Alexander Gustafsson
Svenska inflationssiffrorna kom in på 4,5% senaste månaden. Riksbanken har som bekant mål på 2% och nu börjar prishöjningarna bli kännbara i ekonomin. Frågan många sparare ställer sig är hur börsen reagerar på högre inflation, låt oss kolla lite närmare.
Vad är Inflation?
Inflation betyder att priserna stiger i allmänhet, så att du kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Det kan finnas olika orsaker till att priserna stiger, som ökad efterfrågan eller högre produktionskostnader.
Detta är förklaringen på inflation som SCB ger. Att priserna stiger gör att värdet på dina pengar minskar. Det krävs fler kronor för att köpa samma liter mjölk eller limpa bröd. Riksbanken har som mål att Sverige ska hålla 2% inflation +/- 1%-enhet. En naturlig fråga att ställa sig är ju varför Riksbanken vill att vi har en inflation? Svaret ligger i att det gör att pengarna kommer till användning och det är den viktigaste funktionen pengar fyller.
För hög inflation betyder att priserna stiger kraftigt. Då börjar företag och hushåll köpa på sig stora lager för att inte behöva köpa ännu dyrare framöver. Eller i värsta fall betyder det att vi har brister på vissa saker och därför stiger priserna kraftigt. En generellt hög inflation är inte bra för det urholkar värdet på valutan och gör att köpkraften minskar för snabbt.
En låg inflation låter vid första anblick som trevligt och när priserna faller så kallar vi det för deflation istället. Då ökar värdet på dina pengar och det får effekten att fler väntar med att köpa saker. Om mina kronor ger mig ännu mer om ett år eller två så minskar både företag och hushåll att konsumera idag.
En liten inflation på omkring 2% gör att vi förstår att våra pengar tappar värde och det “tvingar” oss till att agera idag – antingen konsumera eller investera pengar för att de ska växa så du kan konsumera ännu mer i framtiden.
Hur reagerar börsen på inflation?
Riksbanken för historisk data på svensk börsavkastning och inflation hela vägen tillbaka till 1870-talet. Jag lånade datan för att observera hur börsen har reagerat historiskt under tider med hög inflation. De gröna staplarna är nominella totalavkastningen på Stockholmsbörsen under de senaste 150 åren. Detta är alltså både prisutveckling och aktieutdelning återinvesterat, men alltså ej inflationsjusterad avkastning.
De röda staplarna är nämligen totala inflation under samma 10 års period. Det mäter alltså hur priserna har utvecklats över 10 år istället för som siffran ovan på 4,5% som mäter prisutvecklingen senaste 12 månaderna.
Vi kan observera att första stora inflationsökningen under denna tidsperiod kom först på 1910-talet. Då bryter första världskriget ut och det skapar brister i stål, livsmedel och annat precis som ett krig vanligtvis medför. Priserna mer än dubblade sig under denna 10 års period. Börsen är väldigt sval och ger endast 10% avkastning under hela 10 år, det är inte mycket per år i genomsnitt och den reella avkastningen är ju negativ då värdet på kronan har minskat kraftigt. Här var börs och inflation dåligt.
Perioden efter första världskriget fram till andra världskriget har både låg inflation och låg avkastning på börsen. Efterkrigstiden från 50-talet och framåt bjöd på en stark tillväxt i ekonomin, detta driver upp inflation men även så börsen. Vi ser att inflationstakten ligger på omkring 50% över en tio års period. Samtidigt är börsavkastningen väldigt god.
70-talet inleds med Stagflation där tillväxten från efterkrigstiden avtar men arbetslösheten och inflationen är fortsatt hög. Här börjar börsen backa tillbaka något och det görs devalveringar på svenska kronan för att försöka upprätthålla tillväxten något. Inflationen är nu över 100% igen och vi ser att även den höga inflationen spiller över på 80-talet. Här har vi allemansfonder och ett stort återuppvaknade på den svenska börsen. Vi har faktiskt det starkaste decenniet i svenska börshistoria under 1980-tal där totala avkastningen var på skyhöga 1560%!
Bilden ovan visar precis samma data som den tidgare bilden. Nu är det istället rullande 10-års inflations och börsavkastning som du ser. Varje år innehåller alltså de släpande 10 åren. Vi kan tydligt se att inflationstakten från mitten 40-tal och fram till kulmineringen kring 1982 var relativt hög samtidigt som börsen ger en god avkastning.
Det blir också tydligt att vi ifrån 1982 och framåt har sett en fallande inflation och samtidigt en hög börsavkastning. Detta har varit den period där vi haft högt realavkastning, alltså hur börsen har utvecklats justerat för inflationen.
Avslutningsvis så zoom:ar vi in på 70-, 80- och 90-talet där vi kan se att inflation många år befann sig kring tvåsiffriga tal. Det får nuvarande siffra på 4,5% att framstå som en deflation nästan!
Slutsatser då?
Genom att observera historiska datan så kan vi konstatera att börsen kan stiga under både hög och låg inflation. Det finns ingen garanti i att börsen står emot den högre inflation, men däremot så finns det alltid möjligheter för smarta företagsledare att ta vara på den situation de står inför. Gissningsvis blir morgondagens vinnare de företag som äger förmågan att kunna sätta priset ut mot sina kunder.
Du som investerare behöver fundera på om dina aktier äger den förmågan att sätta ett högre pris mot sina kunder. Det är företag som är lönsamma, har starka varumärken, konkurrenskraftigt erbjudande primärt på innehållet snarare än konkurrenskraftigt på priset. Det här är vad vi lite slarvigt kallar för kvalitétsaktier! Hemläxan blir att fundera på hur dina aktier står sig i ett läge där inflationen blir beständigt högre.
Dela gärna dina tankar och slutsatser i kommentarsfältet nedan.
