Det avgör din ekonomi i höst

Räntebesked, höstbudget, inflationssiffror och elpriserna. Här är som avgör din ekonomi i höst.

Inflationen, och i förlängningen ränteläget, fortsätter att vara nyckeln både för ekonomin i stort men också för börsen och därmed också ditt sparande. Men också annat påverkar privatekonomin. Här är några datum att hålla ett extra öga på.

8 september: Bostadsmarknaden

Hur går det egentligen på den svenska bostadsmarknaden? I juli föll priserna på bostadsrätter med -1 procent, medan priserna på villor steg med 1 procent under månaden. Priserna visar tecken på stabilisering, men kan ytterligare ras ligga i korten? Se mitt resonemang om bostadsmarknaden just nu här. Den 8 september kommer Mäklarstatistik med uppgifter om priserna i augusti.

20 september: Höstbudgeten

Linjen har hela tiden varit att man inte vill ösa på med stimulanser för att riskera att spä på inflationen, vilket har medfört något av en ”svekdebatt” kring regeringspartiernas löften i valrörelsen.

Ett tydligt löfte i Tidöavtalet var sänkt skatt på sparande, via ett fribelopp motsvarande de första 300000 kronorna. Finns det vallöftet med i höstbudgeten? Regeringsföreträdare som Johan Pehrson (L) har dock sagt att han inte kommer kunna prioritera sänkt skatt på sparande i nuläget. Partierna har återkommande påpekat att löftena i Tidöavtalet gäller för hela mandatperioden. Om något har regeringen på skatteområdet sagt sig vilja prioritera sänkt skatt på arbete och pensioner via ett förstärkt jobbskatteavdrag.

20 september (och november, december): Fed-besked

Samma dag som regeringen aviserar sin höstbudget bör alla börsintresserade spara ett visst fokus till kvällen, svensk tid, då den amerikanska centralbanken aviserar sitt räntebesked. Vad Fed gör med räntan är trots allt det som framför allt styr börshumöret numera. Framför allt julibörsen drevs av tron på att räntetoppen har kommit, och den förhoppningen stärktes när inflationssiffrorna för USA i juli visade just på en fortsatt fallande inflation. Fed har även möte i november och december. Om förhoppningar om en räntetopp skulle komma att grusas lär det sätta avtryck på börsen. Nervositeten har ökat de senaste veckorna.

21 september (och november): Riksbanken ger räntebesked

Riksbanken kommer med räntebesked i september, och mycket pekar på att det blir en höjning på 25 punkter till 4 procent. Inflationen faller visserligen generellt sett, men långsamt. Erik Thedéen och direktionen anses inte ha tillräckligt med tålamod för att vänta in effekten av redan gjorda räntehöjningar, utan kommer att gå på inkommande data. Och eftersom den datan visar att inflationen fortfarande ligger högt bör vi vänta oss en höjning i september. En del bedömare tror på ännu en höjning i november. Erik Thedéen lär på pressträffen den 21 september fortsätta trycka på att inkommande data kommer att avgöra Riksbankens agerande under hösten.

Hugade bolånetagare lär sucka åt att räntetoppen ständigt flyttas framåt i tiden. Minst en höjning till lär det bli, vilket också bör betyda att de rörliga räntorna stiger lite till. Men banker och bolåneinstitut agerar olika, så det lönar sig att hålla koll på vilka som är beredda att tumma lite på marginalerna.

Mitten till slutet av oktober: Rapportperiod

Från mitten av oktober till slutet av oktober bekänner Stockholmsbörsens jättar färg när rapportperioden för det tredje kvartalet rämnar. Ser vi tydligare tecken på att lågkonjunkturen är här i orderingångarna? Är storbankernas räntenetton fortfarande lika starka eller var föregående kvartal ”as good as it gets”? Inflation och räntehumöret styr visserligen börsen generellt, men den som äger enskilda aktier bör hålla koll. Den senaste rapportperioden bjöd på starka rapportreaktioner, och därmed möjligheter att göra affärer för den som gjort läxan.

Svenska kronan

Andra faktorer är bra att hålla löpande koll på. En sådan är den svenska kronan. Den stärktes visserligen mot dollarn något under sommaren, men är fortfarande på en svag nivå. Argument som att den svenska statsskulden är låg och finanserna i ordning tycks bita föga på internationella investerare som skyr den svenska valutan. Den svenska fastighetsmarknaden och höga skuldsättningen skrämmer, och det finns på sina håll en tro att Riksbanken kommer behöva avsluta räntehöjningarna och börja sänka tidigare än andra centralbanker med anledning av den höga skuldsättningen. Det gör att kronan fortsätter att vara svag. Dessutom missgynnas den svenska kronan i egenskap av en liten valuta, när investerare gärna vill ha trygghet. Svenska kronan har helt enkelt inte särskilt gott rykte internationellt.

Kina

Kina är värd en punkt för sig. Medan USA och Europa kämpar mot hög inflation har Kina drabbats av deflation. Återöppnandet efter pandemin har inte inneburit det uppsving för tillväxten som många hoppades på. Dessutom skakar det på fastighetsjätten igen. Vi minns alla turerna kring Evergrande, som skapade svallvågor på världens börser. Nu har en ny oro blossat upp, den här gången för fastighetsjätten Country Garden. Defintivt värt att hålla ögonen på. I bakgrunden finns också konflikten Kina-Taiwan.

Arbetsmarknaden

Prognosen just nu är en relativt mild lågkonjunktur, och en ganska liten uppgång för arbetslösheten, trots raden av räntehöjningar. Däremot kommer det skilja stort mellan olika sektorer hur mycket lågkonjunkturen slår. Byggindustrin kan få det tufft exempelvis, och delar av konsumentsektorn. Förhoppningen är förstås att prognosen om en begränsad uppgång för arbetslösheten står sig. Om så inte är fallet, och räntehöjningarnas effekt kommer med en samlad eftersläpning och slår hårdare än avsett, kan Riksbanken tvingas vända om tidigare än man tänkt och istället sänka räntan.

Vad håller du koll på i höst?

/Frida