Hitta rätt bland hållbara investeringar

Disclosureförordningen – Redogör för hållbarhetsarbetet

I mars så trädde ett nytt direktiv från EU i kraft, det kallas för disclosureförordningen eller SFDR. Bakgrunden är att EU vill vara den första kontineten att bli klimatneutral till 2050 och detta brukar benämnas under EU´s Gröna giv (eller på engelska Green Deal).

Vad det betyder för oss fondsparare är att fonder numera behöver uppge i sin informationsbroschyr hur väl de jobbar med hållbarhetsfrågor. Detta möjliggör för sparare som vill ha mer hållbara alternativ att lättare kunna identifiera fonder på temat. Dessutom finns det en uppsjö med kravställningar som en fond måste uppfylla om den säger sig jobba med hållbarhet. På så sätt motverkar detta direktiv också att man håller på med greenwashing – alltså utlovar sig för att vara hållbar men inte i själva verket är det.

Det är fortfarande okej för fonder att inte aktivt ha hållbarhet som målsättning, då blir man klassad som en grå fond. Dessa kommer kallas för artikel 6 fonder. Det är så enkelt att det framgår i 6e artikeln i disclosureförordningen vad som gäller för dessa finansiella instrument.

Ljusgröna (artikel 8) och Mörkgröna fonder (artikel 9)

Fonder som främjar miljörelaterade och sociala investeringar kommer klassas som artikel 8 eller ljusgröna fonder. Det är typiskt sett så att man på ett eller annat sätt jobbar med hållbarhet och kanske i många fall sorterar bort mindre hållbara företag i sitt urval. Det finns tydliga krav på hur man som fond behöver redogöra för hur man faktiskt jobbar för att främja hållbarhet.

Mörkgröna fonder är de fonder som jobbar som mest med hållbarhet – de har till och med hållbarhet som målsättning. Här är det allra tydligast krav på hur man väljer in företag och hur man jobbar med hållbarhetsfrågor. Dessa kommer kallas artikel 9 och är då fonder som har detta som tydligast fokus.

Sortera fram hållbara fonder

På Nordnet kan du sortera och filtrera på fonder efter dessa nya krav. Där kan du själv se vilka fonder som uppfyller kriterierna för artikel 6, 8 och 9. Denna information hittar du i vår fondsorterare och även på varje enskild fondsida. Detta är en av många verktyg som finns till ditt förfogande för att hitta bra fonder att spara i.

Taxonominförordningen – Identifiera miljömässigt hållbara investeringar

Ytterligare ett verktyg som kommer att införas på sikt är taxonominförordningen. Syftet med taxonomin är att bättre klassificera och kategorisera in ekonomiska verksamheter efter hur hållbara de är. Detta är fortfarande i viss mån under bearbetning men det kan vara intressant för dig som sparare att känna till delar av detta. Med det sagt så kan vissa saker förändras och förhoppningsvis förbättras innan det implementeras helt – utgångspunkten är att vi som sparare ska kunna fatta bättre beslut på hållbarhetsområdet med vårt kapital.

Taxonomin har en binär utgångspunkt – antingen är man hållbar eller så är man inte det. För att en ekonomisk verksamhet ska klassas som miljömässigt hållbar så ska bidra väsentligt till minst ett av de sex miljömålen som är uppsatta i och med taxonomin. Dessutom får den ekonomiska verksamheten inte orsaka skada på någon av de sex målen. Först om man uppfyller dessa krav så kommer det klassas som en grön investering.

Taxonomins miljömål

1. Begränsning av klimatförändringar

Syftet är rätt tydligt och det handlar om att minska och begränsa uppvärmningen samt klimatförändringar som just nu håller på att ske. Det kan vara alltifrån att skapa ny teknologi som minskar växthusgaser till att använda mer förnyelsebar energi, minska antalet transporter eller påverka naturbruk till smartare markanvändning.

2. Anpassning till klimatförändringar

Antalet naturkatastrofer har ökat och det är allt ifrån extrem nederbörd och översvämningar till jordbävningar samt tsunamis. Här accepterar man alltså att vissa förändring redan skett och det är tjänster eller produkter som är anpassade efter dessa förändringar. Exempelvis företag som kan leverera trygghetstjänster i en kris, till att kunna förvarna för jordbävningar eller skapa infrastrukturlösningar som är mer robusta.

3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Exempel är ekonomisk verksamhet som tar ansvar för att man nyttjar naturresurser på ett acceptabelt sätt och säkerställer att rent vatten återförs. Utvecklar lösningar för att minska vattenbehovet. Eller på annat sätt påverkar så vi inte förändrar det marina ekosystemet.

4. Övergång till en cirkulär ekonomi

Att man jobbar för att minska avfall och ökar återvinningen. Att man nyttjar biprodukter från produktionen. Att man redan i tidig utvecklingsfas tar fram produkter som går att använda längre och kunna montera ner i mindre beståndsdelar för att kunna återföras i naturen.

5. Förebyggande och kontroll av föroreningar

Ersätta gamla skadliga kemikalier och ämnen samt införa nya miljövänliga sådana. Utveckla ekologi för att kunna filtrera och motverka föroreningar. Ta ansvar för och kontrollera utsläpp och motverka dessa.

6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Genom att använda mark och skog på ett hållbart sätt. Planera för att stärka mångfalden i de projekt man driver. Att man inte skapar ohållbar turism som exploaterar miljön eller bygger med mer naturvänligt material.

Spara hållbart

Mycket händer på temat hållbarhet och det är bra att fler verktyg skapas för att vi sparare ska kunna göra mer välinformerade beslut. Det kommer med all sannolikhet komma fler direktiv och med det en bättre verktygslåda för att få kapitalet att allokeras till hållbara syften. I slutändan så ska vi sparare kunna fatta beslutet själv och då behöver vi bra informationsunderlag.