Finwire
Efter den senaste tidens tullkaos, som tyngt globala aktiemarknader, riktades fokus mot en serie räntebesked. Inom loppet av mindre än ett dygn lät Federal Reserve, Riksbanken och Norges Bank sina styrräntor ligga stilla.
Federal Reserve hänvisade till ökade risker för både stigande inflation och högre arbetslöshet, och varnade för sämre tillväxt om tullhöjningarna kvarstår. President Trump kritiserade beslutet och hävdade att inflationen inte var ett problem. Han har dock tidigare sagt att han inte planerar att avsätta Fed-chefen Jerome Powell, vars mandat löper ut nästa år.
Att Fed höll räntan oförändrad var väntat efter fredagens jobbrapport, där löneökningarna på 0,2 procent per månad kom in lägre än förväntat – i linje med inflationsmålet.
Marknaden, som väntat på handelsframsteg från USA, fick ett besked först efter Fed-beskedet. Då signalerade Trump att ett fullständigt handelsavtal med Storbritannien kunde vara på väg.
Även den svenska marknaden hade laddat för räntebesked. OMXS30 var i stort sett oförändrat hittills i år. Att Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 2,25 procent var ingen överraskning, något flera storbanker, däribland Nordea och SEB, förutsett. Trots stor osäkerhet bedömer Riksbanken att det är något mer sannolikt att inflationen blir lägre än högre än prognosen från mars – vilket talar för en något lättare penningpolitik framöver.
Riksbanken konstaterar att den globala osäkerheten har ökat kraftigt sedan det amerikanska presidentskiftet, särskilt kopplat till handelspolitiken. Tillväxtutsikterna i både USA och Europa har försämrats. I USA riskerar höjda tullar att driva upp inflationen, medan lägre efterfrågan i Europa kan verka dämpande. Situationen beskrivs som mycket svårbedömd.
SEB bedömde kort efter beskedet att en räntesänkning med 0,25 procentenheter kan komma redan i juni. “Om man ändå ska göra en räntesänkning eller till och med två, är det nog lika bra att komma igång nu”, hette det.
Swedbank förutspår två räntesänkningar – en i juni och en i september.
Även Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, och Lars Kristian Feste, räntechef på Lannebo Fonder, ser utrymme för sänkningar.
“Riksbanken beskriver det ekonomiska läget som osäkert och inflationsutvecklingen som svårbedömd. Samtidigt pekar man på att inflationen sannolikt blir lägre än marsprognosen, vilket kan tala för lättare penningpolitik”, säger Feste till Finwire.
“Före beskedet låg sannolikheten för en sänkning i juni på 50/50. Nu ser vi en sänkning som mer sannolik, främst på grund av konjunkturens svaga utveckling. Vi tror heller inte att inflationen kommer att stå i vägen för en sänkning”, fortsätter han.
Robert Bergqvist beskriver räntebeskedet som “klart mjukare än väntat” och som en tydlig öppning för sänkning.
Dagen före räntebeskedet publicerades inflationssiffror som visade att konsumentpriserna steg 0,3 procent i april – lägre än förväntade 0,5 procent och samma nivå som i mars. Ett närliggande mått, KPIF, som är Riksbankens målvariabel, låg still på 2,3 procent i årstakt, jämfört med förväntade 2,4 procent.
Riksbanken bedömer att inflationen är något förhöjd i utgångsläget men tillfällig. Svagare konjunkturutsikter väntas dämpa inflationen på sikt, även om störningar i leveranskedjor eller protektionistisk handelspolitik kan driva upp den.
Samma dag meddelade även Bank of England sitt räntebesked. Som väntat sänktes styrräntan till 4,25 procent från 4,50, med hänvisning till “betydande framsteg” i inflationsbekämpningen. Tidigare externa chocker har också mattats av. Med betydande kassareserver hos både hushåll och företag, samt skuldkvoter på historiskt låga nivåer, räknar BoE med ett positivt gensvar i form av ökad investering, konsumtion och bostadsaktivitet.
Även Norges Bank höll räntan oförändrad vid 4,50 procent, vilket var som väntat. Även om inflationen fortfarande är över målet, signalerar banken att räntan “med största sannolikhet” sänks under 2025.
