Frida Bratt
Det börjar nu talas mer och mer om räntor som ett alternativ till aktier. För varför ta den högre risk som en aktieinvestering innebär om du får lika bra betalt för att investera i en obligation utgiven av bolaget ifråga? Här är möjligheterna, men också riskerna, med företagsobligationer.
Räntenivåerna är högre än på länge och det innebär stora förändringar i synen på olika risktillgångar. Företagsobligationsfonder har under en tid varit ute i kylan men skulle kunna bli mer intressanta med sjunkande långräntor och ökade kreditspreadar.
Men vi tar det från början. Att en företagsobligationsfond investerar i obligationer utgivna av företag, alltså lån, vet vi. Likaså att avkastningen är lika med den ränta företagen betalar för lånet. Precis som en privatperson kan ges lägre ränta ju säkrare kund han eller hon anses vara spelar kreditvärdigheten roll för vilken ränta som ges.
Vad är en obligation värd?
Här finns flera faktorer att ta hänsyn till, och som var för sig bidrar till att bestämma värdet på obligationen. En är den så kallade durationen, eller ränterisken. Det är risken för att räntan stiger, vilket i sin tur innebär att värdet på redan utgivna obligationer minskar. Den här risken är högre ju längre löptiden på obligationen är. Är durationen 2 år innebär det att obligationens värde faller med 2 procent om räntan stiger med 1 procent, och tvärtom att obligationen stiger med 2 procent om räntan sjunker med 1 procent.
Fast eller rörlig ränta
Företagsobligationer kan dock ha fast eller rörlig ränta, där den senare innebär att räntesatsen förändras utifrån en marknadsränta. Om räntan stiger kommer också obligationens förräntningstakt att öka motsvarande. Om obligationen har en fast ränta är räntesatsen densamma under hela löptiden oavsett marknadsräntans utveckling. Många svenska och nordiska obligationer har dock rörlig ränta, och många förvaltare av svenska företagsobligationsfonder uppger att de primärt investerar i företagsobligationer med just rörlig ränta, för att få ned ränterisken.
Koll på kreditrisken
Men det finns också en kreditrisk, vilken är den centrala delen. Det är risken för betalningsinställelse, att obligationsutgivaren inte kan betala ränta eller betala tillbaka pengarna. Ju mer ”opålitligt” (riskfyllt) ett företag är i detta avseende, desto högre ränta kräver investerare för att låna ut, alltså investera i obligationen. Pratar vi om ett stort stabilt svenskt bolag ges kanske 3-4 procent. Men handlar det om ett mindre mycket mer riskfyllt bolag med låg kreditrating (från ratinginstituten) kan det snarare handla om 8-10 procent.
Det finns också en likviditetsrisk, som blev mer än väl synlig i samband med coronakraschen. Likviditetsrisken är risken att ett värdepapper inte kan säljas, för att det inte finns köpare. Det var precis vad som hände under coronavåren 2020, innan Riksbanken gick in och stöttade marknaden. Den svenska företagsobligationsmarknaden är dock fortfarande jämförelsevis liten och koncentrerad och därmed också relativt illikvid.
Det kan också vara bra att veta att en stor del av den svenska företagsobligationsmarknaden dominerades av fastighetsbolag, en sektor som bekant genomgår ett stålbad i det allt högre ränteläget. Numera ser vi att även andra typer av bolag ger ut obligationer i högre utsträckning och fastighetssektorns dominans är inte längre så påtaglig som den en gång var.
Skillnad i risk – och avkastning
Obligationer utgivna av bolag som anses relativt säkra kallas investment grade-obligationer. Här kan det handla om obligationer som kan ge 4-6 procent i ränta. Många företagsobligationer uppger den förväntade förräntningen, alltså snitträntan på fondens innehav, och den kan vara intressant att kika på. En fond som exempelvis Lannebo Sustainable Corporate Bond har en förräntningstakt på 4 procent. Och det är före avgifter.
I en annan typ av fonder är den förväntade förräntningen betydligt högre, upp emot kanske 8-9 procent före avgift. Dessa är så kallade high yield-fonder, som investerar i obligationer utgivna av företag med betydligt högre kreditrisk. Här finns kanske en reell risk att företaget måste ställa in betalningarna, och kanske till och med går i konkurs.
Varför köper du företagsobligationer?
Det kan vara bra att tänka på att det är företagsobligationer med denna högre risk som mest korrelerar med aktiemarknaden. En lägre riskaptit på aktiemarknaden betyder allt annat lika en lägre riskaptit på företagsobligationsmarknaden.
Därför är det viktigt att du svarar på frågan varför du köper en företagsobligationsfond. Vill du ha en motvikt till aktier är de säkrare investment grade-obligationerna ett bättre val, men då är den förväntade avkastningen också lägre.
Tänk också på att företagsobligationer inte heller går att jämföra med exempelvis korträntefonder avseende spartid. Minst tre år, men i vissa fall kanske fem år, bör du kunna avvara pengarna.
Fonder som investeringsform
Enskilda obligationer har ofta väldigt höga prislappar, och därför är det enklaste för de allra flesta privatsparare att investera via en fond. Fondens förvaltare investerar då i obligationer utgivna av många olika företag vilket ger en bra diversifiering.
Det går också att nå exponering mot framför allt utländska företagsobligationer genom ränte-ETF:er, som exempelvis erbjuds av iShares och Xtrackers. Tänk på att en valutarisk alltid tillkommer när du investerar i utländska tillgångar.
Risker
Förhoppningsvis har det redan framgått i texten, men finansiella instrument kan både öka och minska i värde och det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.
/Frida
