2025 Q3-rapport
24 dagar sedan6,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
1,71 %Direktavk.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
190
Sälj
Antal
173
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 200 | - | - | ||
| 33 | - | - | ||
| 54 | - | - | ||
| 500 | - | - | ||
| 12 | - | - |
Högst
352VWAP
Lägst
352OmsättningAntal
0,3 824
VWAP
Högst
352Lägst
352OmsättningAntal
0,3 824
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 19 feb. 2026 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 19 nov. | |
| 2025 Q2-rapport | 27 aug. | |
| 2025 Q1-rapport | 20 maj | |
| 2024 Q4-rapport | 19 feb. | |
| 2024 Q3-rapport | 26 nov. 2024 |
Data hämtas från FactSet
Kunder har även besökt
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
·30 nov.I och med Vestjysk Banks avlämnande av sin finansiella rapport i tisdags stängdes kapitlet efter ett tredje kvartal där överraskningarna på rapportfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen ser sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid någon tidpunkt kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över kostnaderna. Medan den (nästan) samlade danska affärsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att nettoränteintäkterna har varit fallande – så missar denna mallbaserade strategi ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare i bagaget har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska ha skapats utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns bara inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha mer i lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som i min optik är vägledande för de kommande årens resultat i bankerna, så är det beredskapen att ha den fasta handen på rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset för denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål om en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas rapporter, och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, så menar jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en förhållandevis vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är en barriär mot fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av nettorente- och gebyrintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartal 2023 till 3. kvartal 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartal 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars får det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast 17 börsnoterade banker med i analysen, då Ringkjøbing Landbobank på grund av sin historik värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark. (fortsättning)
·11 aug.Krigsförklaring mot SJF Bank: Møns Bank öppnar en filial i Køge i september. Køge ligger 27 km öster om SJF Banks huvudkontor i Ringsted. SJF Bank försöker tränga in Møns Bank. Det gick så fruktansvärt fel för den stora VVS-grossisten Sanistål när de trängde in AO på 00-talet. AO överlevde; det gjorde inte Sanistål! Denna trängning går inte så drastiskt, men jag lyfter på hatten för Møns Bank.
·17 aug.SJF har sitt huvudkontor i Holbæk. Men jag tänkte samma sak när jag såg skylten i köket idag. Att de skyddar sig mot ett uppköp genom att öppna i städer där SJF har filialer och därmed bli mindre attraktiva. Man kan dock motargumentera att SJF skulle kunna skapa omedelbara besparingar genom att stänga filialer vid ett uppköp.·22 aug.Ja, jag klurade till det: Det är Sjællandske Nyheder, inte SJF Bank, som har sitt huvudkontor i Ringsted. Å andra sidan har jag funderat på om Møns Bank eller Lollands Bank är på väg till Köpenhamn. Skjern Bank har haft framgångar med det (men blev lurad av en - numera före detta - advokat som är känd för att tvätta pengar i rättsprocesser).- ·31 juliVid en fusion är utbytesförhållandet mellan aktierna naturligtvis ett ämne som omges av ett milt uttryckt livligt intresse. :) Summan av Møns Banks aktieägares årsresultat under de senaste fem åren är 283 miljoner DKK, medan det är 402 miljoner DKK för Lollands Bank. Om detta används skulle Møns Banks aktieägare kunna få 283/(283+402) = ca 41 % av aktierna i den sammanslagna banken. Två saker skulle kunna tala för att det är lite mer, t.ex. 45 %. Det ena är att den minsta fusionspartnern vanligtvis får lite extra. Det andra är att Møns Bank växer snabbare än Lollands Bank. Huruvida det blir det ena eller det andra borde dock inte vara avgörande. Det viktiga är att sätta stopp för SJF Banks köp av aktier till försäljningspris. Bara genom att slå samman Møns Bank och Lollands Bank kommer försäljningen att stoppas!
- ·10 juliHOVSA! Jag har upptäckt något: Först såg jag kursdiagrammet för Møns Bank. Sedan kollade jag handeln med aktien på Nasdaq. Sedan blev det intressant. Och jag började kolla datum. Tekniskt sett har Møns Bank-aktien legat i en positiv kanal sedan början av april. Kanalen stöds av volym, d.v.s. prisökningarna sker under hög handel. Detta är ett tecken på ytterligare ökningar. Direkt efter att Nordfyns Bank och Fynske Bank först tillkännagav sin fusionsplan den 6 maj steg Møns Bank-aktien under god handel. Den övergripande bilden av detta är att Møns Bank ses som ett fusions- eller förvärvsobjekt. Men det finns mer: SJF Bank hade 25 % av aktierna i Nordfyns Bank, men förblev anmärkningsvärt tyst om sin ståndpunkt i fusionen under lång tid. Den sålde alla sina aktier i Nordfyns Bank, vilket tillkännagavs till börsen den 23 juni. Den 27 juni steg priset på Møns Bank mycket under hög handel. Samma dag informerades börsen om att SJF Bank hade förvärvat över 10 % av aktierna i Møns Bank. Är det inte en riktigt bra gissning att SJF Bank hade EN PLAN redan i början av maj, direkt efter fusionsmeddelandet på Fyn? Om Møns Bank går samman med Lollands Bank kommer priset att stiga. Då kommer SJF Bank att få färre aktier för pengarna i framtiden. Skulle det inte vara ett bra svar om Møns Bank och Lollands Bank gjorde upp EN PLAN för att gå samman?
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter & Analyser
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2025 Q3-rapport
24 dagar sedan6,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
1,71 %Direktavk.
Nyheter & Analyser
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·30 nov.I och med Vestjysk Banks avlämnande av sin finansiella rapport i tisdags stängdes kapitlet efter ett tredje kvartal där överraskningarna på rapportfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen ser sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid någon tidpunkt kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över kostnaderna. Medan den (nästan) samlade danska affärsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att nettoränteintäkterna har varit fallande – så missar denna mallbaserade strategi ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare i bagaget har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska ha skapats utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns bara inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha mer i lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som i min optik är vägledande för de kommande årens resultat i bankerna, så är det beredskapen att ha den fasta handen på rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset för denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål om en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas rapporter, och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, så menar jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en förhållandevis vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är en barriär mot fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av nettorente- och gebyrintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartal 2023 till 3. kvartal 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartal 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars får det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast 17 börsnoterade banker med i analysen, då Ringkjøbing Landbobank på grund av sin historik värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark. (fortsättning)
- ·11 aug.Krigsförklaring mot SJF Bank: Møns Bank öppnar en filial i Køge i september. Køge ligger 27 km öster om SJF Banks huvudkontor i Ringsted. SJF Bank försöker tränga in Møns Bank. Det gick så fruktansvärt fel för den stora VVS-grossisten Sanistål när de trängde in AO på 00-talet. AO överlevde; det gjorde inte Sanistål! Denna trängning går inte så drastiskt, men jag lyfter på hatten för Møns Bank.·17 aug.SJF har sitt huvudkontor i Holbæk. Men jag tänkte samma sak när jag såg skylten i köket idag. Att de skyddar sig mot ett uppköp genom att öppna i städer där SJF har filialer och därmed bli mindre attraktiva. Man kan dock motargumentera att SJF skulle kunna skapa omedelbara besparingar genom att stänga filialer vid ett uppköp.·22 aug.Ja, jag klurade till det: Det är Sjællandske Nyheder, inte SJF Bank, som har sitt huvudkontor i Ringsted. Å andra sidan har jag funderat på om Møns Bank eller Lollands Bank är på väg till Köpenhamn. Skjern Bank har haft framgångar med det (men blev lurad av en - numera före detta - advokat som är känd för att tvätta pengar i rättsprocesser).
- ·31 juliVid en fusion är utbytesförhållandet mellan aktierna naturligtvis ett ämne som omges av ett milt uttryckt livligt intresse. :) Summan av Møns Banks aktieägares årsresultat under de senaste fem åren är 283 miljoner DKK, medan det är 402 miljoner DKK för Lollands Bank. Om detta används skulle Møns Banks aktieägare kunna få 283/(283+402) = ca 41 % av aktierna i den sammanslagna banken. Två saker skulle kunna tala för att det är lite mer, t.ex. 45 %. Det ena är att den minsta fusionspartnern vanligtvis får lite extra. Det andra är att Møns Bank växer snabbare än Lollands Bank. Huruvida det blir det ena eller det andra borde dock inte vara avgörande. Det viktiga är att sätta stopp för SJF Banks köp av aktier till försäljningspris. Bara genom att slå samman Møns Bank och Lollands Bank kommer försäljningen att stoppas!
- ·10 juliHOVSA! Jag har upptäckt något: Först såg jag kursdiagrammet för Møns Bank. Sedan kollade jag handeln med aktien på Nasdaq. Sedan blev det intressant. Och jag började kolla datum. Tekniskt sett har Møns Bank-aktien legat i en positiv kanal sedan början av april. Kanalen stöds av volym, d.v.s. prisökningarna sker under hög handel. Detta är ett tecken på ytterligare ökningar. Direkt efter att Nordfyns Bank och Fynske Bank först tillkännagav sin fusionsplan den 6 maj steg Møns Bank-aktien under god handel. Den övergripande bilden av detta är att Møns Bank ses som ett fusions- eller förvärvsobjekt. Men det finns mer: SJF Bank hade 25 % av aktierna i Nordfyns Bank, men förblev anmärkningsvärt tyst om sin ståndpunkt i fusionen under lång tid. Den sålde alla sina aktier i Nordfyns Bank, vilket tillkännagavs till börsen den 23 juni. Den 27 juni steg priset på Møns Bank mycket under hög handel. Samma dag informerades börsen om att SJF Bank hade förvärvat över 10 % av aktierna i Møns Bank. Är det inte en riktigt bra gissning att SJF Bank hade EN PLAN redan i början av maj, direkt efter fusionsmeddelandet på Fyn? Om Møns Bank går samman med Lollands Bank kommer priset att stiga. Då kommer SJF Bank att få färre aktier för pengarna i framtiden. Skulle det inte vara ett bra svar om Møns Bank och Lollands Bank gjorde upp EN PLAN för att gå samman?
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
190
Sälj
Antal
173
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 200 | - | - | ||
| 33 | - | - | ||
| 54 | - | - | ||
| 500 | - | - | ||
| 12 | - | - |
Högst
352VWAP
Lägst
352OmsättningAntal
0,3 824
VWAP
Högst
352Lägst
352OmsättningAntal
0,3 824
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 19 feb. 2026 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 19 nov. | |
| 2025 Q2-rapport | 27 aug. | |
| 2025 Q1-rapport | 20 maj | |
| 2024 Q4-rapport | 19 feb. | |
| 2024 Q3-rapport | 26 nov. 2024 |
Data hämtas från FactSet
2025 Q3-rapport
24 dagar sedanNyheter & Analyser
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 19 feb. 2026 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 19 nov. | |
| 2025 Q2-rapport | 27 aug. | |
| 2025 Q1-rapport | 20 maj | |
| 2024 Q4-rapport | 19 feb. | |
| 2024 Q3-rapport | 26 nov. 2024 |
Data hämtas från FactSet
6,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
1,71 %Direktavk.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·30 nov.I och med Vestjysk Banks avlämnande av sin finansiella rapport i tisdags stängdes kapitlet efter ett tredje kvartal där överraskningarna på rapportfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen ser sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid någon tidpunkt kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över kostnaderna. Medan den (nästan) samlade danska affärsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att nettoränteintäkterna har varit fallande – så missar denna mallbaserade strategi ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare i bagaget har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska ha skapats utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns bara inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha mer i lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som i min optik är vägledande för de kommande årens resultat i bankerna, så är det beredskapen att ha den fasta handen på rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset för denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål om en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas rapporter, och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, så menar jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en förhållandevis vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är en barriär mot fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av nettorente- och gebyrintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartal 2023 till 3. kvartal 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartal 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars får det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast 17 börsnoterade banker med i analysen, då Ringkjøbing Landbobank på grund av sin historik värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark. (fortsättning)
- ·11 aug.Krigsförklaring mot SJF Bank: Møns Bank öppnar en filial i Køge i september. Køge ligger 27 km öster om SJF Banks huvudkontor i Ringsted. SJF Bank försöker tränga in Møns Bank. Det gick så fruktansvärt fel för den stora VVS-grossisten Sanistål när de trängde in AO på 00-talet. AO överlevde; det gjorde inte Sanistål! Denna trängning går inte så drastiskt, men jag lyfter på hatten för Møns Bank.·17 aug.SJF har sitt huvudkontor i Holbæk. Men jag tänkte samma sak när jag såg skylten i köket idag. Att de skyddar sig mot ett uppköp genom att öppna i städer där SJF har filialer och därmed bli mindre attraktiva. Man kan dock motargumentera att SJF skulle kunna skapa omedelbara besparingar genom att stänga filialer vid ett uppköp.·22 aug.Ja, jag klurade till det: Det är Sjællandske Nyheder, inte SJF Bank, som har sitt huvudkontor i Ringsted. Å andra sidan har jag funderat på om Møns Bank eller Lollands Bank är på väg till Köpenhamn. Skjern Bank har haft framgångar med det (men blev lurad av en - numera före detta - advokat som är känd för att tvätta pengar i rättsprocesser).
- ·31 juliVid en fusion är utbytesförhållandet mellan aktierna naturligtvis ett ämne som omges av ett milt uttryckt livligt intresse. :) Summan av Møns Banks aktieägares årsresultat under de senaste fem åren är 283 miljoner DKK, medan det är 402 miljoner DKK för Lollands Bank. Om detta används skulle Møns Banks aktieägare kunna få 283/(283+402) = ca 41 % av aktierna i den sammanslagna banken. Två saker skulle kunna tala för att det är lite mer, t.ex. 45 %. Det ena är att den minsta fusionspartnern vanligtvis får lite extra. Det andra är att Møns Bank växer snabbare än Lollands Bank. Huruvida det blir det ena eller det andra borde dock inte vara avgörande. Det viktiga är att sätta stopp för SJF Banks köp av aktier till försäljningspris. Bara genom att slå samman Møns Bank och Lollands Bank kommer försäljningen att stoppas!
- ·10 juliHOVSA! Jag har upptäckt något: Först såg jag kursdiagrammet för Møns Bank. Sedan kollade jag handeln med aktien på Nasdaq. Sedan blev det intressant. Och jag började kolla datum. Tekniskt sett har Møns Bank-aktien legat i en positiv kanal sedan början av april. Kanalen stöds av volym, d.v.s. prisökningarna sker under hög handel. Detta är ett tecken på ytterligare ökningar. Direkt efter att Nordfyns Bank och Fynske Bank först tillkännagav sin fusionsplan den 6 maj steg Møns Bank-aktien under god handel. Den övergripande bilden av detta är att Møns Bank ses som ett fusions- eller förvärvsobjekt. Men det finns mer: SJF Bank hade 25 % av aktierna i Nordfyns Bank, men förblev anmärkningsvärt tyst om sin ståndpunkt i fusionen under lång tid. Den sålde alla sina aktier i Nordfyns Bank, vilket tillkännagavs till börsen den 23 juni. Den 27 juni steg priset på Møns Bank mycket under hög handel. Samma dag informerades börsen om att SJF Bank hade förvärvat över 10 % av aktierna i Møns Bank. Är det inte en riktigt bra gissning att SJF Bank hade EN PLAN redan i början av maj, direkt efter fusionsmeddelandet på Fyn? Om Møns Bank går samman med Lollands Bank kommer priset att stiga. Då kommer SJF Bank att få färre aktier för pengarna i framtiden. Skulle det inte vara ett bra svar om Møns Bank och Lollands Bank gjorde upp EN PLAN för att gå samman?
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
190
Sälj
Antal
173
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 200 | - | - | ||
| 33 | - | - | ||
| 54 | - | - | ||
| 500 | - | - | ||
| 12 | - | - |
Högst
352VWAP
Lägst
352OmsättningAntal
0,3 824
VWAP
Högst
352Lägst
352OmsättningAntal
0,3 824
Mäklarstatistik
Ingen data hittades