#Sparpodden 78 – Ta hem pengarna & skatta dig lycklig!

Sammanflätad finansiell marknad

Börsen går väldigt starkt trots att det talas om uppblåsta värden och bubbeltendenser. I skrivande stund är Stockholmsbörsen upp 16 procent och under den senaste tiden har vi fått frågor angående vilken marknad man bör söka sig till om man tror på en större sättning på Stockholmsbörsen? Många verkar ha en stor förhoppning till att det finns säkra tillflyktsorter där man fortfarande kan vara fullinvesterad i aktier. Mitt budskap och svar är att världens finansiella marknader är så sammanflätade att det blir närmast omöjligt att gå skadeslös ur en större marknadssättning. Detta blev ytterst tydligt under finanskrisen 2007-2009, då den finansiella marknaden världen över fullständigt frös.

Anledningen till att världens börser tenderar att samvariera allt tydligare har sin grund i att kapitalet har globaliserats. Både dina och mina sparpengar befinner sig bara några få knapptryckningar ifrån att flyttas mellan de olika börserna i världen. Detta gör att pengar flödar i någon form av utjämningssystem i jakten den ständiga jakten på högre avkastning. Därtill är de stora bolagen på toppen av marknadernas index väldigt gigantiska pjäser vars försäljning och inköp har blivit allt mer globala i takt. Digitaliseringen har påskyndat denna globaliseringstrend.

Svårt att diversifiera bort marknadsrisken

Jan och jag brukar ofta förespråka en väl diversifierad portfölj för att att kunna få en högre riskjusterad avkastning (vilket inte är samma sak som högsta möjliga avkastning). Riskjusterad avkastning är något som i akademiska termer benämns som den effektiva fronten och formulerades i matematiska termer av Harry Markowitz (om någon vill fördjupa sig). I dagens läge har det  dock blivit allt svårare att diversifiera bort den globala risken på aktiemarknaden främst av de skäl som jag nämnde tidigare. Går vi tillbaka ungefär 10-20 år i tiden var det för investerare svårare att investera globalt. Därefter har den tekniska utvecklingen och prispressen på transaktionskostnaderna gjort det enklare och billigare att röra sig mellan jordens olika aktie- och kreditmarknader.

Finanskrisen innebar en tankeställare

När Lehman Brothers lämnade in sin konkursansökan innebar det att flera av världens finansmarknader rämnade rakt nedåt. Trots att ursprunget till katastrofen vilade i vårdslös kreditgivning till hushåll i samband med bostadsköp i USA blev spridningseffekterna närmast totala, världen över. Finanskrisen innebar en tankeställare för världens alla tillsynsmyndigheter eftersom det under krisen blev uppenbart att den sammanflätade finansmarknaden ställde helt nya krav på övervakning och reglering. Ekonomierna har alltid varit sammankopplade med varandra men inte i den utsträckning som vi ser idag. Sammanflätningstrenden har varit stark och regelmakarnas uppfattning verkar vara att att trenden fortsätter framöver (jag delar den synen). Därefter har regler som Basel III och Dodd Frank införts i syfte att minska en eventuell spridning av ekonomiska problem i framtiden. Reaktionerna på dessa regelverk har som man kan förvänta sig varit blandad. Vissa anser att banker och finansiella institutioner gör bäst i att minska risken genom att sprida kapital på flera marknader och för att på så sätt minska risken för att en stor finansiell kris ska uppstå. Medan andra anser att detta innebär att pengarna blir alltför sammanflätade – något som i sin tur riskerar att återigen ge förutsättningarna till den global finanskris likt den senaste.

Diversifiering med valuta

Genom att ta valutarisk finns dock en möjligheten att balansera risker. Ofta när man utvärderar marknader kan det vara lätt att bli lurad genom att förhålla sig till ett index som oftast redovisas i lokal valuta. Detta innebär alltså att avkastningen i ett svenskt perspektiv kan ha varit något helt annat än de vi ser i indexgrafen, detta gäller särskilt i ekonomiskt oroliga tider i världen eftersom kronan då brukar röra sig kraftigt. En sak bör man däremot vara klar över – valutarörelser är ett nollsummespel som innebär att det den ena förlorar, vinner den andre.  Detta innebär alltså att man aldrig kan bli någon långsiktig vinnare genom att bara investera i en enskild valuta (om inte den valuta du investerat rusar i värde för evigt). Vår svenska krona ses av utländska investerare som en skvalpvaluta. Vi är färre än tio miljoner människor som har det som våran huvudvaluta och vi är en liten ekonomi i norra utkanten av Europa. Det här är också skälet till att kronan historiskt har tappat mycket i värde när vi haft stora kriser i världsekonomin. De globala investerarna har vid dessa tillfällen valt att investera sina pengar i trygga hamnar vilket ofta innebär amerikanska dollar och i vissa lägen även schweizerfranc. För att exemplifiera detta presenterar jag nedan ett urval av olika börsindex mellan tidsperioden 2007-2009, redovisade både i lokal valuta och justerad för svenska kronor. Observera att denna sammanställning förutsätter en “all in-all out”-strategi vilket sällan återspeglar hur de flesta investerar. Däremot ger det en fingervisning om hur olika börser gick under finanskrisen och hur valutan förändrade denna avkastning i ett svenskt perspektiv.

Källa: Yahoo Finance, Google Finance

Skatter, ädelmetaller och utdelningar

Utöver globaliseringen går vi i detta avsnitt av #sparpodden igenom förra veckans program av Skavlan i SVT där den kände ekonomen Thomas Piketty gästade programmet och diskuterade hur man ska tänka vad gäller utformningen av skattesystemet. Därtill besvarar vi också frågor som varför utdelning är så viktig, om ädelmetaller är en bra investering och hur du kan hitta ditt näsa komplement till aktieportföljen.

Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via Podcaster, Soundcloud och massor av andra podcast-appar till din telefon!

Agenda:

00:00 – 05:27 Hur sköter Günther sitt jobb?
05:27 – 20:45 Hur ska man utforma ett rättvist skatteformat?
20:45 – 22:20 Vilka aktier kan man lägga till portföljen bestående av investmentbolag?
22:20 – 27:35 Hitta dina nya aktier via Shareville Relax!
27:35 – 30:15 Jan och Günthers tankar om Malmberg Elektriska.
30:15 – 36:35 Är ädelmetaller en bra investering?
36:35 – 40:40 Högsta möjliga avkastningen eller högsta riskjusterade avkastningen?
40:40 – 42:20 Exponera dig mot en fallande bostadsmarknad. Går det?
42:20 – 52:45 Hur fungerar dagens globaliserade ekonomi? Finns det någon marknad som klarade börskraschen?
52:45 – 57:00 Spelar aktieutdelningen någon roll?
57:00 – 01:00:58 Har Günther blivit slösaktig och köpt en Breitling?

Du gör #sparpodden

Eftersom #sparpodden baseras på lyssnarnas frågor och önskemål så ber vi dig att fundera vilka frågor som du söker svar på? Skriv här i kommentarsfältet eller skicka frågor och kommentarer under hashtag #sparpodden på Twitter. Lägg även gärna upp bilder på Instagram där du visar hur du lyssnar på #sparpodden. Använd samma hashtag.

Globaliseringshälsningar

Günther Mårder