#Sparpodden 70 – Trenderna som påverkar dina sparpengar

Börsens ordspråk – bluff eller sanning? 

Köp till sillen och sälj till kräftorna, fånga aldrig fallande knivar och Sell in may and go away. Börsens ordspråk är många. Flera av dem försöker beskriva trender som man tycks ha skådat i marknaden och hur man som investerare kan agera utifrån dessa statistiska fenomen. Frågan är egentligen vilken sanning som finns bakom dem? Att trender förekommer på börsen är konsensus men det är svårt att avgöra hur signifikanta de är samt hur ofta de slår in. Därmed är de också svåra att utnyttja för att öka sin avkastning. Apropå ordspråket Sell in may and go away så finns studier som visat på att snittavkastningen per år på Stockholmsbörsen de senaste 25 åren mellan maj till oktober (0,13 %) har varit sämre än mellan perioden november till april (12%). Något som för ovanligheten skull stärker en av dessa gängse sanningar. Dock bör återigen nämnas att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning och ett enskilt år kan detta vara helt annorlunda beroende på marknadens förutsättningar.

Tjäna pengar på indextrenden

Beträffande trender fick vi inför detta avsnitt av #sparpodden en fråga som grundar sig i att det på senare tid blivit populärare att köpa högutdelande aktier samt indexfonder. Frågeställaren undrar om dessa trender kan påverka prissättningen och värderingen av värdepapper på marknaden?

Tyvärr inge gratisluncher

I teorin finns det inga gratisluncher gällande ett bolags utdelning och det innebär att aktiekursen ska sjunka med samma belopp som skiftas ut till ägarna. Dock överensstämmer teori och verklighet sällan fullständigt och man kan se att kursen på bolag som har hög direktavkastning har ökat mer under perioden inför utdelningssäsongen jämfört med perioden som följer efter. Med dagens låga ränteläge är det allt fler som letar efter högutdelande aktier i brist på alternativ på ränteplaceringar. Därav har man också sett hur pengar har flödat från kreditmarknaden till aktiemarknaden som inneburit extra bränsle till börsen och framför allt dessa högutdelande bolag. En annan bidragande orsak kan också vara att man ser de högutdelande bolagens som relativt trygga investeringar. Man ska dock inte stirra sig blind på att direktavkastningen är hög. För mig är det också viktigt det finns en vinsttillväxt samt att bolaget inte delar ut allt av vinsten. På så vis finns det en möjlighet till dubbel effekt om bolaget bestämmer sig för att dela ut mer av vinsten samtidigt som även vinsten som sådan ökar. För den som investerat i en högutdelare utan vinsttillväxt finns risken att utdelningen krymper när vinsterna blir mindre och samtidigt minskar dessa aktiers attraktion när räntan i framtiden stiger mot er normala nivåer.

Allt populärare att följa index

Därtill har de senaste årens diskussioner och studier uppvisat att aktivt förvaltade fonder inte slår indexfonder i den utsträckning som många trott. Något som resulterat i att också indexfonder blivit allt mer populärt. Vad innebär då detta för prissättningen av bolagen? Om alla skulle köpa indexfonder borde det innebära att bolagen som ingår i indexet blir relativt högre värderade än de bolag de viktigaste indexen. Detta borde även på en likviditetseffekt som förflyttar omsättning till huvudindexen. Således finns det större sannolikhet för felprissättningar, något som bra aktivt förvaltade fonder kan ta fasta på. Därmed bör enligt min åsikt, värdet på aktiv förvaltning stiga om den passiva förvaltningen fortsätter att vinna mark.

Vem är näst på tur?

Ett exempel på när felprissättningar kan uppstå är då ett bolag försvinner från ett huvudindex för att sedan ersättas av något annat. Bolaget som står näst på tur bör enligt min mening, när detta blir uppenbart, stiga mer än vad kursen gjort utan nyheten. Att ett bolag flyttas upp i ett index, som exempelvis uppflyttningen av Kinnevik till OMXS30 när Volkswagen köpte ut Scania från börsen, innebär att fler indexförvaltare kommer att behöva köpa in sig i bolaget och därmed med kurskorrigering som följd, allt annat lika. Detta förekommer också i samband med listbyten och då framförallt vid uppflyttningar från onoterade listor så som First North och Aktietorget till Stockholmsbörsen (rent formellt så anses bolagen på First North och Aktietorget vara onoterade). Däremot är kanske den största faktorn att bolaget som flyttas upp redan befinner sig i en stigande trend. Att fler institutionella investerare då får möjlighet att investera i bolagen (de finns oftast restriktioner i många placeringsinstruktioner om hur mycket onoterade aktier man får äga) bör även ge extra bränsle åt kursen. OMXS30 består som bekant av de 30 mest omsatta bolagen på börsen och revideras två gånger om året; 1 januari och 1 juli. Noterbart angående OMXS30 är det finns regler för att mildra föränderligheten i indexet. För att ett bolag ska få ingå i indexet behöver bolaget återfinnas bland de 15 mest omsatta och därtill utanför de 45 mest omsatta för att åka ur indexet. I dag så är det, vad jag kan se, Autoliv som befinner sig på plats 31 (jag kan ha fel). Det kommer att bli intressant att se hur kursrörelserna för aktien beter sig om vi snart närmar oss en uppflyttning!

Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via Podcaster, Soundcloud och massor av andra podcast-appar till din telefon!

aktie bank bolag börsen ekonomi finans fonder företagsekonomi investering makro nationalekonomi pengar pension privatekonomi ränta spara sparande sparkonto trender valuta

Günther Mårder

VD Företagarna

10

21

Anmäl inlägget