Hoppa till huvudinnehållet

Så påverkas din räntefond av räntan

Vad händer med din räntefond när marknadsräntorna stiger? Det beror på vilken räntefond du har.

Det är, precis som med hedgefonder, egentligen svårt att tala om räntefonder som grupp. Gemensamt är förstås att räntefonder investerar i räntebärande papper. Men det finns väldigt många olika typer av räntebärande papper, så som statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, kommunobligationer och så företagsobligationer.

Vad är då en obligation? Att ge ut en obligation är ett sätt för exempelvis en stat eller ett företag att låna pengar på kapitalmarknaden. För att låna upp pengar betalar de ut ränta till de som investerat i obligationen. Enkelt uttryckt gäller att ju högre risk en obligation anses förknippad med, desto högre ränta måste betalas ut.

Begränsad påverkan på korta räntefonder

Räntefonder kan till att börja med delas upp i gruppen korta och långa räntefonder. En kort räntefond har en löptid som är kortare än ett år. Det gör att den så kallade ränterisken är låg. Fonden är alltså inte så känslig för svängningar i ränteläget. Den här fondtypen är närmast att jämföra med ett sparkonto. Låg risk och låg förväntad avkastning.

Långa räntefonder har en ränterisk

En lång räntefond har en högre ränterisk, och är känslig för marknadsräntornas svängningar. De placerar i räntepapper med lång löptid, längre än ett år.

Det är lätt att vid en första anblick tro att långa räntefonder, obligationsfonder, väl bör stiga med räntan? Så är det inte. Fonden som investerar i långa obligationer har ju en viss årlig avkastning beroende på kupongränta. Men om räntan stiger så kommer de obligationer som ges ut just nu ge en högre ränta än de som redan finns i fonden. Då sjunker värdet på de obligationer fonden äger. Då faller värdet på fonden.

Så kollar du ränterisken

Du kan se hur hög ränterisk din fond har genom att titta på den så kallade durationen, den genomsnittliga löptiden på innehaven, som anges i år. Är durationen 3 år så sjunker fonden cirka 3 % i värde om räntan går upp 1 procent, enkelt uttryckt.

Det här är förklaringen till att långa räntefonder gått bra de senaste åren med sjunkande räntor, eftersom det omvända då gäller.

Men det är inte per automatik så att alla långa räntefonder alltid måste gå väldigt dåligt när räntorna stiger. På kort sikt går de allt annat lika dåligt. Men fortfarande ges ju avkastning i form av kupongräntor i de obligationer fonden äger.

Så påverkas företagsobligationsfonder

Ytterligare en kategori är de fonder som investerar i obligationer utgivna av företag. Här finns både ränterisken, det vill säga risken att räntan stiger och därmed påverkar fondens avkastning negativt, och en kreditrisk.

Ränterisken fungerar på samma sätt som i de ”vanliga” obligationsfonderna, det vill säga att om styrräntan stiger så tappar redan utgivna obligationer i attraktionskraft. Därför innebär en högre styrränta allt annat lika en nedgång även för företagsobligationsfonder.

Men – många företagsobligationsfonder försöker minska denna ränterisk genom att korta ned den genomsnittliga löptiden. Det är inte ovanligt att man använder sig av så kallade FRN:er, Floating Rate Notes, obligationer med rörlig ränta som sätts om var tredje månad.

När Riksbanken fortsätter att höja styrräntan bör det innebära att FRN-obligationernas kuponger stiger lika mycket. Det här ökar, som det heter på finansspråk, ”förräntningen” i fonden. En kort löptid på innehaven gör alltså att fler innehav förfaller i närtid och kan då omsättas till nya, högre nivåer.

Flera faktorer påverkar företagsobligationsfonderna

En företagsobligationsfond investerar ju i enkelt uttryckt i företagslån, och då ligger en av riskerna i att företaget inte ska kunna betala tillbaka sin skuld. Den här risken vill investeraren förstås ha mer betalt för att ta. Annars kan man ju lika gärna investera i tryggare obligationer utgivna av stater.

Den högre ränta som investeraren kräver för att ta denna risk kallas för ”kreditpremie”. Tillsammans med den riskfria räntan blir detta kreditspreaden, alltså den ränta företaget helt enkelt får betala för att låna pengar.

Hur hög denna ränta blir bestäms av hur stor risken anses vara för att företaget inte kan betala sin skuld. Obligationer utgivna av mer stabila bolag med god betalningsförmåga kallas investment grade, medan obligationer utgivna av bolag med sämre betalningsförmåga kallas high yield. Ibland ser du dessa benämningar i fondnamnet. En företagsobligationsfond kan investera i både investment grades och high yields, eller i någon av obligationstyperna.

Kreditspreaden varierar

Kreditspreaden kan variera, och det påverkar fonden. När kreditspreaden minskar innebär det att investerare får mindre betalt för risken man tar, och då stiger värdet allt annat lika på redan utgivna företagsobligationer.

Men om kreditspreaden ökar innebär det att investerare får mer betalt för nyutgivna obligationer, och då minskar värdet på de redan utgivna obligationerna. Kreditspreaden kan exempelvis öka om riskaptiten på marknaden allmänt avtar, vilket gör att bolag får betala en högre ränta än tidigare för att få låna på kapitalmarknaden.

Glöm inte likviditetsrisken

I företagsobligationsfonder finns också en likviditetsrisk. Den blev synlig i samband med coronakraschen under våren 2020, då flera företagsobligationsfonder tvingades stänga för uttag. Det fanns helt enkelt för få köpare. Den här risken, likviditetsrisken, gick många sparare förbi innan kraschen. Det beror på att den risken då helt enkelt inte speglades i det riskmått som generellt används för fonder, som baseras på volatilitet. Men om en obligation aldrig omsätts, då kan det ju se ut som att den heller inte är volatil. Efter detta tog branschen fram måttet spreadexponering, som visar hur stort värdefallet blir i en fond, mätt i procentenheter av fondens värde, om ränteskillnaden mellan fondens innehav och statsobligationer fördubblas.

Sammanfattningsvis kan sägas att stigande räntor påverkar räntefonder på väldigt olika sätt. De påverkar till och med olika företagsobligationsfonder på olika sätt. En företagsobligationsfond med innehav med korta löptider från företag med god kreditvärdighet påverkas mindre än en företagsobligationsfond med långa löptider.

Man ska ha med sig att det dock oavsett kan finnas en indirekt påverkan. Företag kan få det tuffare om konjunkturen blir sämre. För ett företag med hög skuldsättning som får högre räntor kan den ekonomiska aktiviteten påverkas negativt. Blir det en riktigt tuff konjunkturnedgång vi har framför oss ökar förstås också risken för att företagen får problem att betala sina lån.

/Frida

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer