2026 Q1-rapport
Endast PDF
80 dagar sedan
20,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
1,86%Direktavk.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 21 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 22 maj | ||
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 7 nov. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 14 maj 2025 |
Kunder har även besökt
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
·1 aug.ENDAST EN DÅRE IGNORERAR ETT AKTIEÅTERKÖPSPROGRAM Innan rapportsäsongen för de danska börsnoterade bankerna på allvar startar – och innan sommarsemestern helt rinner ut – har jag ägnat lite tid åt att titta närmare på vilken inverkan de initierade aktieåterköpsprogrammen har haft på aktiekurserna relativt den generella kursutvecklingen för bankerna. Och innan någon kommer efter mig med anklagelser om vetenskaplig oredlighet, så vill jag blottlägga de helt enkla förutsättningarna: Jag har tittat på sju banker med återköpsprogram: AL Sydbank Danske Bank Djurslands Bank Jyske Bank Ringkjøbing Landbobank SJF Bank Skjern Bank Jag har tittat på aktiekursutvecklingen för perioden 01-03-2026 – 31-07-2026. Och ja, jag vet att SJF Bank och Ringkjøbing Landbobank startade sina program senare – och Djurslands Banks program sträcker sig tillbaka till hösten 2025. Så det är en kort period – och om jag hade haft mer tid, så hade jag utvidgat min lilla undersökning till att även undersöka tidigare år. "Finans-indexet" har under perioden från 1 mars till idag stigit med 8,5% – och OMX-indexet har stigit 6,4%. De sju nämnda bankerna har i snitt stigit med 15,1% under periodens fem månader. Dvs. en betydande meravkastning – även när det jämförs med peers. Om man istället enbart tittar på aktieåterköpsprogrammens aktuella perioder och annualiserar avkastningarna, så visar de sju bankerna en årlig avkastning på mellan 24% och 146% – med ett genomsnitt på 61%. Detta har varit under en period då bankerna generellt har klarat sig bra, så detta ska också ihågkommas innan de enkla slutsatserna överanalyseras. Icke desto mindre underbygger resultaten de förmodanden som jag själv har haft. Det framgår samtidigt – inte heller överraskande – att effekterna av aktieåterköpen är störst bland bankerna där aktieomsättningen är minst – även när det regleras för aktieåterköpsprogrammets relativa storlek till eget kapital. I förenklingens namn lämnar det intressenterna med några överväganden: Om du är investerare: Då skulle jag i mina analyser överväga att tillmäta aktieåterköpsprogrammen mycket stort värde Om du är en del av en bankledning: Jag har tidigare argumenterat för att det bästa värnet mot övertagandeförsök är en hög aktiekurs. Om ni har varit i tvivel, så har jag ovan gett er receptet på ett bättre värn. Nu ser jag bara fram emot de kommande rapportsläppen.- ·7 marsLollands Bank avslutade i tisdags rundan av de börsnoterade bankernas inlämning av årsrapporter för 2025. Det har generellt varit en odramatisk omgång, där känslan är att man måste ta fram förstoringsglaset för att hitta något som överraskar. I en värld som på många sätt rent geopolitiskt lider av oförutsägbarhet, så är brist på dramatik faktiskt ett ganska fint scenario. Speciellt när det kommer ovanpå några historiskt goda år för bankerna. De generella ökningarna i bankernas aktiekurser under 2025 har lagt en dämpare på spekulationerna om ytterligare aktuella fusioner för närvarande – men vi vet alla att de kommer. Och kanske till och med när man minst anar det? Jag målar med en mycket bred pensel när jag påstår att en stor del av bankerna under de senaste åren med medvind har försummat att trimma organisationerna. Det är förmodligen inte så det upplevs av varken medarbetare eller ledningar eller Finansförbundet. Och det har jag full förståelse för. Men data säger bara något annat. Bankerna har helt förenklat två intäktskällor: Nettoränteintäkter och nettogebyrintäkter. Där den förstnämnda bestäms av räntenivån och inte kräver fler medarbetare vid högre intjäning, så är gebyrintäkterna naturligtvis den personalberoende variabeln. Fler låneärenden kräver fler medarbetare (denna hypotes kommer dock nog snart att utmanas av AI). Nettogebyrintäkten per medarbetarkrona under de senaste 12 kvartalen är fallande för de flesta banker (med fyra undantag) – och detta i ett scenario med fallande räntor. Allt annat lika borde det vara mer fart i gebyrärendena i en lågräntemiljö. Bankerna kommer naturligtvis att motivera detta med stigande compliancekrav. Jag arbetar själv i en bransch där årliga effektiviseringar är en självklarhet (och där compliancekraven också i många år har varit kraftigt stigande). Dessa effektiviseringar har varit en naturlig del av vardagen långt innan AI:s intåg. Jag känner inte till många andra branscher där man i dessa år skulle nöja sig med en fortsatt försämring av ”produktiviteten”. Ledningarna går naturligtvis på en tunn linje i förhållande till Finansförbundet, så det finns gränser för hur explicit man kan vara i strategierna och uttalandena. Och här kommer vi då till det mest intressanta ögonblicket i årsrapporterna (och de kommande kvartalsrapporterna): Vem kan leverera på effektiviseringar när det oundvikligen börjar komma medvind från AI. De banker där det lyckas, kommer inte bara att stå bäst i den direkta dagliga konkurrensen – de kommer också att stå bäst i förhållande till överlevnad i den fortsatta konsolideringen. Inte överraskande är storlek en avgörande faktor i förhållande till utveckling av nya processer. Inte bara finns det mer pengar att investera, det finns också mer pengar att hämta på större volymer. Personligen ser jag fram emot att se om förstärkningen av Bankdata efter den indirekta inkorporeringen av Vestjysk Bank och Arbejdernes Landsbank via AL Sydbank, kan medföra bättre lösningar och kanske till och med besparingar. Så jag är fortsatt förtröstansfull gällande branschen i allmänhet och de större bankerna i synnerhet. Därför säljer jag inte heller ut till följd av den nuvarande oron på marknaden. Min erfarenhet säger mig att det kan mycket väl bli värre innan det blir bättre – men jag har inte sett något ännu som ifrågasätter den långsiktiga attraktiviteten hos svenska banker. PS. Om det är någon av er som saknade fördjupning av vilka danska banker som faktiskt hade haft framgång i förhållandet mellan nettogebyrintäkter per medarbetarkrona under de senaste 12, så bekräftar dessa att storlek har betydelse (i detta sammanhang): Danske Bank, Jyske Bank, Sydbank och Djurslands Bank! Observera att mina analyser inte omfattar Nordea och Ringkjøbing Landbobank.inaktiverad·22 majVarför nämner man Lollands Bank i samband med Djursland Bank? är det för att båda Bankerna har domicil i Danmarks fattigaste kommuner???
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2026 Q1-rapport
Endast PDF
80 dagar sedan
20,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
1,86%Direktavk.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·1 aug.ENDAST EN DÅRE IGNORERAR ETT AKTIEÅTERKÖPSPROGRAM Innan rapportsäsongen för de danska börsnoterade bankerna på allvar startar – och innan sommarsemestern helt rinner ut – har jag ägnat lite tid åt att titta närmare på vilken inverkan de initierade aktieåterköpsprogrammen har haft på aktiekurserna relativt den generella kursutvecklingen för bankerna. Och innan någon kommer efter mig med anklagelser om vetenskaplig oredlighet, så vill jag blottlägga de helt enkla förutsättningarna: Jag har tittat på sju banker med återköpsprogram: AL Sydbank Danske Bank Djurslands Bank Jyske Bank Ringkjøbing Landbobank SJF Bank Skjern Bank Jag har tittat på aktiekursutvecklingen för perioden 01-03-2026 – 31-07-2026. Och ja, jag vet att SJF Bank och Ringkjøbing Landbobank startade sina program senare – och Djurslands Banks program sträcker sig tillbaka till hösten 2025. Så det är en kort period – och om jag hade haft mer tid, så hade jag utvidgat min lilla undersökning till att även undersöka tidigare år. "Finans-indexet" har under perioden från 1 mars till idag stigit med 8,5% – och OMX-indexet har stigit 6,4%. De sju nämnda bankerna har i snitt stigit med 15,1% under periodens fem månader. Dvs. en betydande meravkastning – även när det jämförs med peers. Om man istället enbart tittar på aktieåterköpsprogrammens aktuella perioder och annualiserar avkastningarna, så visar de sju bankerna en årlig avkastning på mellan 24% och 146% – med ett genomsnitt på 61%. Detta har varit under en period då bankerna generellt har klarat sig bra, så detta ska också ihågkommas innan de enkla slutsatserna överanalyseras. Icke desto mindre underbygger resultaten de förmodanden som jag själv har haft. Det framgår samtidigt – inte heller överraskande – att effekterna av aktieåterköpen är störst bland bankerna där aktieomsättningen är minst – även när det regleras för aktieåterköpsprogrammets relativa storlek till eget kapital. I förenklingens namn lämnar det intressenterna med några överväganden: Om du är investerare: Då skulle jag i mina analyser överväga att tillmäta aktieåterköpsprogrammen mycket stort värde Om du är en del av en bankledning: Jag har tidigare argumenterat för att det bästa värnet mot övertagandeförsök är en hög aktiekurs. Om ni har varit i tvivel, så har jag ovan gett er receptet på ett bättre värn. Nu ser jag bara fram emot de kommande rapportsläppen.
- ·7 marsLollands Bank avslutade i tisdags rundan av de börsnoterade bankernas inlämning av årsrapporter för 2025. Det har generellt varit en odramatisk omgång, där känslan är att man måste ta fram förstoringsglaset för att hitta något som överraskar. I en värld som på många sätt rent geopolitiskt lider av oförutsägbarhet, så är brist på dramatik faktiskt ett ganska fint scenario. Speciellt när det kommer ovanpå några historiskt goda år för bankerna. De generella ökningarna i bankernas aktiekurser under 2025 har lagt en dämpare på spekulationerna om ytterligare aktuella fusioner för närvarande – men vi vet alla att de kommer. Och kanske till och med när man minst anar det? Jag målar med en mycket bred pensel när jag påstår att en stor del av bankerna under de senaste åren med medvind har försummat att trimma organisationerna. Det är förmodligen inte så det upplevs av varken medarbetare eller ledningar eller Finansförbundet. Och det har jag full förståelse för. Men data säger bara något annat. Bankerna har helt förenklat två intäktskällor: Nettoränteintäkter och nettogebyrintäkter. Där den förstnämnda bestäms av räntenivån och inte kräver fler medarbetare vid högre intjäning, så är gebyrintäkterna naturligtvis den personalberoende variabeln. Fler låneärenden kräver fler medarbetare (denna hypotes kommer dock nog snart att utmanas av AI). Nettogebyrintäkten per medarbetarkrona under de senaste 12 kvartalen är fallande för de flesta banker (med fyra undantag) – och detta i ett scenario med fallande räntor. Allt annat lika borde det vara mer fart i gebyrärendena i en lågräntemiljö. Bankerna kommer naturligtvis att motivera detta med stigande compliancekrav. Jag arbetar själv i en bransch där årliga effektiviseringar är en självklarhet (och där compliancekraven också i många år har varit kraftigt stigande). Dessa effektiviseringar har varit en naturlig del av vardagen långt innan AI:s intåg. Jag känner inte till många andra branscher där man i dessa år skulle nöja sig med en fortsatt försämring av ”produktiviteten”. Ledningarna går naturligtvis på en tunn linje i förhållande till Finansförbundet, så det finns gränser för hur explicit man kan vara i strategierna och uttalandena. Och här kommer vi då till det mest intressanta ögonblicket i årsrapporterna (och de kommande kvartalsrapporterna): Vem kan leverera på effektiviseringar när det oundvikligen börjar komma medvind från AI. De banker där det lyckas, kommer inte bara att stå bäst i den direkta dagliga konkurrensen – de kommer också att stå bäst i förhållande till överlevnad i den fortsatta konsolideringen. Inte överraskande är storlek en avgörande faktor i förhållande till utveckling av nya processer. Inte bara finns det mer pengar att investera, det finns också mer pengar att hämta på större volymer. Personligen ser jag fram emot att se om förstärkningen av Bankdata efter den indirekta inkorporeringen av Vestjysk Bank och Arbejdernes Landsbank via AL Sydbank, kan medföra bättre lösningar och kanske till och med besparingar. Så jag är fortsatt förtröstansfull gällande branschen i allmänhet och de större bankerna i synnerhet. Därför säljer jag inte heller ut till följd av den nuvarande oron på marknaden. Min erfarenhet säger mig att det kan mycket väl bli värre innan det blir bättre – men jag har inte sett något ännu som ifrågasätter den långsiktiga attraktiviteten hos svenska banker. PS. Om det är någon av er som saknade fördjupning av vilka danska banker som faktiskt hade haft framgång i förhållandet mellan nettogebyrintäkter per medarbetarkrona under de senaste 12, så bekräftar dessa att storlek har betydelse (i detta sammanhang): Danske Bank, Jyske Bank, Sydbank och Djurslands Bank! Observera att mina analyser inte omfattar Nordea och Ringkjøbing Landbobank.inaktiverad·22 majVarför nämner man Lollands Bank i samband med Djursland Bank? är det för att båda Bankerna har domicil i Danmarks fattigaste kommuner???
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 21 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 22 maj | ||
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 7 nov. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 14 maj 2025 |
2026 Q1-rapport
Endast PDF
80 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 21 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 22 maj | ||
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 7 nov. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 14 maj 2025 |
20,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
1,86%Direktavk.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·1 aug.ENDAST EN DÅRE IGNORERAR ETT AKTIEÅTERKÖPSPROGRAM Innan rapportsäsongen för de danska börsnoterade bankerna på allvar startar – och innan sommarsemestern helt rinner ut – har jag ägnat lite tid åt att titta närmare på vilken inverkan de initierade aktieåterköpsprogrammen har haft på aktiekurserna relativt den generella kursutvecklingen för bankerna. Och innan någon kommer efter mig med anklagelser om vetenskaplig oredlighet, så vill jag blottlägga de helt enkla förutsättningarna: Jag har tittat på sju banker med återköpsprogram: AL Sydbank Danske Bank Djurslands Bank Jyske Bank Ringkjøbing Landbobank SJF Bank Skjern Bank Jag har tittat på aktiekursutvecklingen för perioden 01-03-2026 – 31-07-2026. Och ja, jag vet att SJF Bank och Ringkjøbing Landbobank startade sina program senare – och Djurslands Banks program sträcker sig tillbaka till hösten 2025. Så det är en kort period – och om jag hade haft mer tid, så hade jag utvidgat min lilla undersökning till att även undersöka tidigare år. "Finans-indexet" har under perioden från 1 mars till idag stigit med 8,5% – och OMX-indexet har stigit 6,4%. De sju nämnda bankerna har i snitt stigit med 15,1% under periodens fem månader. Dvs. en betydande meravkastning – även när det jämförs med peers. Om man istället enbart tittar på aktieåterköpsprogrammens aktuella perioder och annualiserar avkastningarna, så visar de sju bankerna en årlig avkastning på mellan 24% och 146% – med ett genomsnitt på 61%. Detta har varit under en period då bankerna generellt har klarat sig bra, så detta ska också ihågkommas innan de enkla slutsatserna överanalyseras. Icke desto mindre underbygger resultaten de förmodanden som jag själv har haft. Det framgår samtidigt – inte heller överraskande – att effekterna av aktieåterköpen är störst bland bankerna där aktieomsättningen är minst – även när det regleras för aktieåterköpsprogrammets relativa storlek till eget kapital. I förenklingens namn lämnar det intressenterna med några överväganden: Om du är investerare: Då skulle jag i mina analyser överväga att tillmäta aktieåterköpsprogrammen mycket stort värde Om du är en del av en bankledning: Jag har tidigare argumenterat för att det bästa värnet mot övertagandeförsök är en hög aktiekurs. Om ni har varit i tvivel, så har jag ovan gett er receptet på ett bättre värn. Nu ser jag bara fram emot de kommande rapportsläppen.
- ·7 marsLollands Bank avslutade i tisdags rundan av de börsnoterade bankernas inlämning av årsrapporter för 2025. Det har generellt varit en odramatisk omgång, där känslan är att man måste ta fram förstoringsglaset för att hitta något som överraskar. I en värld som på många sätt rent geopolitiskt lider av oförutsägbarhet, så är brist på dramatik faktiskt ett ganska fint scenario. Speciellt när det kommer ovanpå några historiskt goda år för bankerna. De generella ökningarna i bankernas aktiekurser under 2025 har lagt en dämpare på spekulationerna om ytterligare aktuella fusioner för närvarande – men vi vet alla att de kommer. Och kanske till och med när man minst anar det? Jag målar med en mycket bred pensel när jag påstår att en stor del av bankerna under de senaste åren med medvind har försummat att trimma organisationerna. Det är förmodligen inte så det upplevs av varken medarbetare eller ledningar eller Finansförbundet. Och det har jag full förståelse för. Men data säger bara något annat. Bankerna har helt förenklat två intäktskällor: Nettoränteintäkter och nettogebyrintäkter. Där den förstnämnda bestäms av räntenivån och inte kräver fler medarbetare vid högre intjäning, så är gebyrintäkterna naturligtvis den personalberoende variabeln. Fler låneärenden kräver fler medarbetare (denna hypotes kommer dock nog snart att utmanas av AI). Nettogebyrintäkten per medarbetarkrona under de senaste 12 kvartalen är fallande för de flesta banker (med fyra undantag) – och detta i ett scenario med fallande räntor. Allt annat lika borde det vara mer fart i gebyrärendena i en lågräntemiljö. Bankerna kommer naturligtvis att motivera detta med stigande compliancekrav. Jag arbetar själv i en bransch där årliga effektiviseringar är en självklarhet (och där compliancekraven också i många år har varit kraftigt stigande). Dessa effektiviseringar har varit en naturlig del av vardagen långt innan AI:s intåg. Jag känner inte till många andra branscher där man i dessa år skulle nöja sig med en fortsatt försämring av ”produktiviteten”. Ledningarna går naturligtvis på en tunn linje i förhållande till Finansförbundet, så det finns gränser för hur explicit man kan vara i strategierna och uttalandena. Och här kommer vi då till det mest intressanta ögonblicket i årsrapporterna (och de kommande kvartalsrapporterna): Vem kan leverera på effektiviseringar när det oundvikligen börjar komma medvind från AI. De banker där det lyckas, kommer inte bara att stå bäst i den direkta dagliga konkurrensen – de kommer också att stå bäst i förhållande till överlevnad i den fortsatta konsolideringen. Inte överraskande är storlek en avgörande faktor i förhållande till utveckling av nya processer. Inte bara finns det mer pengar att investera, det finns också mer pengar att hämta på större volymer. Personligen ser jag fram emot att se om förstärkningen av Bankdata efter den indirekta inkorporeringen av Vestjysk Bank och Arbejdernes Landsbank via AL Sydbank, kan medföra bättre lösningar och kanske till och med besparingar. Så jag är fortsatt förtröstansfull gällande branschen i allmänhet och de större bankerna i synnerhet. Därför säljer jag inte heller ut till följd av den nuvarande oron på marknaden. Min erfarenhet säger mig att det kan mycket väl bli värre innan det blir bättre – men jag har inte sett något ännu som ifrågasätter den långsiktiga attraktiviteten hos svenska banker. PS. Om det är någon av er som saknade fördjupning av vilka danska banker som faktiskt hade haft framgång i förhållandet mellan nettogebyrintäkter per medarbetarkrona under de senaste 12, så bekräftar dessa att storlek har betydelse (i detta sammanhang): Danske Bank, Jyske Bank, Sydbank och Djurslands Bank! Observera att mina analyser inte omfattar Nordea och Ringkjøbing Landbobank.inaktiverad·22 majVarför nämner man Lollands Bank i samband med Djursland Bank? är det för att båda Bankerna har domicil i Danmarks fattigaste kommuner???
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades