Om det blir krig – så påverkas börsen

Spänningarna ökar och USA:s president Joe Biden är en av dem som varnar för att Ryssland kan invadera Ukraina de närmaste dagarna. Hur påverkas börsen då? Knäckfrågan tycks vara om krisen kommer samtidigt med andra negativa makroekonomiska händelser.

Självklart finns det väldigt många andra negativa aspekter av att ett krig bryter ut. Människoliv går förlorade, livet blir svårt. De humanitära konsekvenserna är förstås nummer ett. Men det här är trots allt en ekonomiblogg och därför fokuserar vi i det här inlägget på börsen och de ekonomiska effekterna.

Knappast någon har undgått att börsen redan har påverkats mycket negativt av krigshotet mot Ukraina. Den senaste veckan har bjudit på en varannandags-börs, där kurserna stigit vid signaler om lättnader i samtalen mellan Ryssland och Väst, men fallit på rapporter om att ännu fler ryska soldater mobiliserats vid gränsen till Ukraina. Än finns fallhöjd kvar om en invasion blir verklighet.

Kan spä på energikris

Den största oron, ur aktiemarknadens perspektiv alltså, är att konflikten ska spä på en energikris. Ekonomiska sanktioner mot Ryssland skulle kunna få Putin att stänga av olje- och gasleveranser till Europa, och Europa har i sin tur gjort sig beroende av just rysk gas. Stryps den riskerar det att leda till ännu högre energipriser för både hushåll och företag. Hårt prövade europeiska hushåll kan då komma att hålla hårdare i plånboken, vilket skulle kunna få konsekvenser för konjunkturen. För centralbankerna skulle detta bli en rejäl huvudvärk eftersom sämre tillväxt i så fall skulle komma samtidigt med hög inflation, som man ju är i färd med att bekämpa genom åtstramningar. Högre energipriser är ju dessutom den största enskilda anledningen till att inflationen är hög.

Snabb nedgång – snabb återhämtning

Deutsche Bank har gått igenom hur S&P500 har reagerat på stora geopolitiska händelser de senaste 80 åren. Enligt banken varar börsnedgången i samband med en stor sådan händelse i snitt i 15 dagar från det att händelsen inträffat, och den genomsnittliga nedgången är 6 procent. Den största nedgången skedde när Nazityskland invaderade dåvarande Tjeckoslovakien i mars 1939 – då föll S&P500 med 20,5 procent under de följande 22 handelsdagarna. Ännu större blev fallet när Hitler anföll Frankrike i maj 1940, då nedgången blev 25,8 procent under följande 22 handelsdagar. Ett år senare var dock S&P500 upp 18,9 respektive 9,2 procent.

Under oljekrisen 1973 föll S&P500 17,1 procent, och här har återhämtningen efteråt inte lika snabb. Här kan vi dra paralleller till dagens konflikt, eftersom det som störde marknaden och hindrade en återhämtning var höga oljepriser.

Ur undersökningen från Deutsche Bank:

Deutsche Bank konstaterar att mönstret vid allvarliga geopolitiska kriser är att de skapar snabba nedgångar på marknaden, men att en relativt snabb återhämtning sker. I snitt har S&P500 stigit med 7,7 procent sex månader efter att krisen bröt ut, och med 13 procent tolv månader efter krisens utbrott.

Är krisen samtidig med annan negativ makrohändelse?

Men – mönstret kan vara annorlunda om den geopolitiska krisen kommer samtidigt som negativa makroekonomiska händelser har ett grepp om marknaden, som recession. I figuren ovan är händelser som är samtida med recession skuggade, vilket var fallet med exempelvis just oljekrisen 1973 men också 11/9-attackerna.

Vad det säger om konsekvenserna av dagens geopolitiska kris mellan Ryssland-Ukraina/Väst skulle då möjligen vara att den konflikten ju kommer samtidigt som vi har hög inflation och går mot högre räntor. Det är nog något som kommer att prägla marknaderna oavsett utkomst av konflikten, även om minskade spänningar sannolikt också skulle innebära lättnad på aktiemarknaden. Börsen tar ju gärna ut stor osäkerhet i förskott med marginal. Deutsche Banks genomgång kan ändå eventuellt hjälpa långsiktiga investerare att ha is i magen.

/Frida