Vad är ett Normanbelopp?
Ett sätt att hålla koll på avgifterna i en fond är med hjälp av Normanbeloppet, vilket är döpt efter tidigare finansmarknadesminister Peter Norman. Normanbeloppet beräknar hypotetiskt de totala avgifterna i en fond om du månadssparar 1000kr under 10års tid. Resultatet av beräkningen visar totala avgifter samt förlorad avkastning som kunde skapats på pengarna som gick till avgift. Beräkningen visar alltså hur mycket i reda kronor som avgifter kommer uppgå till, vilket då gör det tydligare för dig att se hur mycket avgifterna faktiskt kostar över lång tid samt gör det enkelt att jämföra avgifterna mellan fonder.
Först så beräknas de avgifter som kommer betalas på en insättning med 1000kr i fonden varje månad i 10 år. Nästa steg är att beräkna hur mycket förlorad avkastning du går miste om på de pengar du betalat i avgift. Genomsnittlig årsavkastning som används är; Aktiefonder räknas 6%/år, för blandfonder 4%/år, för räntefonder 2%/år. Så för varje krona du betalar i avgift till en aktiefond hade kunnat skapa ca 6% avkastning per år om fonden var kostnadsfri.
Du hittar Normanbeloppet under varje fonds översiktsbild.
Exempel
Har du sparat 100kr i en aktiefond med avgift på 1% så kommer du betalt 1kr, om det enligt exemplet ovan inte rör sig under året.
Med 6% i avkastning på 1kr så blir Normanbeloppet 1,06kr på just det året.
Detta är ett förenklat exempel då Normanbeloppet beräknas på 10år samt att fonder sällan stå still i utveckling, men det ger dig en förståelse för uträkningen.
Hur ska jag använda Normanbeloppet?
Nyckeltalet Normanbelopp är bra att använda för att faktiskt få en helhetsbild av kostnadernas storlek i en fond. Teoretiskt så är ett lägre Normanbelopp att eftersträva då du slipper betala avgifter.
I praktisken så visar ju detta inget om hur bra fonden har varit på att skapa avkastning, om det är en duktig förvaltare som lyckas slå börsen så kan det motiveras med en högre avgift.
Använd Normanbeloppet som ett av många verktyg för att analysera dina fonder.