskt vänta ända tills it-kraschen i början av 00-talet innan det sker, men då sker det å andra sidan med besked. Tre år i rad gick börsen med minus – med kulmen i och med den 37-procentiga nedgången 2002. Men 2003 var börsen upp med nästan 30 procent och även 2005 och 2006 bjöd på avkastning relativt nära respektive över 30 procent.

2000: – 12 %

2001: – 16,7 %

2002: – 37 %

2007-2008: Finanskrisen

Det här var åren då vi lärde oss begreppen ”subprime-lån”. Lånen är sådana som gavs till amerikanska bostadsköpare med låg kreditvärdighet, som sedan inte kunde betala sina räntor och amorteringar. Detta satte igång en lång kedja av osäkerhet i finansbranschen, där ingen visste vilken bank som satt med de ”dåliga lånen”. Det hela mynnade ut i en global finanskris och på börserna var det fritt fall.

2007: -6,8 %

2008: -42 %

Källa: Affärsvärldens generalindex AFGX

/Frida