Günther MårderLycka i den ekonomiska livscykeln
Spararens viktigaste fråga: när är det dags att börja spendera? I detta avsnitt vrider Jan och jag på frågan och faller in i en lyckodiskussion. Grunden till vårt sparande handlar ju, som vi ser det, ändå om frihet som i förlängningen ska ge oss högre grad av lycka.
I avsnittet får du även lära dig mer om björnar på marknaden och vilka risker och möjligheter som finns med peer to peer lån som placering. Vi tittar även närmare på Besqab som snart noteras på börsen – är det värt att teckna? Avslutningsvis resonerar vi kring hur världens börser samvarierar. Finns det några mönster som går att utnyttja?
Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via denna länk.
Agenda:
00:00 – 07:48 Intro med födelsedagspresent
07:48 – 24:25 När spendera? När lycklig? Här är svaren!
24:25 – 31:44 Trustbuddy: peer-2-peer lendning. Risk/möjlighet.
31:44 – 39:29 Vad tycker lyssnarna om #sparpodden?
39:29 – 41:20 Lyssnarnas bildhälsningar på Instagram.
41:20 – 47:56 Björnar, bear, short, kort osv. Vad är det? Hur funka?
47:56 – 50:22 Besqab till börsern. Hiss eller diss?
50:22 – 51:43 Motsats till breddgrad är längdgrad.
51:43 – 58:35 Rörelsemönster mellan världens börser.
58:38 – 01.01:15 Avslutning
Du gör #sparpodden
Eftersom #sparpodden baseras på lyssnarnas frågor och önskemål så ber vi dig att fundera vilka frågor som du söker svar på? Skriv här i kommentarsfältet eller skicka frågor och kommentarer under hashtag #sparpodden på Twitter.
Poddhälsningar
Günther Mårder – som du kan följa på Twitter här.
Tidigare avsnitt
Avsnitt 01: Räntor och duvor
Avsnitt 02: Risk på livet AB
Avsnitt 03: Ett ovälkommet erbjudande
Avsnitt 04: Bankernas fällor
Avsnitt 05: Vinnande investeringar
Avsnitt 06: Analytikermassage
Avsnitt 07: När ska man sälja?
Avsnitt 08: I lyssnarnas tjänst
Avsnitt 09: En aktiv soffliggare
Avsnitt 10: Live på Hamburger Börs
Avsnitt 11: Tekniskt översålda bananer
Avsnitt 12: Genvägen till finansjobben
Avsnitt 13: Jul med Jan och Günther
Avsnitt 14: 2014, Belåningens år?
Avsnitt 15: Fundamentalt frosseri
Avsnitt 16: Sälja på All Time High?
Avsnitt 17: Bli framtidsrik
Avsnitt 18: Bubblor, kick back och miljonärer
Avsnitt 19: Festen är över
Avsnitt 20: Flörta ekonomiskt
Avsnitt 21: Vinnartrender och emissioner
Günther möter: B. Stewart och J. Rogers
Avsnitt 22: Förslösande arvingar och krigskris
Avsnitt 23: Dominera chefen i löneförhandlingen
Avsnitt 24: Vårtecken och stämmoterrorister
Avsnitt 25: Dämpad Orange Ångest
Günther möter: Günther möter J. Thorén och P. Krugman
Avsnitt 26: King, Börsnoteringar och Jans Tweetbattle
Avsnitt 27: Kafferally och uppköp
Avsnitt 28: Kupp, VDar & Näthat
Avsnitt 29: Live på Rival (webbsäning via Expressen-TV)
Avsnitt 30: Räntan och Q1-rapporternas påverkan
Avsnitt 31: Säsongseffekter, valberedningar & robotar
Avsnitt 32: Fördärvande förvärv och analytikertips
Avsnitt 33: 16 lyssnarfrågor får svar – från studentlitteratur till räntor
Avsnitt 34: En superinvestering och en vansinnig skatt
Hej Jan och Günther! Tack för en bra podd. Som ni pratade om i senaste podden med att månadsspara 5000 kr i Superfonderna samt DBX för att bli miljoner. Jag och min sambo ska köpa ett hus inom 3 år och kan spara 25 000 kr i månaden vilket blir ca 900 000 kr på ett sparkonto+ränta. Är det smart att applicera samma strategi med superfonderna eller har du något bättre tips? Mvh, Christian
Tack för en fantastisk pod. Tack för att ni lär mig allt jag kan 🙂 Jag har en fundering kring det faktum att ni ofta rekommenderar att placera i högräntekonton hos nischaktörer. Ni ser det som ett “bra alternativ” för att dom har högre räntor och ofta insättningsgaranti. Dock tycker jag även att man bör ta upp andra saker som är sämre med att välja en nischbank. 1. Visst, dom erbjuder höga inlåningsräntor, men även “ockerliknande” utlåningsräntor vilket inte är helt oproblematiskt för många. 2. Dom har mycket begränsad service, inga personliga kontakter endast telefon, samt ofta mycket begränsade e-tjänster.… Läs mer »
Finansakademikern Moshe Milevsky föreslår efter ekonomipristagaren Modigliani följande kriterie för när man ska spendera: kommer mina inköp idag, som kanske finansieras av högkostnadslån över lång tid, att reducera min framtida levnadsstandard mer än mina inköp idag kommer att öka min nuvarande levnadsstandard? Diskussionen lyfts då till det akademiskt erkända konceptet med konsumtionsutjämning över livscykeln. Varje individ har en viss livsinkomst, som kan fördela sig ojämnt över livstiden. Rationella agenter ser dock till att konsumtionen hålls stadigt inom det utrymme som ges när livsinkomsten delas jämnt över tiden. Det betyder att man under vissa tidsintervall har mer inkomst än konsumtionsutrymme, vilket… Läs mer »
Hej Karl,
Ett akademiskt briljant resonemang. Däremot vet vi att den verkliga världen är långt mer komplicerad eftersom den innehåller så många andra parametrar en ren egen konsumtion.
I slutändan så tror jag ändå att mycket kokar ner till en lyckofråga. Våra indifferenskurvor kan vara vägledande men hela teorin bygger på att man strävar uppåt i vår konsumtion – något som inte stämmer på mig då pengar tyvärr har blivit ett egenvärde (jag vet – jag måste bryta mönstret)…
Men diskussionen lär fortsätta. Tack för bra input.
Konsumtionsutjämningshälsningar
Günther Mårder
Hej Jan och Gunther! Skulle ni snabbt kunna dra en kort analys av hur ni selekterar ut eventuellt företag som har stor potential för ett uppköp. Finns det stora samband av företagsförvarv inom alla olika branscher?
Tack!
Hej Simon, Jag kan ge några snabba tips redan nu. Bolag som har högre sannolikhet än andra att bli uppköpta: – Sitter på en unik teknologi som skulle kunna skalas upp om det kom i ett större företags händer. – En ägarstruktur utan tydlig huvudägare. Gör det lättare att komma över bolaget genom ett generöst bud. – Bolag med en huvudägare som inte ser heligt på sitt innehav eller kanske närmar sig en period i livet då livsverket borde realiseras. – Bolag kunddatabasen är den största tillgången. Gör det lättare för en konkurrent att räkna hem ett bud. – Bolag… Läs mer »
Hej och tack för en bra podd! Mina föräldrar började med tomma händer och köpte på 60-talet en jordbruksfastighet med tillhörande skog och åkrar. De har under årens lopp varit bönder och kontinuerligt köpt till mer skog och förvaltat den väl vilket varit en bra affär. Nu skall de snart åldersmässigt gå i pension även om de kommer att fortsätta arbeta som tidigare. Ekonomiskt är de helt skuldfria och har ett antal miljoner på banken. Problemet är att de enbart har sina tillgångar på ett sparkonto som i stor del inte ger någon avkastning. Då de inte har kunskap om… Läs mer »
Hej Peter, Det låter som att dina föräldrar haft ett härligt liv och nu kan se fram emot en ålderdom utan att behöva tänka på det ekonomiska. Om du vill ha placeringsalternativ med begränsad risk men ändå kunna överprestera mot räntealternativen så skulle jag lyfta fram hedgefonder. Det finns många på marknaden och det har visat sig att risken ibland är större än vad de ger sken av (flera hedgefonder fick problem under finans- och skuldkrisen). Man skulle däremot kunna resonera så att de hedgefonder som klarade denna period utan stora resultatsvängningar även borde klara framtida kriser. En rimlig avkastningsförväntan… Läs mer »
Hej på er, Tack för en fantastisk podd, jag har lyssnat sen början och är inne på andra varvet. Tack vare er har mitt intresse resulterat i att jag spendera ca 3-4h om dagen på min privatekonomi. Jag har två frågor. 1. Jag tycker det pratas och skrivs mycket om att en rekyl nedåt är att förvänta/förberedda sig på. så min fråga är vad är det för typ av signaler som man ska vara vaksam på? 2. Jag, 28år har nyligen sålt min lägenhet och inte köpt någon ny utan jag bor med sambo 29år och två småbarn (3år och… Läs mer »
Hej Henke, Kul att du blivit så intresserad av privatekonomi! Nu till din första fråga: Signaler som du skall vara vaksam på är: – När alla glömmer bort riskerna med aktieinvesteringar och antalet bolag som går till börsen exploderar. En ytterligare signal är när alla emissioner blir kraftigt övertecknade. – Riskerna ökar även när börsen handlas över sitt historiska snitt (kan mätas som P/e-tal, P/s-tal, P/B-tal osv). – När VIX-index (mäter marknadens volatilitet = svängningar) är nere på rekordlåg nivå. Då ökar sannolikheten för ett utbrott. Det var några tips. Nu till din andra fråga. Med en sparhorisont på 3-4… Läs mer »
Tjena Jan å Günter! Jag undrar vad era åsikter är om bolaget Allra, som bistår med tjänster inom pension och sparande. Min mamma överlät nämligen nyligen förvaltningen av sin pension på dem med motivationen att det lät så enkelt och smidigt, men efter en snabb googling så fick jag inte särskilt gott intryck av bolaget. Borde jag råda min mamma att säga upp avtalet direkt?
Tack för en grym podd!!
Mvh Niclas
Hej Nicswe, Jag har kollat som hastigast på Allra och inser att de har en provisionsbaserad modell. Det innebär att de får kick backs från de alternativ som de flyttar över din mammas sparande till. Kanske är jag synsk men med en sådan modell är jag inte övertygad om att rådgivaren kommer att föreslå det som är bäst för din mamma – utan snarare sneglar mot den egna plånboken och föreslår sådant där deras egen ersättning blir som högst. Men som jag förstår det så kostar inte tjänsten någonting förrän du godkänner deras placeringsförslag (jag kan ha fel – dubbelkolla).… Läs mer »
Ni pratar mycket om förvaltningsavgifter för superfonderna, men när det gäller indexfonder så är vad man i slutändan borde bry sig om vad det blir för tracking error gentemot indexet. Både Deutsche Bank och iShares lanserade nyligen på tyska börsen och Euronext s.k. Core-ETF:er där avgifterna är låga och förvaltarna ofta ägnar sig åt aggressiv värdepappersutlåning. I flera fall blir resultatet att tracking error blir positivt, dvs fonderna går bättre än index netto efter avgifter. Sådana fonder kan sägas vara bättre för spararen än avgiftsfria fonder med negativt tracking error. Kommer vi att få se Core-ETF:erna i Nordnets månadssparande för… Läs mer »
Tack för frågan Karl,
Jag hoppas att du blev nöjd med svaret som vi gav i #sparpodden 36.
Bästa hälsningar
Günther Mårder
Hej Gunther, Jan, sparpodden fråga
hur skall man tänka när man funderar på superfonderna, ISK eller vanlig depå, är superfonderna som en aktie med 0% direktavkastning? Eller hur fungerar beskattningen?
Hej Jonas,
Vi tog upp din fråga i #sparpodden 36. Hoppas du blev nöjd med svaret.
Poddhälsningar
Günther Mårder
Hej!
Tack för en bra podd, för mig som är intresserad av ämnet men valde att studera civilingenjör istället för ekonomi är det kul att få lite insikt.
Jag har en snabb fråga, jag är 22 år gammal och har just börjat intressera mig av värdepapper och har börjat investera själv. Men nu hittar jag gamla värdepapper som är mina som mina föräldrar köpt och glömt bort. Dessa ligger på olika platformer i form av aktier och fonder. Borde jag samla allt till en platform, och hur gör jag då?
Hej MS,
Din fråga togs upp i #sparpodden 36. Alla banker kan hjälpa dig att flytta över till dem. Man fyller i en avslutsfullmakt till den bank man vill flytta till och väljer att flytta över allt som finns. Därefter sköter banken resten. Ibland förekommer det flyttavgifter, ta reda på hur stora de är. Här kan du se Nordnets fullmakt för att avsluta konton hos andra banker och flytta över till Nordnet: https://www.nordnet.se/pdf/se/overforingsfullmakt.pdf
Lycka till!
Avslutshälsningar
Günther Mårder
Hej!
Tack för en bra pod, har lyssnat slaviskt sen avsnitt 1 och hoppas ni fortsätter. Längderna är perfekta, gör dem inte kortare!
Fråga:
Jag har för tillfället runt 150k på ett sparkonto hos SBAB med 1.8% ränta med fria uttag. Dessa bör vara lättillgängliga då ett husköp förhoppningsvis sker inom 2 år.
Men jag har funderat om det är bättre att flytta dessa till ett vp-konto med lång eller korträntefonder? Eller är det bara dumt? Isk känns väl inge vidare om jag måste ta ut pengarna relativt fort.. Blir väl bara onödig beskattning`?
Hur skulle ni resonerat?
/ Johan
Hej Johan,
I #sparpodden 36 tar vi upp frågan. Som Jan och jag ser det så är det knappast värt att flytta över till räntefonder. Har du tur så kan du kanske få 3 procent i Spiltan Räntefond som ett exempel. För dig så skulle detta innebära 1260 kronor i högre avkastning efter skatt och år.
Frågan är: Är det värt det?
Lägg tid och energi på att dra ner levnadsomkostnaderna och samtidigt försöka göra ett jäkla bra jobb – och därmed kunna göra större ersättningsanspråk. Men visst 1260 kr per år är också en bäck!
Räntehälsningar
Günther Mårder
Tjena Günther och Jan! Eftersom min fråga inte kommit med på två avsnitt så försöker jag igen (och kommer försöka tills den kommer med 😉 ) Efter att ha gått igenom några av mina innehav så har jag insett att jag äger aktier i samma bolag via olika investmentbolag. Jag äger alltså dubbletter via dessa investmentbolag samt i ett par fall även “rena” aktier i enstaka bolag plus samma aktie via investmentbolaget. Blir det inte onödigt dubbelt ägande då? Två exempel: 1. Äger “rena” aktier i Hexagon och även ett antal aktier i Melker Schörling AB(MSAB) vilket har sitt största… Läs mer »