Frida Bratt
2016 togs avdragsrätten bort på IPS och övriga former av privat pensionssparande. Nästan 600000 av de svenskar som då slutade spara har ännu inte startat ett nytt sparande till pensionen. Därmed ligger de i farozonen för ett pensionärsliv där hushållskassan tar slut innan månaden gör det. Därför föreslår vi PSK
Var tionde svensk som hade ett pensionssparande innan avdragsrätten för privat pensionssparande slopades 2016, har inte kommit igång med ett nytt sparande. Det visar en undersökning från analysföretaget YouGov, som gjorts på uppdrag av oss på Nordnet. Vi frågade ett representativt urval på 1007 svenskar hur slopandet av avdragsrätten påverkade dem. Drygt 10 procent svarar att de slutade pensionsspara, och aldrig startade upp ett nytt sparande. Överför vi den andelen till den arbetsföra befolkningen i stort (5,8 miljoner i åldern 20-64 år enligt SCB) handlar det om nästan 600000 svenskar som har slutat spara för sin ekonomiska framtid.
Det är allvarligt. För de allra flesta av oss är det nödvändigt att komplettera inkomstpensionen och tjänstepensionen med ett privat pensionssparande. Detta för att undvika en privatekonomisk chock när arbetsliv byts till pensionärsliv. Det kan för någon vara det privata sparandet som gör att hushållskassan går ihop i slutet av månaden som pensionär. För en annan innebär de extra tusenlapparna att resorna för att hälsa på barnbarnen inte behöver svida hål i plånboken, och för en tredje innebär det möjligheten att äntligen kunna ägna sig åt ett älskat fritidsintresse.
Det handlar helt enkelt om att slippa helt byta livsstil och ekonomisk standard när pensionslivet tar vid.
Incitament för att spara långsiktigt saknas
Det är därför det är så olyckligt att svenskarna idag inte har några incitament att spara långsiktigt. Var femte svensk har visserligen startat upp ett nytt sparande på kapitalförsäkring eller i ISK sedan avdragsrätten slopades, men det är sparformer som inte är låsta. Varannan svensk har någon gång tagit av sitt långsiktiga pensionssparande för att konsumera, enligt en annan undersökning vi gjorde tidigare i somras. Att sparandet inte är låst är inte ett problem för alla, med för vissa är det uppenbarligen det. Och det är oroväckande om sparande som behövs för framtiden konsumeras upp.
Vi behöver snarast införa en kontoform där svenskarna kan spara till pensionen. Vårt förslag är införandet av ett pensionssparkonto, PSK.
Kolla in videon där jag förklarar varför PSK behövs och hur det är tänkt att fungera!
På ett PSK byter du fritt fonder och aktier utan deklarationskrångel, och får lägre skatt om du väljer att låsa in pengarna till 65 års ålder. Idag är skatten på en kapitalförsäkring 30 procent av schablonintäkten. Schablonintäkten består av värdet på kontot den 1 januari plus insättningarna under året multiplicerat med statslåneräntan plus en procentenhet. På ett PSK där spararen binder pengarna vill vi att skatten på denna schablonintäkt sänks till 15 procent. För 2019 innebär det att skatten faller från 0,45 procent till låga 0,10 procent av värdet på pensionssparkontot.
Inför PSK nu
Ett PSK är dessutom, till skillnad från IPS, inkomstneutralt. En oönskad effekt hos IPS var att höginkomsttagare gynnades framför personer med lägre lön. Detta eftersom skattesatsen procentuellt är högre ju mer du tjänar, vilket gjorde att skillnaden räknat i kronor och ören mellan skatteavdrag vid inbetalningstillfället och beskattning vid utbetalning blev störst för personer med hög lön.
Det är dags att regeringen signalerar att pensionssparande är viktigt, och att morötter ges till den som sparar långsiktigt. Förutom de rent ekonomiska incitamenten ger också själva förekomsten av en egen kontotyp välbehövlig uppmärksamhet till området, och ökar därmed chansen att folk faktiskt börjar spara. Behovet finns.
Inför pensionssparkontot PSK nu!
Det här föreslår vi
PSK är en kapitalförsäkring, med alla dess fördelar, som årlig schablonbeskattning och skattefria uttag.
I kapitalförsäkringar (och ISK) betalar spararen idag 30 procent på schablonintäkten. I PSK föreslår Nordnet att skatten sänks till hälften, 15 procent, för den som binder pengarna till 65 års ålder.
Det skulle för 2019 ge en skatt på under 0,10 procent, istället för dagens 0,45 procent.
Den lägre skatten i PSK gynnar alla pensionssparare lika mycket oavsett inkomst. Detta till skillnad mot gamla IPS:en, som framför allt gynnade höginkomsttagare.
Om undersökningen:
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 23-26 augusti 2019 har sammanlagt 1007 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.
Fråga: 2016 slopades avdragsrätten för privat pensionssparande. Vad innebar det för ditt pensionssparande? Tänk på ditt eget sparande och inte sparande som går genom din arbetsgivare.
Jag slutade sätta in pengar i min privata pensionsförsäkring/IPS och började pensionsspara på ISK/kapitalförsäkring istället: 19 %
Jag slutade sätta in pengar i min privata pensionsförsäkring/IPS men har ännu inte startat upp ett nytt pensionssparande: 10 %
Jag sätter fortfarande in pengar i min pensionsförsäkring/IPS: 7 %
Jag sätter fortfarande in pengar min pensionsförsäkring/IPS eftersom jag är egenföretagare och har avdragsrätt: 1 %
Jag pensionssparade inte 2016 och gör det inte nu heller: 42 %
Vet inte: 21 %
