Finwire
Fortsatta räntehöjningar av Riksbanken är inte lika självklara längre eftersom inflationstrycket minskade i april med hjälp av matpriserna som till sist sjönk något efter 17 månaders uppgång. Men inflationen är fortfarande hög och det är en bra bit kvar till målet, varnar vice Riksbankschef Aino Bunge efter den senaste inflationssiffran.
KPI-inflationen steg 10,5 procent i årstakt i april, strax under analytikernas förväntningar på 10,6 enligt Bloombergs konsensus. Även KPIF steg i svagare takt än väntat; 7,6 procent, jämfört med väntade 8 procent. Månaden innan steg KPI med 10,6 procent och KPIF med 8 procent. Inflationstakten var därmed lägre än vad så väl analytikerna som Riksbanken räknat med.
Men vilket inflationsmått ska man då gå efter? KPIF där fast ränta ingår, har tidigare varit en viktig målvariabel. Under vintern med de rusande elpriserna som sedan fallit tillbaka var KPIF exklusive energi uppmärksammat för att det bättre speglar det underliggande inflationstrycket. Den senaste tiden har fokuset hamnat på de skenande livsmedelspriserna.
8,4 procent ökning för KPIF exklusive energi är 0,2 procentenheter lägre än Riksbankens prognos. Att livsmedelspriserna sjönk med 1,3 procent i månadstakt bidrog, men trots det är ändå matpriserna upp med 17,5 procent jämfört med samma månad i fjol.
Om matpriserna fortsätter ner i maj hänger Riksbankens junihöjning rimligen löst, skriver DI:s reporter Viktor Munkhammar i en kommentar.
Men från Riksbanken är hållningen striktare och vice Riksbankschefen Aino Bunge påpekar vikten av att inflationen fortsätter att sjunka.
“Inflationen sjönk i april och det är välkommet och bra. Vi såg till exempel att livsmedelspriserna gick ner i april. Men vi ska komma ihåg att inflationen fortfarande är hög och att det är en bra bit kvar till målet”, sade hon efter att de nya månadssiffrorna släppts.
Hur låter det då från förvaltare och storbanker?
Lars Kristian Feste som är räntechef på Öhman Fonder ser inflationssiffrorna som goda nyheter för Riksbanken och menar att det troligen kommer att ta bort något av stressen för ytterligare räntehöjningar.
Nordeas Torbjörn Isaksson bedömer att inflationen kommer att sjunka ytterligare de kommande månaderna, och storbankens uppfattning är att inflationen blir lägre än Riksbankens prognos i maj.
Nordea håller fast vid sin syn om att Riksbanken höjer räntan med 25 punkter i juni till 3,75 procent, inte minst eftersom ECB väntas höja räntan ytterligare, men riskerna lutar åt att Riksbanken behåller räntan oförändrad.
SEB:s ekonom Robert Bergqvist konstaterar att inflationen överraskar på nedsidan, vilket är välkommet: “Sätter Riksbankens sista (?) höjning i juni eller september i viss gungning. Matpriser ger effekt. Vi är på rätt väg. Vår bedömning: utsikterna har förbättrats för fallande inflation senare i år”, skriver han bland annat i en kommentar på twitter.
Även i penningmarknaden har inflationsförväntningarna fallit. Det visar Prosperas undersökning som kom dagen efter inflationssiffrorna över april. Mätningen visade att förväntningarna på KPIF-inflationen ligger på 3,7 procent i maj mot 4,0 procent föregående månad. Detta gäller på ett års sikt. På två års sikt har förväntningarna sjunkit till 2,3 procent mot 2,4 för en månad sedan. De femåriga förväntningarna för KPIF ligger på 2,1 procent från tidigare 2,2 procent. Undersökningen görs på uppdrag av Riksbanken.
USA ligger efter den senaste tidens aggressiva räntehöjningar längre fram än Sverige vad gäller inflationskurvan. Där har inflationstakten mattats av under flera månaders tid och uppgick till 4,9 procent i april, medan kärninflationen landade på 5,5 procent.
För att få ner inflationen har Fed höjt räntan tio gånger sedan mars 2022, vilket alltså motsvarar den brantaste åtstramningen sedan början av 1980-talet.
Grundscenariot i marknaden är nu att Fed pausar sina räntehöjningar, men alla är inte övertygade om att inflationen visat tillräckliga tecken på att riktigt avta, bland annat Loretta Mester, som är Fed-chef i Cleveland.
Men även i USA faller inflationsförväntningarna. De amerikanska hushållens inflationsförväntningar sjönk till exempel till 4,4 procent på ett års sikt i april, från 4,7 procent månaden innan. Den femåriga förväntningen ligger på 2,6 procent, mot 2,5 procent för en månad sedan.
Ja det kan vara då att inflation är till fällig ? Med då gäller det ju att ha koll på ptoduktobs siffrorna . Och det ser ju inte direkt muntert ut? Man skulle ju faktiskt kunna återställa energiförsörjning om man lyckas sänk el kostnaden då får man ju en ökad produktion .