2025 Q3-rapport
Endast PDF
12 dagar sedan
0,3553 DKK/aktie
Senaste utdelning
4,89 %Direktavk.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
75 081
Sälj
Antal
76 743
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 315 | - | - | ||
| 1 544 | - | - | ||
| 17 507 | - | - | ||
| 7 912 | - | - | ||
| 689 | - | - |
Högst
7,49VWAP
Lägst
7,25OmsättningAntal
21,1 2 850 142
VWAP
Högst
7,49Lägst
7,25OmsättningAntal
21,1 2 850 142
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 5 feb. 2026 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 25 nov. | |
| 2025 Q2-rapport | 28 aug. | |
| 2025 Q2-rapport | 26 aug. | |
| 2025 Q1-rapport | 20 maj | |
| 2024 Q4-rapport | 6 feb. |
Data hämtas från Quartr, FactSet
Kunder har även besökt
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
·för 1 dag sedanVad händer om jag bara har 44 aktiepapper i VJB när fusionen sker?
·2 dec.Jag valde att sälja mitt VB-innehav häromdagen eftersom: 1. Jag hade uppnått en god kursvinst. 2. Jag kunde inte överblicka vilket kursvärde mina aktier i den nya banken kommer att få och inte minst hur kursutvecklingen skulle bli för den nya aktien då ingen kan förutsäga vilka utmaningar den nya banken kommer att stå inför efter fusionen. 3. Magkänslan säger mig också att efter en period med stora uppgångar i flera banker så måste det komma en korrigering. Jag är inte färdig med bankaktier men vill bara avvakta utvecklingen innan jag köper in mig igen.
·2 dec.När kan man förvänta sig att en sådan bankfusion är överstådd och vi har våra nya aktier?
·30 nov.I och med Vestjysk Banks redovisning i tisdags avslutades en period efter ett tredje kvartal där överraskningarna på redovisningsfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen kan se sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid något tillfälle kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över sina kostnader. Medan den (nästan) samlade danska näringslivsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att räntenettot har varit fallande – så missar detta schabloniserade tillvägagångssätt ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare som ballast har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska finnas skapat utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns helt enkelt inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha högre lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som, i min optik, är vägledande för bankernas resultat under de kommande åren, så är det beredskapen att ha en fast hand vid rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset på denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål för en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas årsredovisningar och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, då anser jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en relativt vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF:s 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är ett hinder för fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av räntenetto och avgiftsintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartalet 2023 till 3. kvartalet 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartalet 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars måste det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast med 17 börsnoterade banker i analysen, då Ringkjøbing Landbobank, på grund av sin historik, värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark.
·2 dec.Tack för att du delar dina tankar om bankerna med oss alla :-)- ·12 nov.Hur beskattas de 1,75 kr?
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter & Analyser
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2025 Q3-rapport
Endast PDF
12 dagar sedan
0,3553 DKK/aktie
Senaste utdelning
4,89 %Direktavk.
Nyheter & Analyser
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 1 dag sedanVad händer om jag bara har 44 aktiepapper i VJB när fusionen sker?
- ·2 dec.Jag valde att sälja mitt VB-innehav häromdagen eftersom: 1. Jag hade uppnått en god kursvinst. 2. Jag kunde inte överblicka vilket kursvärde mina aktier i den nya banken kommer att få och inte minst hur kursutvecklingen skulle bli för den nya aktien då ingen kan förutsäga vilka utmaningar den nya banken kommer att stå inför efter fusionen. 3. Magkänslan säger mig också att efter en period med stora uppgångar i flera banker så måste det komma en korrigering. Jag är inte färdig med bankaktier men vill bara avvakta utvecklingen innan jag köper in mig igen.
- ·2 dec.När kan man förvänta sig att en sådan bankfusion är överstådd och vi har våra nya aktier?
- ·30 nov.I och med Vestjysk Banks redovisning i tisdags avslutades en period efter ett tredje kvartal där överraskningarna på redovisningsfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen kan se sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid något tillfälle kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över sina kostnader. Medan den (nästan) samlade danska näringslivsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att räntenettot har varit fallande – så missar detta schabloniserade tillvägagångssätt ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare som ballast har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska finnas skapat utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns helt enkelt inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha högre lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som, i min optik, är vägledande för bankernas resultat under de kommande åren, så är det beredskapen att ha en fast hand vid rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset på denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål för en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas årsredovisningar och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, då anser jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en relativt vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF:s 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är ett hinder för fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av räntenetto och avgiftsintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartalet 2023 till 3. kvartalet 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartalet 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars måste det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast med 17 börsnoterade banker i analysen, då Ringkjøbing Landbobank, på grund av sin historik, värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark.·2 dec.Tack för att du delar dina tankar om bankerna med oss alla :-)
- ·12 nov.Hur beskattas de 1,75 kr?
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
75 081
Sälj
Antal
76 743
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 315 | - | - | ||
| 1 544 | - | - | ||
| 17 507 | - | - | ||
| 7 912 | - | - | ||
| 689 | - | - |
Högst
7,49VWAP
Lägst
7,25OmsättningAntal
21,1 2 850 142
VWAP
Högst
7,49Lägst
7,25OmsättningAntal
21,1 2 850 142
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 5 feb. 2026 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 25 nov. | |
| 2025 Q2-rapport | 28 aug. | |
| 2025 Q2-rapport | 26 aug. | |
| 2025 Q1-rapport | 20 maj | |
| 2024 Q4-rapport | 6 feb. |
Data hämtas från Quartr, FactSet
2025 Q3-rapport
Endast PDF
12 dagar sedan
Nyheter & Analyser
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 5 feb. 2026 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 25 nov. | |
| 2025 Q2-rapport | 28 aug. | |
| 2025 Q2-rapport | 26 aug. | |
| 2025 Q1-rapport | 20 maj | |
| 2024 Q4-rapport | 6 feb. |
Data hämtas från Quartr, FactSet
0,3553 DKK/aktie
Senaste utdelning
4,89 %Direktavk.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 1 dag sedanVad händer om jag bara har 44 aktiepapper i VJB när fusionen sker?
- ·2 dec.Jag valde att sälja mitt VB-innehav häromdagen eftersom: 1. Jag hade uppnått en god kursvinst. 2. Jag kunde inte överblicka vilket kursvärde mina aktier i den nya banken kommer att få och inte minst hur kursutvecklingen skulle bli för den nya aktien då ingen kan förutsäga vilka utmaningar den nya banken kommer att stå inför efter fusionen. 3. Magkänslan säger mig också att efter en period med stora uppgångar i flera banker så måste det komma en korrigering. Jag är inte färdig med bankaktier men vill bara avvakta utvecklingen innan jag köper in mig igen.
- ·2 dec.När kan man förvänta sig att en sådan bankfusion är överstådd och vi har våra nya aktier?
- ·30 nov.I och med Vestjysk Banks redovisning i tisdags avslutades en period efter ett tredje kvartal där överraskningarna på redovisningsfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen kan se sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid något tillfälle kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över sina kostnader. Medan den (nästan) samlade danska näringslivsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att räntenettot har varit fallande – så missar detta schabloniserade tillvägagångssätt ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare som ballast har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska finnas skapat utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns helt enkelt inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha högre lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som, i min optik, är vägledande för bankernas resultat under de kommande åren, så är det beredskapen att ha en fast hand vid rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset på denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål för en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas årsredovisningar och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, då anser jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en relativt vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF:s 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är ett hinder för fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av räntenetto och avgiftsintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartalet 2023 till 3. kvartalet 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartalet 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars måste det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast med 17 börsnoterade banker i analysen, då Ringkjøbing Landbobank, på grund av sin historik, värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark.·2 dec.Tack för att du delar dina tankar om bankerna med oss alla :-)
- ·12 nov.Hur beskattas de 1,75 kr?
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
75 081
Sälj
Antal
76 743
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 315 | - | - | ||
| 1 544 | - | - | ||
| 17 507 | - | - | ||
| 7 912 | - | - | ||
| 689 | - | - |
Högst
7,49VWAP
Lägst
7,25OmsättningAntal
21,1 2 850 142
VWAP
Högst
7,49Lägst
7,25OmsättningAntal
21,1 2 850 142
Mäklarstatistik
Ingen data hittades