Belåningsgrader.
Belåningsgrader på aktier.
I Nordnets lånemodell har vi ett helhetsperspektiv när vi fastställer lånekvoter. Varje aktie som kan lånas får ett antal utlåningsförhållanden som delvis beror på den specifika aktien, men också hur din portfölj ser ut.
- 1
Belåningsgrad baserad på grundläggande faktorer.
För det första fastställs en belåningsgrad baserad på grundläggande faktorer. Vi tittar bland annat på företagets intäkter och kostnader, branschen där företaget verkar, produkter och tjänster och finansiell styrka. Företagets totala marknadsvärde, liksom likviditeten och volatiliteten hos aktien beaktas också. - 2
Dynamisk belåningsgrad baserad på portföljen.
I det andra steget blir belåningsgraden dynamisk. Baserat på aktiens belåningsgrad tittar vi också på hur aktien är viktad i din portfölj. Om du sprider risken och har en diversifierad portfölj minskar risken och belåningsgraden ökar.
→ Belåningsgrader på svenska aktier
→ Belåningsgrader på norska aktier
→ Belåningsgrader på danska aktier
→ Belåningsgrader på finska aktier
→ Belåningsgrader på amerikanska aktier
→ Belåningsgrader på kanadensiska aktier
→ Belåningsgrader på tyska aktier

Andel av största position i portföljen.
Diversifieringen i din portfölj beräknas på värdet av ditt största innehav i förhållande till samtliga belåningsbara innehav i din portfölj. Den utökade belåningsgraden tilldelas när inget värdepapper i din portfölj står för mer än 50 procent av värdet.
Hur mycket du ska diversifiera för att uppnå en så hög belåningsgrad som möjligt beror på den ursprungliga belåningsgraden för dina värdepapper. Äger du bara värdepapper med en belåningsgrad på 70 procent kan du öka belåningsgraden till 85 procent, men då får inget värdepappers värde överstiga 10 procent av portföljens totala värde. Teoretiskt betyder det att du måste ha minst tio värdepapper i portföljen. I praktiken behöver du dock ha mer än tio värdepapper för att undvika att kursändringar förändrar balansen i portföljen.