Alexander Gustafsson
Elpriset har under senaste månaden stigit och fler hushåll oroar sig för påverkan på plånboken. Dessutom står vi inför en större “elektrifiering” av samhället med fler elbilar, minskat beroende för fossila bränslen och en omställning av industrin till att nyttja förnyelsebar el för att producera. Det är en spännande tid men det har också sina utmaningar – i detta inlägg kollar vi närmare på hur svenska elmarknaden ser ut.
Så funkar elmarknaden
Vi har som bekant 4 elområden i Sverige. SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall), SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö). Generellt kan man säga att det produceras mycket överskott i norr (SE1 och SE2) som sen skickas ner söderut där det konsumeras mer än det produceras (SE3 och SE4).
Att flytta el över landet är inte helt enkelt och det kräver stora motorvägar av elnät – det vi kallar för stamnätet. En tanke när man delade upp Sverige i dessa 4 elområden 2011 var att enklare se vart det konsumeras mycket el och vart det då behöver produceras mer för att minska behovet av att transportera elen alltför långt. Likväl så kommer det ändå alltid finnas överskott och underskott på vissa ställen och då får man efter bästa förmåga flytta elen genom stamnätet.
Nu sker det dessutom en översyn av elområden igen där man siktar på att ha en mer gemensam struktur i de europeiska länderna. Än så länge finns ett förslag om att Sverige ska slå ihop område SE1 och SE2 samt att även SE3 och SE4 slås ihop men att Stockholmsområdet blir ett tredje och eget elområde. Mer uppdateringar kring detta väntas under nästa år. Vill man veta mer om utvecklingen av svensk elmarknad så har Svenska Kraftnät en bra hemsida här.
Elbörsen
Vi har sedan 90-talet haft en gemensam elmarknad i Norden där vi kan exportera och importera med varandra genom en gemensam prissättning på elbörsen Nord Pool. Priserna som sätts på elbörsen påverkar i sin tur vilka priser elbolagen tar ut mot sina slutkunder – bland annat dig, mig och övriga hushåll.
Syftet med elbörsen är precis som aktiebörsen att skapa en balans mellan köpare och säljare – eller mellan de som producerar mer el och de som har underskott och behöver köpa el.
Aktier kan man ju lägga i portföljen och “lagra” de över en längre tid. El kan inte lagras i systemet på samma sätt utan behöver flyttas vidare direkt. Detta ger effekten att priset kan variera ganska kraftigt över dygnets timmar beroende på hur utbudet och efterfrågan ser ut vid varje tidpunkt. Ibland uppstår obalanser och då kan det skickas vidare genom att andra elområden eller länder köper och säljer med det överskott eller underskott som produceras – där behövs en elbörs.
Nasdaq OMX har dessutom ställt ut standardiserade terminer på elpriset. Det ger en möjlighet att kunna säkra långsiktiga elpriser för aktörerna i marknaden.
Vilka aktörer finns det på elmarknaden?
Du och jag är vad vi kallar för elkonsumenter. Vi köper och förbrukar el i hemmet. Sen är ju industrin och svenska företag också elkonsumenter då vi de behöver el för att verka. Totalt så användes 134 TWh under 2020. Det är samma sak som 134 000 000 000 kilowatt per timme (kWh). Hur fördelningen ser ut ser du nedan:
Elproducenter
Du har elproducenter som står för själva produktionen av elen i Sverige. De största aktörerna är Vattenfall, Fortum, Skellefteå Kraft, E.ON för att nämna några. Det är till dessa aktörer som vi betalar ett elpris.
Vilken typ av el som produceras är ju rätt intressant att följa, här är hur produktionen såg ut en av förra veckans dagar. Vi har ca 37% kärnkraft som en bas i energiproduktionen och sen är just denna dag vattenkraft 34% och vindkraft 23%. Just dessa två senaste kan fluktuera en del beroende på om det blåser tillräckligt och huruvida man har full kapacitet i vattenkraften. För den som är intresserad att följa så kan man se fördelningen hos svk.se
Elnätsföretag
Sen finns det företag som äger och kontrollerar själva elnätet och kablarna som går hela vägen fram till våra hushåll. Det är företag så som Vattenfall. Elevio och E.ON som är exempel på lokala elnätsägare. Till dessa betalar vi ett nätpris som ligger utöver ditt elpris. Vilken avgift du betalar brukar utgå ifrån vilken storlek på huvudsäkringen som du har, ett tips här är att se över ifall du behöver så stor dimension på säkringen eller om det finns möjlighet att ändra. Sen finns det en rörlig del som varierar efter hur mycket el du använder.
Tillsynsmyndighet och övriga aktörer
Det finns en rad andra aktörer på elmarknaden också så som systemansvariga, elmarknadshub och inte minst myndigheter som övervakar och säkerställer att vi har tillförlitligt elnät i Sverige. Här betalar vi en bland annat en energiskatt som går till staten för att underhålla våra elnät och utöver det betalar vi en moms som privatpersoner. Totalt så utgör skatter i olika former omkring 30-40% av totalpriset du betalar. Nätpriset är mellan 25-60% av totalpriset, för den som använder mer el är den en lägre andel. Sist så är själva elpriset omkring 15-30% av totalpriset, för den som använder mer el är den en högre andel.
Elprisets utveckling
Bilden ovan är med data från elbörsen Nord Pool och kan givetvis skilja sig från vad hushåll får betala hos sina respektive elbolag. Men det skvallrar om vad elpriset i marknaden är och man kan ganska tydligt se att priset har gått upp kraftigt sen början av året, framförallt att det är i områden kring Stockholm (SE3) och Södra Sverige (SE4) som priset har gått upp ännu mer. September hade en kraftig topp, som nu fallit tillbaka en aning i oktober – trotts det så är priset på elbörsen mer än det dubbla jämfört med årsskiftet för SE3 och SE4. Priset uppe i norr på SE1 och SE2 (vilket är samma på elbörsen) är tillbaka nere på liknande priser som vid årsskiftet.
Svenskarnas elprisavtal
Mer än hälften av alla svenskar har rörliga elprisavtal och därmed påverkas direkt när elpriset går upp. Ofta så innebär rörligt att man betalar för ett snittpris över månaden och således inte behöver vara orlig för att enskilda dagar svänger mer. Det finns en tydlig trend av att fler väljer rörliga elprisavtal då elpriset har varit lågt och fallande under ett gäng år.
Ca 10% av alla hushåll har ett så kallat “Anvisat avtal” det betyder att man i många fall glömt att höra av sig och kontaktat sitt elbolag när man flyttat eller liknade. Då har elbolaget gett dig ett anvisat avtal, detta är ofta ett ännu dyrare alternativ och det finns anledning att höra av dig till ditt elbolag om du inte vet vad du har för elavtal.
Det blev en hel del data och grafer kring elmarknaden i Sverige. Det går att konstatera att vi håller på att transformeras in i ett samhälle ännu mer beroende av el och det kommer kräva en del infrastrukturella investeringar men på sikt också stora möjligheter till att nyttja förnyelsebara energikällor. Installerad effekt av solceller i Sverige har gått ifrån 231 MW år 2017 till 1089 MW år 2020. Det kommer vara fortsatt stora förändringar som sker. Är man nyfiken så kolla gärna in svk.se som har mycket bra statistik kring elförbrukning och produktion i Sverige.
