Så påverkas plånboken av höstbudgeten

Den 20 september kommer regeringen med sin höstbudget, men redan nu vet vi om ett antal förslag som kommer få konsekvenser för svenskarnas plånböcker. Så här påverkas du.

Regeringen har sagt att budgeten kommer vara återhållsam eftersom man inte vill riskera att spä på den inflation som Riksbanken nu bekämpar. Därför kan man säga att budgeten blir lite att både ge och ta. Det man tar med ena handen ger man med andra, åtminstone när det gäller inkomstskatterna.

Strategiskt är det en smart manöver. Regeringen pausar uppräkningen av brytpunkten för när man ska börja betala statlig inkomstskatt. Det är en uppräkning som annars sker automatiskt och som man inte kan ta någon ”cred” för. Men nu pausar man den och använder pengarna till att finansiera ett förstärkt jobbskatteavdrag – ett löfte som fanns med i Tidöavtalet och en aktiv åtgärd man kan ta ”cred” för. Dessutom går det hem även hos politiska motståndare till vänster att man höjer skatten för de med högre inkomster och sänker för medel- och låginkomsttagare.

Man gör också mer kring löftet om sänkta drivmedelsskatter, även om det är långt kvar tills de flera kronor stora skattesänkningar man tidigare utlovade. Hur mycket lägre priset blir vid pump i slutändan återstår att se.

Dessvärre lär vi inte få se någon sänkt skatt på sparande i den här höstbudgeten. I valrörelsen lovade de partier som nu sitter i eller samarbetar med regeringen sänkt skatt på sparande, både genom att införa ett visst fribelopp och att skattehöjningarna 2016 och 2018 skulle rullas tillbaka. Se här vad partierna sa i valrörelsen när jag träffade deras ekonomisk-politiska talespersoner.

I Tidöavtalet utlovades sedan ett fribelopp på de första 300 00 kronorna på ISK (fortfarande oklart om detta även gäller kapitalförsäkring). Men sedan har vi inte hört något alls om skattesänkningen. Läs gärna här vad jag tycker om det.

Här är förslagen vi känner till som kommer komma i höstbudgeten:

Pausad höjning av brytpunkten för statlig inkomstskatt

Regeringen har meddelat att man pausar den årliga höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt. Normalt indexeras brytpunkten med inflationen för att hålla antalet som betalar statlig inkomstskatt någorlunda konstant, annars blir konsekvensen att fler och fler varje år får betala.

Men för 2024 kommer regeringen att pausa uppräkningen, så att brytpunkten ligger kvar på samma nivå som för 2023. Det innebär att gränsen för när man ska börja betala statlig inkomstskatt går vid en inkomst på 51000 kronor i månaden även för 2024. Hade brytpunkten höjts i enlighet med inflationen hade gränsen gått vid 57000 kronor.

Det innebär att fler får betala statlig inkomstskatt. En person med en inkomst på 60000 kronor i månaden hade fått betala 226760 kronor om uppräkningen hade gjort som vanligt, men nu blir skatten istället 240300 kronor. En skillnad på 13540 kronor.

Samma person får dock också ett jobbskatteavdrag, mer om den åtgärden nedan. Det innebär att skillnaden i skatt inte blir fullt så stor. Det handlar totalt sett om 5500 kronor i ökad skatt per år.

Förstärkt jobbskatteavdrag

Jobbskatteavdraget förstärks, med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Detta eftersom sänkningen procentuellt sett blir störst just för den gruppen, även om jobbskatteavdraget tillfaller alla inkomstgrupper. Avdraget stiger upp till en inkomst på 38500 kronor, för att därefter falla och bli flackt.

Enligt regeringens egna beräkningar blir effekten av reformen vid olika inkomstnivåer följande:

Inkomst: 200000 kr per år

Lägre skatt: – 186 kr per år

Inkomst: 300000 kr per år

Lägre skatt: – 1356 kr per år

Inkomst 420000 kr per år

Lägre skatt: – 2761 kr per år

Inkomst: 600000 kr per år

Lägre skatt: – 3251 kr per år

Tittar vi på inkomst och således även skatt per månad blir siffrorna följande enligt regeringen:

Inkomst: 16677 kr/mån

Lägre skatt: -16 kr

Inkomst: 25000 kr

Lägre skatt: – 113 kr

Inkomst 35000 kr

Lägre skatt: – 230 kr

Inkomst 50000 kr

Lägre skatt: -271 kr

Observera att beräkningarna är just för det här jobbskatteavdraget. Sedan tidigare finns ju andra jobbskatteavdrag och indexeringar som i sin tur också har effekt.

Sänkt skatt för pensionärer

Även pensionärer får sänkt skatt genom att det så kallade förhöjda grundavdraget höjs på motsvarande sätt som jobbskatteavdraget. Enligt regeringen innebär skattesänkningen tillsammans med den indexering som görs årligen att en pensionär med en pension på 25000 kronor i månaden får 3400 kronor per i plånboken varje år.

Enligt regeringens egna beräkningar blir effekten följande:

Pensionsinkomst: 200000 kr/år

Sänkt skatt: – 188 kr

Pensionsinkomst 300000 kr/år

Sänkt skatt: – 1291 kr

Pensionsinkomst 400000 kr/år

Sänkt skatt: – 2450 kr

Pensionsinkomst 500000 kr/år

Sänkt skatt: – 3224 kr

Utökat rot-avdrag

Taket för rot-avdraget höjs från 50000 kronor per person och år till 75000 kronor per person och år. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024. För rot gäller 30 procents avdrag på arbetskostnader.

Sänkt skatt på drivmedel

Skatten på bensin och diesel sänks med 1,64 respektive 43 öre per liter inklusive moms. Men – det är före den så kallade indexeringen. Jämför man med hur det ser ut idag så blir det snarare en sänkning med 75 öre på bensin men faktiskt en höjning på diesel. Dieselpriset beräknas i högre utsträckning påverkas av den minskade reduktionsplikten som införs vid årsskiftet.

Sänkt skatt på snus – höjd skatt på cigaretter

Skatten på snus sänks så det enligt regeringen bör innebära att snusdosan blir 3 kronor billigare. Samtidigt höjs skatten på cigaretter så att ett paket enligt regeringen bör bli 4 kronor dyrare.

/Frida